Jordnöt (Arachis hypogaea) – fakta, ursprung och egenskaper

Upptäck jordnötens fakta, ursprung och egenskaper — odling, näringsvärde och historik om Arachis hypogaea.

Författare: Leandro Alegsa

En jordnöt är en växt i familjen baljväxter, Fabaceae. Den är ursprungligen hemmahörande i Sydamerika, Centralamerika och Mexiko. Jordnötter är ettåriga örtartade växter som blir 30-50 cm höga.

 

Utseende och växtsätt

Jordnöten (Arachis hypogaea) har en låg, buskliknande växtform. Bladen är sammansatta och parbladiga med fyra små blad. Blommorna är gula och sitter nära markytan. Efter befruktning bildas en speciell struktur, kallad gynophor eller "peg", som växer ned i marken och för den befruktade blomman under jord. Det är där fruktämnet utvecklas till de välkända underjordiska baljorna (podar) — därför kallas fenomenet geokarpi.

Frukt och frön

Baljorna sitter under jord och är hartsen eller skrovliga. Varje balja innehåller vanligen 1–4 frön, som i vardagligt tal kallas jordnötter eller "peanuts". Trots namnet är jordnöten inte ett egentligt nötträdprodukt utan en baljväxt, närmare släkt med bönor och ärter.

Ursprung och spridning

Jordnöten härstammar från Sydamerika där den odlades av indianbefolkningar långt före europeisk kolonisation. Genom handel och skeppsförbindelser spreds den till Afrika, Asien och senare resten av världen. Idag odlas jordnöt i många tropiska och subtropiska områden.

Varieteter

  • Runner: Vanlig i massproducerade jordnötssmör och rostade produkter.
  • Virginia: Stora frön, ofta rostade hela och säljs som snacks.
  • Spanish: Mindre frön med högre oljehalt, ofta använda i peanut butter och oljeproduktion.
  • Valencia: Flera små frön per balja, används även för "boiled peanuts".

Odling

Jordnöt kräver varmt klimat utan frost och väldränerad, sandig eller lätt lerhaltig jord. Optimal jordtemperatur för groning är runt 20–30 °C. Man sår oftast på våren efter sista frosten. Plantorna behöver fri rymd för att gynophoren ska kunna tränga ner i jorden — därför är rad- och plantavstånd viktiga. Skördetid ligger vanligtvis 90–150 dagar beroende på sort och klimat; skörd sker när bladen börjar vissna och baljorna mognat.

Användning och näringsinnehåll

Jordnötter används både som mat och industrigröda. De äts rostade, saltade, kokta, i konfektyr och som jordnötssmör. Jordnötsolja är värdefull i matlagning och livsmedelsindustri. Efter extraktion av olja används resterna som proteinhaltigt foder till djur.

Näringsmässigt är jordnötter energitäta: de innehåller mycket fett (omkring 40–50 %), relativt mycket protein (20–30 %) samt vitaminer (exempelvis vitamin E och B‑vitaminer) och mineraler (magnesium, fosfor, kalium). De ger också kostfiber.

Sjukdomar, skadedjur och kvalitet

Vanliga problem i odling är svampsjukdomar (t.ex. tidig och sen bladfläckssjuka, rotröta), nematoder och insekter som bladsugare och trips. Ett allvarligt kvalitetsproblem efter skörd är mögelarten Aspergillus flavus som kan producera aflatoxiner — starkt cancerframkallande ämnen. Torr och välventilerad torkning samt korrekt lagring vid låg fuktighet och temperatur är avgörande för att minimera risken för aflatoxinbildning och härskning av fetterna.

Bearbetning och förvaring

Efter skörd torkas jordnötterna och skalas eller används med skal beroende på slutprodukt. Vanliga processer är rostning, blanchering (avlägsnande av fröskal), malning till jordnötssmör och oljeutvinning genom pressning eller extraktion. För lagring krävs torrt, svalt och mörkt utrymme; lufttäta förpackningar och låg syretillgång minskar härskning och insektsangrepp.

Ekonomisk betydelse

Jordnöt är en viktig gröda i många länder både för lokal konsumtion och export. Stora producenter inkluderar Kina, Indien, Nigeria, USA, Argentina med flera. Grödan är värdefull för småskaliga jordbruk eftersom den ger energirik föda och kan bidra till markförbättring genom kvävefixering i marken (som andra baljväxter).

Allergi och säkerhet

Jordnötsallergi är en av de vanligaste och allvarligaste matallergierna och kan ge snabba, livshotande reaktioner (anafylaxi) hos känsliga personer. Allergi mot jordnötter är inte samma sak som allergi mot trädnötter (t.ex. valnöt eller mandel), men korsreaktion kan förekomma. Personer med känd jordnötsallergi måste undvika även spårmängder och använda läkemedel som ordinerats för nödsituationer.

Sammanfattning

Jordnöten (Arachis hypogaea) är en baljväxt med unikt geokarpiskt utvecklingssätt där frukten mognar under jord. Den är näringsrik, ekonomiskt viktig och odlas globalt i varma klimat. Sjukdomsbekämpning, korrekt skörd och noggrann hantering är centralt för att säkra kvalitet och minska risker som aflatoxin och allergener.

Jordnötsväxten

Jordnötsplantan blommar ovan jord och utvecklar sedan sina baljor under jord. På grund av detta kallas jordnötter ofta för jordnötter. Andra namn är goobers, pinders, arachides (franska/italienska) och maní (spanska). Denna märkliga baljväxt ger skalklädda baljor (frukter) som innehåller ett eller flera frön. En nöt är en frukt med hårt skal som kommer från en växt vars frukt inte öppnas för att frigöra sitt frö. En nöt är en sammansättning av frukt och frö, några exempel på äkta nötter är: ekollon, boknötter, kastanjer och hasselnötter. Så trots namnet är växten inte en nöt i biologisk mening, utan en baljväxt. Jordnötter växer genom att börja som en blomma ovan jord som på grund av sin tunga vikt böjer sig mot marken. Blomman gräver sig så småningom ner under jorden, vilket är där jordnötterna faktiskt mognar.

Jordnöttens bruna skal eller kapsel innehåller två eller tre jordnötskärnor. Varje ovalformad kärna eller frö består av två vita flikar som är täckta av ett brunrött skal. Jordnötter har en tålig, smörig och nötaktig smak.

Jordnötter har olika namn runt om i världen, varav "goober" eller "goober pea" är ett av de mest populära. Goober kommer från "nguba", som är namnet på jordnöt på det bantuspråk som talas i delar av Afrika. Jordnötter är vetenskapligt sett kända som Arachis hypogaea.

 

Jordnötter som används i livsmedel

Jordnötter är en favoritmat, oavsett om de äts som snacks eller blandas i godis, kakor, pajer och andra bakverk. Ungefär hälften av de jordnötter som odlas i USA används till jordnötssmör, som tillverkas genom att mala de rostade fröna. Över hela världen odlas jordnötter dock främst för att producera jordnötsolja. Jordbrukare i Afrika och Asien odlar omkring 90 procent av världens jordnötter.

Jordnötter har odlats i Sydamerika under mycket lång tid. Idag äts de flesta jordnötter rostade och saltade. Jordnötssmör, jordnötskroketter och godisbitar äts också ofta. Det finns två typer av jordnötssmör - chunky och creamy. De flesta amerikanska barn föredrar den grova sorten.

USA introducerade jordnöt till det tropiska Sydamerika och Indien, Kina, Västafrika och USA blev de största kommersiella producenterna av jordnötter. Jordnötterna odlades främst för sin ätbara olja, utom i USA, där de producerades för att malas till jordnötssmör, för rostade, saltade nötter och för användning i godis och bakverk. En liten del av den amerikanska skörden krossas för att få olja. I södra USA används jordnötterna i stor utsträckning som foder till boskap.

·        

·        

·        

·        

·        

·        

 

Hälsofördelar

Jordnötter är en mycket bra källa till enkelomättade fetter, den typ av fett som är viktig i den hjärtfriska medelhavsdieten. Studier av dieter med särskild tonvikt på jordnötter har visat att denna lilla baljväxt är en stor allierad för ett friskt hjärta.

Förutom det enkelomättade fettet innehåller jordnötter en rad andra näringsämnen som i många studier har visat sig främja hjärthälsan. Jordnötter är bra källor till vitamin E, niacin, folat, protein och mangan. Dessutom innehåller jordnötter resveratrol, en fenolisk antioxidant som också finns i röda druvor och rött vin och som tros vara orsaken till den franska paradoxen: det faktum att människor i Frankrike äter en kost som inte är fettfattig, men har lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med USA.

 

Typer av jordnötter

Fyra typer av jordnötter är de mest populära: De vanligaste är: spanska, runner, Virginia och Valencia. Det finns även Tennessee Red och Tennessee White. Vissa typer är att föredra för vissa användningsområden på grund av skillnader i smak, oljeinnehåll, storlek och form. För många användningsområden är de olika typerna utbytbara. De flesta jordnötter som saluförs med skal är av typen Virginia, tillsammans med vissa Valencias som valts ut för sin storlek och skalets attraktiva utseende. Spanska jordnötter används främst till jordnötsgodis, saltade nötter och jordnötssmör. De flesta Runners används för att göra jordnötssmör. De olika typerna skiljer sig från varandra genom sitt grenbeteende och sin grenlängd. Det finns många sorter av varje typ av jordnöt.

Varje år introduceras nya jordnötssorter någonstans i jordnötsbältet i USA eller i andra länder. Införandet av en ny sort kan innebära att man måste ändra planteringstakten, anpassa plantan, skördaren, torken, rensaren, skalaren och marknadsföringsmetoden. Det finns två huvudsakliga tillväxtformer: klasar och utlöpare. Bunch-typer växer upprätt, medan runner-typer växer nära marken.

Spanska typer De små spanska typerna odlas i Sydafrika och i sydvästra och sydöstra USA. Före 1940 var 90 procent av de jordnötter som odlades i Georgia spanska typer, men sedan dess har trenden gått mot större frön, högre avkastning och mer sjukdomsresistenta sorter.

Sorter av den spanska typen är Dixie Spanish, Improved Spanish 2B, GFA Spanish, Argentine, Spantex, Spanette, Shaffers Spanish, Natal Common (Spanish), White Kernel Varieties, Starr, Comet, Florispan, Spanhoma, Spancross och Wilco I.

Runner-typ Sedan 1940 har det skett en övergång till produktion av jordnötter av Runner-typ i sydöstra USA. Detta beror på högre avkastning och större användning i jordnötssmör och saltning jämfört med spanska typer.

Sorter av Runners inkluderar Southeastern Runner 56-15, Dixie Runner, Early Runner, Virginia Bunch 67, Bradford Runner, Egyptian Giant (även känd som Virginia Bunch och Giant), Rhodesian Spanish Bunch (Valencia och Virginia Bunch), North Carolina Runner 56-15, Florunner och Shulamit.

Virginia-typer De storfröiga Virginia-typerna odlas i Virginia, North Carolina, Tennessee och delar av Georgia. De ökar i popularitet på grund av efterfrågan på stora jordnötter för bearbetning, särskilt för saltning, konfekt och rostning i skal.

Jordnötter av Virginiatyp har antingen ett växtsätt i form av en knippe eller ett löpande växtsätt. Den är upprätt till utbredd. Den når en höjd på 18-22 tum och en spridning på 28-30 tum, med 33-36 tum långa rader som sällan täcker marken. Baljorna bärs inom några centimeter från plantans bas.

Sorter av jordnötter av Virginia-typ är bland annat Virginia Bunch Large, Virginia Bunch 46-2, Virginia Bunch Small, Virginia Bunch 67, Virginia Bunch G2, Virginia Runner G26, NC 4X, NC 2, NC 5, Georgia Hybrid 119-20, Holland Jumbo, Holland Station Runner, Adkins Runner, Virginia Runner 26, Virginia Runner G (Holland Virginia Runner), Virginia 56 R, Virginia 61 R, Florigiant, Georgia Hybrid 119-18, Virginia B22-15, Virginia A17-12, Virginia A23-7 och Florida 416.

Valencia-arter Valencia-arter är grova och har kraftiga rödaktiga stjälkar och stora blad. De är relativt höga, med en höjd på 50 tum och en spridning på 30 tum. Jordnötskapslarna bärs på pinnar från huvudstammen och sidogrenarna. De flesta baljorna är samlade runt plantans bas, och endast några få finns flera centimeter bort. Valencia-typerna är trefröiga och släta, utan någon inskränkning mellan fröna. Fröna är ovala och tätt inpackade i baljorna. Det finns två sorter, en med kött och den andra med röda frön. Antalet frön är 65 per uns.

Tennessee Red och Tennessee White Types Dessa är likadana, förutom färgen på fröna. Växterna liknar Valencia-typerna, förutom att stjälkarna är gröna till grönbruna och att baljorna är grova, oregelbundna och har en mindre andel kärnor.

 

Relaterade sidor

 


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3