Stroke – symtom, orsaker, behandling och riskfaktorer
Stroke – symtom, orsaker, behandling och riskfaktorer: Lär dig känna igen varningstecken, minska risker och få snabb, tydlig vägledning om behandling och förebyggande åtgärder.
En stroke är en sjukdom där en del av hjärnan förlorar sin blodtillförsel. Detta kan hända om en artär som förser hjärnan med blod täpps till eller om den går sönder och läcker.
En stroke är när blodflödet till hjärnan inte fungerar. Det finns två typer av stroke. Den ena är när en blodpropp blockerar artären. Den andra typen av stroke är när ett blodkärl brister och blodet rör sig fritt i hjärnan.
En stroke är en snabb förlust av en eller flera hjärnfunktioner på grund av en störning i blodtillförseln till hjärnan. Detta kan ske på grund av ischemi (bristande blodflöde) orsakad av blockering (trombos, arteriell emboli) eller en blödning (läckage av blod).
Detta leder till att det drabbade området i hjärnan inte kan fungera ordentligt. Symtomen kan vara: hemiplegi (oförmåga att röra en eller flera lemmar på ena sidan av kroppen), afasi (oförmåga att förstå eller använda språket) eller oförmåga att se en sida av synfältet.
En stroke är en medicinsk nödsituation. Det kan orsaka bestående skador. Om det inte behandlas snabbt kan det leda till döden. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionshinder för vuxna i USA och Europa.
Strokes kan inträffa både på höger och vänster sida av hjärnan. När en stroke inträffar på vänster sida av hjärnan påverkar den höger sida av kroppen. Det kan också orsaka problem med patientens tal och språk. Om en stroke drabbar den högra sidan av hjärnan påverkar den den vänstra sidan av kroppen. Det förändrar också patientens rumsliga (relaterar till rummet) uppfattningar. Att få en stroke på höger sida av hjärnan kan också leda till att människor inte erkänner sin sjukdom. Patienterna beter sig impulsivt och försummar sin kroppssida.
Faktorer som ökar risken för stroke är hög ålder, högt blodtryck, tidigare stroke, diabetes, högt kolesterol, rökning, förmaksflimmer, migrän med aura och trombofili (tendens till trombos). Av dessa faktorer är högt blodtryck och rökning de lättaste att åtgärda.
Tillfälliga symtom och TIA
En TIA (transitorisk ischemisk attack) är ett kortvarigt stroke-liknande tillstånd där symtomen går över inom minuter till timmar. TIA ger ingen bestående skada i många fall, men är ofta ett varningstecken för att en större stroke kan inträffa och kräver snabb utredning och åtgärd.
Vanliga symtom — AKUT
Snabb igenkänning är avgörande. I Sverige används ofta minnesregeln AKUT:
- Ansikte: hängande mungipa eller snedhet i ansiktet.
- Kropp: svaghet eller förlamning i arm eller ben på ena sidan.
- Uttal/språk: svårt att prata eller förstå tal.
- Tid: ring 112 om något av ovanstående uppträder.
Andra vanliga symtom är plötslig synnedsättning på ena ögat, yrsel, balanssvårigheter, förvirring och svår huvudvärk (särskilt vid blödningstypen).
Diagnos
Vid misstanke om stroke görs snabba undersökningar för att skilja mellan ischemisk stroke och blödning:
- Datortomografi (CT) av hjärnan — snabb metod för att påvisa blödning.
- Magnetresonanstomografi (MRI) — känsligare för små infarkter och tidiga förändringar.
- Blodprover, EKG för att upptäcka förmaksflimmer och kardiologiska orsaker.
- Angio-undersökningar (CT-angiografi eller MR-angiografi) för att se kärlstatus och möjliga proppar.
- Ultraljud av halsens kärl (karotis) och hjärtundersökning (ekokardiografi) vid behov.
Akut behandling
Målet vid akut stroke är att snabbt återställa blodflödet vid ischemisk stroke och att begränsa skador vid blödning.
- Ischemisk stroke:
- Intravenös trombolys med alteplas (trombolys) kan ges inom vanligen 4,5 timmar från symtomdebut för att lösa upp proppen.
- Mechanisk trombektomi (avlägsnande av propp med kateter) används vid större proppar i stora kärl, ofta upp till 6 timmar — i vissa fall upp till 24 timmar vid särskilt utvalda patienter.
- Aspirin sätts ofta in tidigt om trombolys inte ges. Efter trombolys väntar man vanligtvis 24 timmar innan man ger antitrombotisk behandling.
- Hemorragisk (blödande) stroke:
- Akut behandling inriktas på att stoppa blödningen och minska trycket i hjärnan.
- Blodtrycksbehandling är viktig — ofta sänks blodtrycket snabbt under vård på sjukhus.
- I vissa fall krävs kirurgi för att avlägsna blod eller reparera kärl (t.ex. vid aneurysm eller större intrakraniella blödningar).
Eftervård och rehabilitering
Återhämtning efter stroke varierar mycket beroende på skadans omfattning och tid till behandling. Rehabilitering startar ofta tidigt och kan omfatta:
- Fysioterapi för att återfå rörelse och styrka.
- Arbetsterapi för att träna vardagsaktiviteter och anpassningar.
- Tal- och språkterapi vid afasi eller sväljsvårigheter.
- Neuropsykologiska insatser vid kognitiva problem och stöd för psykisk hälsa (depression är vanligt).
Förebyggande åtgärder
Att förebygga stroke handlar både om att behandla sjukdomar och att förändra levnadsvanor. Viktiga åtgärder:
- Högt blodtryck — regelbunden kontroll och medicinering om det behövs.
- Rökstopp — minskar risken markant.
- Diabetes och kolesterol — bra blodsockerkontroll och statinbehandling vid förhöjt kolesterol.
- Hjärtrytmrubbningar — till exempel förmaksflimmer behandlas ofta med antikoagulantia (blodförtunnande) för att minska embolirisk.
- Hälsosam kost, regelbunden motion, måttlig alkoholkonsumtion och viktkontroll.
- Kärlkirurgiska åtgärder som karotisk endarterektomi kan vara aktuella vid uttalad halskärlsförträngning.
Komplikationer och prognos
Komplikationer efter stroke kan vara pneumoni, blodproppar i benen, epileptiska anfall, depression och kvarstående funktionsnedsättningar. Prognosen beror på stroke-typ, skadans storlek, snabbheten i vårdinsatsen och patientens allmänna hälsa. Många förbättras mycket med tid och rehabilitering, men vissa får bestående funktionsnedsättningar.
När ska du söka vård?
Om du misstänker stroke — använd AKUT-regeln och ring 112 omedelbart. Snabb bedömning och transport till sjukhus kan göra stor skillnad för behandlingsmöjligheter och utfall.
Spela upp media En enkel videoförklaring av en stroke.
Hur identifieras stroke?
Före sjukhusvistelse
Cincinnati Prehospital Stroke Scale utformades för att hjälpa sjukvårdspersonal (t.ex. ambulanspersonal) att identifiera en eventuell stroke innan patienten kommer till sjukhuset. Den testar tre grundläggande tecken. Om något av dessa tecken inte är normalt kan patienten ha fått en stroke och bör transporteras till sjukhus så snart som möjligt.
- Nedhängande ansikte: Låt personen le eller visa sina tänder.
- Normal: båda sidorna av ansiktet rör sig lika mycket.
- Onormalt: Det ser ut som om en del av ansiktet hänger ner.
- Armbrytning: Be personen blunda och hålla armarna rakt ut i cirka 10 sekunder.
- Normal: Båda armarna rör sig lika mycket eller inte alls.
- Onormalt: En arm rör sig inte, eller en arm glider nedåt jämfört med den andra sidan.
- Tal: Låt personen säga: "Man kan inte lära en gammal hund nya trick" eller något annat enkelt och välkänt ordspråk.
- Normal: Patienten använder korrekta ord utan att prata oklart
- Onormalt: Patienten talar sluddrigt, använder felaktiga ord eller kan inte prata.
Omkring 72 % av de patienter som inte kan utföra någon av dessa tre uppgifter normalt har en ischemisk stroke. Mer än 85 % av de patienter som inte kan utföra alla tre uppgifterna har en akut stroke.
"Hitta ett slaganfall"
Kampanjen "Spot a stroke", som skapats av American Heart Association och American Stroke Association, lär vanliga människor hur man känner igen en stroke. I kampanjen lär man ut de grundläggande testerna från Cincinnati Stroke Scale med hjälp av akronymen FAST:
- F: Face - ansiktsfall. Är ena sidan av ansiktet hängande eller domnade? Be personen att le. Är personens leende ojämnt?
- A: Arm - svaghet i armen. Är en arm svag eller domnade? Be personen att lyfta båda armarna. Driver den ena armen nedåt?
- S: Tal - Talproblem. Är talet slentrianmässigt? Är personen oförmögen att tala eller svår att förstå? Be personen att upprepa en enkel mening, till exempel "Himlen är blå". Upprepas meningen korrekt?
- T: Time - Tid att ringa 911. Om någon uppvisar något av dessa symtom, även om symtomen försvinner, är det dags att ringa 112.
På sjukhuset
När patienten är på sjukhus kan läkarna ta reda på om det rör sig om en stroke genom att titta på hjärnan med hjälp av speciella skanningsmaskiner, t.ex. en magnetröntgen- eller datortomograf.
Förebyggande åtgärder
Strokes kan döda. För att förebygga en stroke råder läkare människor att:
- Kontrollera blodtrycket
- Sluta röka
- Motionera minst en gång i veckan
- Håll dig på en hälsosam vikt
- Drick inte för mycket
- Få regelbundna kontroller
Statistik
- 795 000 personer i USA drabbas av stroke varje år.
- En av fyra personer som drabbas av en stroke dör (137 000 dödsfall i stroke per år).
- För närvarande har 3 miljoner människor i USA funktionsnedsättningar till följd av stroke.
- I USA kostar stroke 57,9 miljarder dollar per år (skador och förlorat arbete).
- ⅔ av stroke inträffar hos personer över 65 år.
- Stroke drabbar män i större utsträckning än kvinnor
- Kvinnor löper större risk att dö av stroke än män
- Strokes är vanligare hos afroamerikaner
- Det är vanligare att afroamerikaner drabbas av stroke med dödlig utgång
- Strokefrekvensen hos äldre vuxna minskar men ökar hos yngre människor (forskarna tror att det är relaterat till fetma).
- Fysioterapi kan hjälpa patienterna att
- Vissa människor sitter i rullstol efter en stroke
- 10 % av de överlevande lider inte av några långvariga funktionshinder.
- 10 % av de överlevande lider av så många funktionshinder att de måste vistas på ett dygnet runt-boende.
Frågor och svar
F: Vad är en stroke?
S: En stroke är en sjukdom där en del av hjärnan förlorar sin blodtillförsel på grund av bristande blodflöde. Detta kan hända om en artär som förser hjärnan med blod täpps till eller om den slits och läcker.
F: Vilka är de två typerna av stroke?
S: De två typerna av stroke är när det finns en blodpropp som blockerar artären och när ett blodkärl brister och det finns fritt strömmande blod i hjärnan.
F: Vilka är några symtom på en stroke?
S: Symtom på en stroke kan vara hemiplegi (oförmåga att röra en eller flera lemmar på ena sidan av kroppen), afasi (oförmåga att förstå eller använda språket) eller en oförmåga att se en sida av synfältet.
F: Är det en nödsituation att få en stroke?
S: Ja, att få en stroke betraktas som en nödsituation eftersom den kan orsaka permanenta skador och kan leda till döden om den inte behandlas snabbt.
F: Påverkar en stroke båda hjärnhalvorna?
S: Ja, stroke kan drabba båda sidor av hjärnan. När det händer på vänster sida påverkar det höger sida av kroppen medan när det händer på höger sida påverkar det vänster sida samt förändrar rumsliga uppfattningar och gör att människor inte erkänner sin sjukdom.
F: Vad ökar risken för att någon ska drabbas av en stroke? S: Faktorer som ökar risken för stroke är hög ålder, högt blodtryck, tidigare stroke, diabetes, högt kolesterol, rökning, förmaksflimmer, migrän med aura och trombofili (tendens till trombos). Av dessa faktorer är högt blodtryck och rökning lättast att åtgärda.
Sök