Översikt
Aura är ett samlingsnamn för plötsliga och övergående förändringar i sinnesupplevelse eller inre perception som kan uppträda precis innan ett epileptiskt anfall eller en migränattack. Många människor beskriver att de ser, hör, luktar, känner eller tänker annorlunda under en aura. Termen kommer från grekiskans ord för bris och används i klinisk neurologi för att beteckna detta tidiga, ofta varselaktiga stadium: ursprung.
Kännetecken och exempel
Auran varierar mycket mellan personer och mellan tillfällen. Vanliga former är visuella fenomen som ljussken eller flimmer, sensoriska förändringar som domningar eller stickningar, och mindre vanliga upplevelser som främmande lukter eller smak, hörselvariationer och plötsliga minnesförnimmelser. Typiska exempel är fortifikation spectra (kirurgiska, tornliknande ljusmönster), en stigande obehagskänsla i magen eller en kort tids afasi (svårighet att finna ord).
- Visuella: flimmer, blind fläck, geometriska mönster.
- Sensoriska: domningar eller parestesier i ansikte eller hand.
- Autonoma: hjärtklappning, illamående, kallsvett.
- Affektiva/kognitiva: rädsla, déjà vu, plötslig sorg eller förvirring.
Orsak och mekanismer
Orsakerna till aura är relaterade till hjärnans elektriska och kemiska aktivitet. Vid migrän ses ofta ett fenomen som kallas cortical spreading depression, en våg av förändrad cortical aktivitet som sprider sig över hjärnbarken och ger upphov till de distinkta syn- och sensoriska symtomen. Vid epilepsi motsvaras aura ofta av fokal, störd elektrisk aktivitet i en begränsad del av hjärnan som ger upphov till subjektiva upplevelser; en aura är i praktiken en fokal medveten anfallsmanifestation. Forskning om dessa processer finns beskriven av flera neurologiska källor: hjärnan och dess funktion studeras därför ingående i detta sammanhang.
Klinisk betydelse och hantering
Auran kan ha praktisk betydelse eftersom den ibland ger tid för förberedelse och snabb behandling. Personer med återkommande migrän med aura kan känna igen sitt mönster och söka vila eller ta förebyggande läkemedel. Hos personer med epilepsi kan aura ge information om varifrån anfallen startar och hjälpa läkare vid diagnostik och planering av behandling, inklusive övervägande av operation i svåra fall. För akut hantering rekommenderas att lägga sig ned säkert, undvika bilkörning och vid behov följa tidigare ordinerade åtgärder.
Skillnader och differentialdiagnoser
Det är viktigt att skilja aura från andra prodromalsymptom och från tillstånd som övergående ischemisk attack (TIA), psykogena episoder eller biverkningar av droger. Prodromer är ofta diffusa tecken som kan komma timmar till dagar före en attack, medan aura är mer kortvarig och ofta tydligt fokal. I diagnostiken används patientens beskrivning, neurologisk undersökning och ibland EEG eller bilddiagnostik för att avgöra orsak och utesluta andra förklaringar. För allmän information om samband mellan aura och epilepsi respektive migrän se källor: epilepsi, migrän.
För mer fördjupad information om neurologiska aspekter och patientråd finns översikter och riktlinjer som behandlar hur neurologiska tillstånd med aura bäst utreds och hanteras. Ytterligare introduktion och exempel på hur patienter beskriver sina aura-upplevelser kan också hittas i populärvetenskapliga och medicinska resurser: epilepsi, migrän.
