Migrän | medicinskt tillstånd som vanligtvis orsakar en bultande, pulserande huvudvärk på ena sidan av huvudet

Typer

Migrän med aura

• Acephalgisk migrän, även kallad tyst migrän, är en typ av migrän med aura men utan huvudvärk. Denna typ av migrän börjar vanligtvis någon gång i medelåldern, dvs. efter att en person har fyllt 40 år, och blir vanligare när en person blir äldre. Till skillnad från annan migrän har män oftare acefalgisk migrän än kvinnor.
• Migrän av basilarisk typ är en typ av migrän med aura som orsakar huvudvärk vanligtvis i hjärnans occipitala region med neurologiska symtom som tros komma från hjärnstammen, occipitala cortex och cerebellum och/eller påverkar båda hjärnhalvorna samtidigt. De flesta personer som har migrän av basilarisk typ upplever också migrän med aura utan basilariska symtom. Denna typ av migrän är vanligtvis vanligare hos personer under 20 år och unga kvinnor.
• Familjär hemiplegisk migrän (FHM) är en typ av migrän med aura som också kan orsaka förlamning på ena sidan av kroppen. När migränen upphör kan personen röra sig normalt igen.
• Retinal migrän innebär upprepade tillfällen av synförlust på ett öga, som kan inträffa före eller under huvudvärken. Personer som har retinal migrän har vanligtvis en historia av att ha haft någon av de andra vanligare typerna av migrän.

Migrän utan aura

• Menstruationsmigrän eller katamenial migrän är en typ av migrän som uppträder perimenstruellt, det vill säga runt menstruationstiden under en kvinnas månatliga menstruationscykel. Menstruell migrän är vanligtvis en migrän utan aura, men ibland förekommer menstruationsmigrän med aura. Ungefär 7-14 % av kvinnorna har migrän uteslutande vid tidpunkten för menstruation. Dessa anses vara äkta menstruationsmigrän. De flesta kvinnliga migranter upplever migränattacker vid alla tillfällen under menstruationscykeln, med ett ökat antal perimenstruellt. Dessa kallas menstruationsrelaterad eller menstruationsutlöst migrän. Både äkta menstruationsmigrän och menstruationsrelaterad migrän kategoriseras under menstruationsmigrän.
• Östrogenets roll

Östrogen är ett hormon som främst tillverkas i kvinnans äggstockar. Det finns tre typer av östrogen: östron, östradiol och östriol. Hos kvinnor som har migrän är det oftast kopplat till deras menstruationscykel. Ungefär 60 % av kvinnorna har dessa menstruations- eller menstruationsrelaterade migräner och den viktigaste utlösande faktorn tros vara minskade cirkulerande östrogennivåer, dvs. mängden östrogen i kroppen, specifikt östradiol. I vissa fall kan fluktuationer (upp- och nedgångar) i mängden cirkulerande östrogennivåer utlösa migrän, dvs. inte bara för lite utan ibland även för mycket östrogen kan utlösa migrän.

Periodiska syndrom hos barn

Periodiska syndrom hos barn är en grupp av migränsyndrom som barn kan drabbas av. När ett barn har ett av dessa barnperiodiska syndrom är risken större att det får en av de andra, vanligare typerna av migrän när det blir vuxet.

Abdominal migrän är en typ av migrän som orsakar en mycket svår smärta i buken, vanligtvis runt naveln, som kallas periumbilicalområdet. Abdominal migrän drabbar vanligen barn från ungefär 7 års ålder, men den kan drabba yngre barn och äldre barn, och den kan också ibland drabba vuxna.

Benign paroxysmal svindel i barndomen (BPVC): (det betyder ofarlig yrsel som uppstår om och om igen och plötsligt) är ett medicinskt tillstånd som uppstår hos barn och som vanligtvis börjar mellan två och fem års ålder; det försvinner ofta vid åtta års ålder. BPVC orsakar svindel.

Cykliskt kräkningssyndrom eller cykliskt kräkningssyndrom (CVS) är ett medicinskt tillstånd vars huvudsakliga symptom är illamående och upprepade kräkningar. CVS förekommer oftare hos barn, men kan förekomma i alla åldrar.

Kronisk vs. episodisk migrän

Episodisk migrän (EM) är när en person har migränsymptom i 14 dagar eller mindre under en månad, medan kronisk migrän (CM) är när en person har migränsymptom i 15 eller fler dagar under en månad. Jämfört med personer med episodisk migrän var det mindre sannolikt att personer med CM hade ett heltidsarbete och större risk för huvudvärksrelaterade funktionshinder. Personer med CM har nästan dubbelt så stor sannolikhet att drabbas av ångest, kronisk smärta och/eller depression. De har också 40 % högre risk att drabbas av hjärtsjukdomar och angina pectoris och 70 % högre risk att ha drabbats av stroke.

Cirka 7,68 % av alla migränfall är kronisk migrän och cirka 1 % av befolkningen i USA har CM, med en högre andel bland kvinnor, medelålders personer och i de hushåll som har lägst årsinkomst. (Den amerikanska studien om förekomst och förebyggande av migrän).

 
Så här ser en normal mänsklig hjärna ut om du tittar ner på toppen av en människas huvud. (Översikt) Det finns två sidor som kallas hemisfärer. I de flesta fall av migrän är smärtan unilateral, vilket innebär att den finns i den ena hemisfären. I det här fallet är det den vänstra hemisfären.  


Abdominal migrän orsakar svår smärta i buken,.  

Aura

Aura (från det grekiska ordet för bris) är ett ord som används för att beskriva en rad neurologiska symtom som kan börja före ett epileptiskt anfall eller en migränhuvudvärk. Ungefär 15 % av de personer som har migrän kommer att ha den typen med aura. Symtomen kan omfatta synproblem som scotomas (att förlora synen under en kort tid, se sicksacklinjer eller flytande fläckar etc.), yrsel, ett rungande ljud i öronen (tinnitus) och problem med att tala.

Skotom (kommer från det grekiska ordet för mörker: skotos): en blind fläck eller ett område med nedsatt syn som är omgivet av ett normalt synfält, dvs. en person kan se normalt utom där skotomet finns. Skotom kan drabba ett eller båda ögonen och kan vara antingen absolut där ingenting kan ses inom skotomet eller relativt med viss förmåga att se inom området för skotomet.

Skotom kan också ha olika mönster och former, som t.ex. fortifikationsskotom, som kallas fortifikationsskotom eftersom det ser ut som konturerna av ett gammalt fort. Skotom kan börja små och sedan bli större, flytta runt till olika delar av en persons synfält och de kan också se ut som flimrande ljus.

 

 

 

Riskfaktorer och utlösande faktorer

Inom medicinen är en faktor ett ämne, ett tillstånd eller en aktivitet, eller en brist på sådana, som ökar risken för att ett visst resultat eller tillstånd ska inträffa. Om det ökar risken för något ohälsosamt är det en riskfaktor. En utlösande faktor eller kort sagt "trigger" är en faktor som kan orsaka att en aktivitet eller tecken och/eller symtom på ett medicinskt tillstånd börjar.

Riskfaktorer

• Kön: Kvinnor löper tre gånger större risk att drabbas av migrän än män.
• Familjehistoria: En person har större chans att få migrän om en av föräldrarna har haft migrän. International Headache Consortium är läkare från många olika länder som studerar huvudvärk och vad som orsakar den. De har funnit fyra genetiska variationer - det vill säga skillnader i en persons gener - som är riskfaktorer för migrän utan aura hos personer som har dessa skillnader. Två av dessa genetiska variationer har redan visat sig spela en roll för migrän med aura.
• Hormonella förändringar
• Fetma: har visat sig vara en riskfaktor för kronisk migrän, inte episodisk migrän.

Utlösare

• Kostvanor: fasta, uttorkning eller att hoppa över måltider.
• Kost: Det finns tyramin i vissa livsmedel och är slutresultatet av den naturliga nedbrytningen av aminosyran tyrosin. Olika livsmedel innehåller tyramin, t.ex. lagrade ostar, rökt fisk och vissa sorters öl. Tyramin som utlösande faktor för migrän tros påverka mindre än 10 % av personer med migrän.

 

 

Diagnos

Det finns inga specifika tester för att diagnostisera migrän, men en läkare kan använda olika tester för att utesluta andra orsaker till en persons symtom. Diagnosen migrän är en klinisk diagnos vilket innebär att den baseras på en persons sjukdomshistoria som en person rapporterar till läkaren. Den medicinska anamnesen för en eventuell migrändiagnos som kan kallas huvudvärksanamnesen innehåller information som t.ex:

• Har någon annan i personens familj medicinska problem? I så fall vilken typ av problem?
• Vilka är alla de symptom du har?
• Vid vilken ålder började symtomen?
• Hur ofta uppträder huvudvärken och/eller andra symtom?
• Hur länge varar symtomen?
• Var finns smärtan? Unilateralt: antingen vänster eller höger sida av huvudet - bilateralt: både vänster och höger sida

Differentialdiagnoser

Differentialdiagnoser är olika medicinska sjukdomar som kan orsaka samma symptom. Innan en läkare ställer en slutgiltig diagnos, vilket innebär att han eller hon är säker på vilken sjukdom som orsakar problemet, funderar han eller hon på vilka andra sjukdomar som har samma eller nästan samma symtom och ser till att det inte är någon av dem.

• Hjärntumör
• Klusterhuvudvärk
• Bihåleinflammation
• Stroke
• Subarachnoidalblödning
• Spänningshuvudvärk
• Kärlpatologier: medicinska tillstånd som påverkar kärlsystemet, t.ex. arteriovenösa missbildningar.

 
En enkel engelsk version av frågeformuläret för bedömning av funktionshinder vid migrän  



 

Sjukdomar som ofta förekommer i samband med migrän

Ofta gör det faktum att en person har ett medicinskt tillstånd det mer sannolikt att han eller hon också har en eller flera andra medicinska eller psykiatriska störningar. Dessa andra sjukdomar är "komorbiditetssjukdomar" eller "komorbiditeter". Det finns olika komorbida medicinska och psykiatriska tillstånd som är förknippade med migrän. Behandlingen och prognosen (om en sjukdom blir bättre, sämre eller förblir oförändrad med tiden) av migrän påverkas av de komorbida störningar som kan finnas och/eller risken för att få komorbida störningar.

Astma

Raynauds sjukdom: är en cirkulationsstörning där de mindre artärerna som förser extremiteterna med blod - oftast händerna, men även tårna, nästippen och öronen kan drabbas - blir trängre och minskar blodflödet. Detta leder till att extremiteterna blir domnade och kallare än kroppstemperaturen. Det kan utlösas av stress och kyla.

Epilepsi

Fibromyalgi

Komorbida psykiatriska tillstånd

Svår depressiv sjukdom

Ångest

Bipolär sjukdom

 

En person som har migrän löper större risk att ha en eller flera andra medicinska och/eller psykiatriska störningar, som är komorbida med migrän. Diagrammet visar några av de viktigaste komorbiditeterna.  

Komplikationer vid migrän

Inom medicinen är en komplikation ett problem som uppstår på grund av ett ingrepp (t.ex. operation), en behandling (t.ex. medicinering) eller en sjukdom (t.ex. migrän).

• Kronisk migrän
• Status migrainosus är en term som används för att beskriva en svår migränattack som varar mer än 72 timmar i sträck.
• Persisterande aura utan stroke
• Migrän stroke
• Anfall som utlöses av migrän

 

Epidemiologi

Inom medicinen är epidemiologi studiet av vad som orsakar sjukdomar och sjukdomstillstånd, hur ofta de inträffar, var de inträffar och vem de drabbar.

Migrän är vanligare bland pojkar än bland flickor fram till början av puberteten då flickor börjar få migrän oftare än pojkar. I senare delen av tonåren får flickor migrän nästan dubbelt så ofta som pojkar. Antalet personer som får migrän är högst i åldern 25-55 år hos både män och kvinnor, varefter risken för att få migrän minskar med stigande ålder.

Mellan 65-75 procent av vuxna migränpatienter är kvinnor och av dessa kvinnor har ungefär två tredjedelar menstruationsmigrän. Migrän är vanligare hos personer som tjänar mindre pengar, det kan finnas olika orsaker till detta, t.ex. stress.

Ungefär två tredjedelar av migränen är migrän utan aura och den återstående tredjedelen av fallen är migrän med aura.

 
Stapeldiagram som visar hur ofta huvudvärk och migrän förekommer hos män och kvinnor över 18 år i USA. (CDC,2004)  

Historia

Symtom som liknar migränens symptom har dokumenterats i olika kulturer genom hela den skrivna historien. Det första kända omnämnandet finns på kilskriftstavlor från Babylonien från 2000-1880 f.Kr. En behandling för migrän finns i Ebers papyrus, en gammal egyptisk medicinsk text som är uppkallad efter George Ebers, den tyske eygptolog som upptäckte dem. I den gamla texten från 1552 f.Kr. kallas migrän för "lidande i halva huvudet".

Ett annat botemedel mot lidande i halva huvudet. Kraniet av en havskatt stekt i olja. Smörj huvudet med detta. -Ebers papyrus,1552 f.Kr.

Den antika grekiska läkaren Aretaeus av Kappadokien beskrev en typ av huvudvärk som han kallade heterocrania och som anses vara en beskrivning av migrän.