En stroke är en sjukdom där en del av hjärnan förlorar sin blodtillförsel. Detta kan hända om en artär som förser hjärnan med blod täpps till eller om den går sönder och läcker.
En stroke är när blodflödet till hjärnan inte fungerar. Det finns två typer av stroke. Den ena är när en blodpropp blockerar artären. Den andra typen av stroke är när ett blodkärl brister och blodet rör sig fritt i hjärnan.
En stroke är en snabb förlust av en eller flera hjärnfunktioner på grund av en störning i blodtillförseln till hjärnan. Detta kan ske på grund av ischemi (bristande blodflöde) orsakad av blockering (trombos, arteriell emboli) eller en blödning (läckage av blod).
Detta leder till att det drabbade området i hjärnan inte kan fungera ordentligt. Symtomen kan vara: hemiplegi (oförmåga att röra en eller flera lemmar på ena sidan av kroppen), afasi (oförmåga att förstå eller använda språket) eller oförmåga att se en sida av synfältet.
En stroke är en medicinsk nödsituation. Det kan orsaka bestående skador. Om det inte behandlas snabbt kan det leda till döden. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionshinder för vuxna i USA och Europa.
Strokes kan inträffa både på höger och vänster sida av hjärnan. När en stroke inträffar på vänster sida av hjärnan påverkar den höger sida av kroppen. Det kan också orsaka problem med patientens tal och språk. Om en stroke drabbar den högra sidan av hjärnan påverkar den den vänstra sidan av kroppen. Det förändrar också patientens rumsliga (relaterar till rummet) uppfattningar. Att få en stroke på höger sida av hjärnan kan också leda till att människor inte erkänner sin sjukdom. Patienterna beter sig impulsivt och försummar sin kroppssida.
Faktorer som ökar risken för stroke är hög ålder, högt blodtryck, tidigare stroke, diabetes, högt kolesterol, rökning, förmaksflimmer, migrän med aura och trombofili (tendens till trombos). Av dessa faktorer är högt blodtryck och rökning de lättaste att åtgärda.
Tillfälliga symtom och TIA
En TIA (transitorisk ischemisk attack) är ett kortvarigt stroke-liknande tillstånd där symtomen går över inom minuter till timmar. TIA ger ingen bestående skada i många fall, men är ofta ett varningstecken för att en större stroke kan inträffa och kräver snabb utredning och åtgärd.
Vanliga symtom — AKUT
Snabb igenkänning är avgörande. I Sverige används ofta minnesregeln AKUT:
- Ansikte: hängande mungipa eller snedhet i ansiktet.
- Kropp: svaghet eller förlamning i arm eller ben på ena sidan.
- Uttal/språk: svårt att prata eller förstå tal.
- Tid: ring 112 om något av ovanstående uppträder.
Andra vanliga symtom är plötslig synnedsättning på ena ögat, yrsel, balanssvårigheter, förvirring och svår huvudvärk (särskilt vid blödningstypen).
Diagnos
Vid misstanke om stroke görs snabba undersökningar för att skilja mellan ischemisk stroke och blödning:
- Datortomografi (CT) av hjärnan — snabb metod för att påvisa blödning.
- Magnetresonanstomografi (MRI) — känsligare för små infarkter och tidiga förändringar.
- Blodprover, EKG för att upptäcka förmaksflimmer och kardiologiska orsaker.
- Angio-undersökningar (CT-angiografi eller MR-angiografi) för att se kärlstatus och möjliga proppar.
- Ultraljud av halsens kärl (karotis) och hjärtundersökning (ekokardiografi) vid behov.
Akut behandling
Målet vid akut stroke är att snabbt återställa blodflödet vid ischemisk stroke och att begränsa skador vid blödning.
- Ischemisk stroke:
- Intravenös trombolys med alteplas (trombolys) kan ges inom vanligen 4,5 timmar från symtomdebut för att lösa upp proppen.
- Mechanisk trombektomi (avlägsnande av propp med kateter) används vid större proppar i stora kärl, ofta upp till 6 timmar — i vissa fall upp till 24 timmar vid särskilt utvalda patienter.
- Aspirin sätts ofta in tidigt om trombolys inte ges. Efter trombolys väntar man vanligtvis 24 timmar innan man ger antitrombotisk behandling.
- Hemorragisk (blödande) stroke:
- Akut behandling inriktas på att stoppa blödningen och minska trycket i hjärnan.
- Blodtrycksbehandling är viktig — ofta sänks blodtrycket snabbt under vård på sjukhus.
- I vissa fall krävs kirurgi för att avlägsna blod eller reparera kärl (t.ex. vid aneurysm eller större intrakraniella blödningar).
Eftervård och rehabilitering
Återhämtning efter stroke varierar mycket beroende på skadans omfattning och tid till behandling. Rehabilitering startar ofta tidigt och kan omfatta:
- Fysioterapi för att återfå rörelse och styrka.
- Arbetsterapi för att träna vardagsaktiviteter och anpassningar.
- Tal- och språkterapi vid afasi eller sväljsvårigheter.
- Neuropsykologiska insatser vid kognitiva problem och stöd för psykisk hälsa (depression är vanligt).
Förebyggande åtgärder
Att förebygga stroke handlar både om att behandla sjukdomar och att förändra levnadsvanor. Viktiga åtgärder:
- Högt blodtryck — regelbunden kontroll och medicinering om det behövs.
- Rökstopp — minskar risken markant.
- Diabetes och kolesterol — bra blodsockerkontroll och statinbehandling vid förhöjt kolesterol.
- Hjärtrytmrubbningar — till exempel förmaksflimmer behandlas ofta med antikoagulantia (blodförtunnande) för att minska embolirisk.
- Hälsosam kost, regelbunden motion, måttlig alkoholkonsumtion och viktkontroll.
- Kärlkirurgiska åtgärder som karotisk endarterektomi kan vara aktuella vid uttalad halskärlsförträngning.
Komplikationer och prognos
Komplikationer efter stroke kan vara pneumoni, blodproppar i benen, epileptiska anfall, depression och kvarstående funktionsnedsättningar. Prognosen beror på stroke-typ, skadans storlek, snabbheten i vårdinsatsen och patientens allmänna hälsa. Många förbättras mycket med tid och rehabilitering, men vissa får bestående funktionsnedsättningar.
När ska du söka vård?
Om du misstänker stroke — använd AKUT-regeln och ring 112 omedelbart. Snabb bedömning och transport till sjukhus kan göra stor skillnad för behandlingsmöjligheter och utfall.
