Vin – definition och fakta: druvvin, tillverkning och sorter

Lär dig allt om vin: definition, druvvinets tillverkning, vinkooperativ, vanliga druvsorter och smaker — en komplett guide för nybörjare och vinkännare.

Vin är en alkoholhaltig dryck. Ordet vin används vanligen för att tala om drycker gjorda av druvsaft, även om folk ibland kallar alkoholhaltiga drycker gjorda av saften från andra frukter (t.ex. plommon eller björnbär) för "vin". Den här artikeln handlar endast om vin som görs av druvor.

Vad är vin?

Vin är en dryck som framställs genom jäsning av druvsaft. Jäsningen sker när naturliga eller tillsatta jästsvampar omvandlar sockret i druvsaften till alkohol och koldioxid. Resultatet påverkas av druvsort, klimat, jordmån, skördehantering och vinmakarens tekniker.

Olika typer av vin

• Rött vin: Gjort av blå druvor där druvskalens färg och tanniner extraheras under jäsningen.
• Vitt vin: Oftast gjort på gröna eller gula druvor; skalavskiljning sker före jäsning för att få ljus färg.
• Rosévin: Kortare kontakt med blå druvskal ger rosa färg; kan göras genom maceration eller blandning.
• Mousserande vin: Har kolsyra, framställs bland annat med den traditionella metoden (Champagne) eller Charmat-metoden (Prosecco).
• Förtätat/förtvättat/fortifierat vin: Viner som förstärkts med sprit, t.ex. portvin eller sherry.
• Dessertvin/söta viner: Intensivt söta viner framställda genom sen skörd, ädelröta eller koncentration av musten.

Vanliga druvsorter

• Röda druvor: Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir, Syrah/Shiraz, Tempranillo, Sangiovese.
• Vita druvor: Chardonnay, Sauvignon Blanc, Riesling, Pinot Grigio/Pinot Gris, Gewürztraminer.

Hur vin tillverkas — i korthet

• Skörd: Druvor plockas för hand eller mekaniskt när sockernivå och syrabalans är rätt.
• Pressning och mustframställning: För vitt vin pressas druvorna direkt; för rött vin fermenteras musten tillsammans med skal.
• Jäsning: Socker omvandlas till alkohol. Temperatur och jäststam påverkar smakprofilen.
• Maceration: För rött vin extraheras färg, tanniner och aromämnen från skalen.
• Malolaktisk jäsning: En sekundär process som kan mjuka upp syran i vinet, vanlig för rött och vissa vita viner som Chardonnay.
• Lagring: Viner lagras i tank eller på fat (ofta ek) för att utveckla smaker och struktur.
• Buteljering: Efter klarning och eventuell filtrering tappas vinet på flaska.

Smak- och strukturbegrepp

• Syran: Ger fräschör och balans.
• Tanniner: Bittera, sträva ämnen från skal och kärnor, vanligast i rött vin.
• Body: Vinets fyllighet — lätt, medium eller fyllig.
• Arom och bouquet: Termer för doft och mognadsrelaterade aromer.
• Finish: Hur länge smakerna sitter kvar efter att du svalt eller spottat ut vinet.

Vanliga vinregioner

Vin produceras i stora delar av världen. Några välkända regioner är Frankrike (Bordeaux, Bourgogne, Champagne), Italien (Toscana, Piemonte), Spanien (Rioja), Tyskland (Rhein), USA (Kalifornien), Chile, Argentina, Australien och Sydafrika. Varje region ger viner med karaktär beroende på klimat och jordmån.

Lagring och servering

• Förvaring: Förvara vin mörkt och svalt (idealiskt 10–15 °C) med stabil fuktighet och utan starka vibrationer. Flaskor med naturkork förvaras liggande så korken hålls fuktig.
• Serveringstemperaturer:
  • Rött fylligt: 15–18 °C
  • Lätt rött: 12–14 °C
  • Vitt torrt: 7–12 °C
  • Mousserande: 6–8 °C
  • Dessertvin: 6–10 °C
• Decantering: Några rödviner vinner på att luftas i en karaff för att mjuka upp aromer och lösa upp sediment.

Etiketter och lagliga klassifikationer

Vinetiketter kan ange årgång (vintage), druvsort, producent och ursprungsbeteckning. I många länder finns reglerade system för ursprung och kvalitet, till exempel AOC/AOP i Frankrike, DOC/DOCG i Italien och DO i Spanien. Dessa klassificeringar anger ofta geografiskt ursprung och produktionsregler.

Vinprovning — enkla steg

• Se: Bedöm färg och klarhet.
• Dofta: Notera primära aromer (frukt), sekundära (jäst/bakning) och tertiära (lagring, ek).
• Smaka: Bedöm syra, tanniner, kropp, sötma och eftersmak.

Vanliga problem och fel i vin

• Korkskada (TCA): Ger unken, kartonglik lukt och dämpar frukten.
• Oxidation: Vinet tappar fräschör och får bruna toner.
• Vinäger/ökad flyktig syra: Kan ge skarp eller stickande doft.

Mat- och vinkombinationer — grundprinciper

• Matcha kropp och intensitet: kraftig mat till kraftigt vin, lätt mat till lätt vin.
• Syror i vinet passar bra med feta eller salta rätter.
• Tanniner kompletterar proteinrika rätter (t.ex. rött vin till kött).
• Söta viner går bra med kryddstark eller dessertbaserad mat; principen "sötare vin än maten" gäller ofta.

Alkoholhalt

De flesta bordsviner har en alkoholhalt mellan cirka 8–15 volymprocent. Större del avvariation beror på druvans mognad och vinifikationsmetoder. Fortifierade viner kan ha betydligt högre alkoholhalt.

Sammanfattningsvis: Vin är en komplex dryck med stor variation i stil, smak och ursprung. Kännedom om druvsorter, tillverkningsmetoder och servering ger bättre upplevelse och möjlighet att välja rätt vin för rätt tillfälle.

Vintillverkning

Vintillverkning börjar med odling av röda eller vita druvor. Vindruvor för vinframställning har tjockare skal och större kärnor än bordsdruvor för konsumtion. När druvorna är mogna plockas de av plantorna. Det finns olika sätt att plocka (t.ex. med hjälp av maskiner eller för hand, på dagen eller på natten).

Efter skörden krossas druvorna för att frigöra sin saft, som är mycket sockerrik. Tidigare gjordes detta genom att människor trampade på druvorna med sina bara fötter. I dag används maskiner, men det händer att folk använder sina bara fötter vid festivaler. Den som gör vinet bestämmer också nu om vinet ska vara rött, vitt eller rosé:

• Om druvskalen sitter länge i saften blir vinet rött.
• Om druvskalen sitter i saften en kort tid blir vinet rosé.
• Om druvskalen inte alls sitter i saften blir vinet vitt.

Därefter fermenteras den söta druvjuicen genom att tillsätta jäst. På några dagar omvandlar jästen sockret till alkohol och frigör koldioxid.

Efter jäsningen lagras vinet under en tid (det kallas "lagring"). Den som gör vinet kan göra olika val, vilket förändrar vinets smak. De kan välja att lagra vinet i en stålbehållare eller i ett fat av ek. Om de väljer trä kommer vinet att absorbera en del av träsmaken, som vinodlare kallar "ekighet". Denna process kan ta bara några veckor, upp till flera år, beroende på vilken typ av smak vinmakaren vill ha.

Slutligen buteljeras vinet och skickas till en kund, restaurang eller butik för att avnjutas.

 
Denna vindruva har ett tjockare skal och större frön jämfört med en bordsdruva för konsumtion.  


Folk krossar druvor med sina bara fötter.  


Vinet lagras på dessa fat i Kalifornien.  

Frågor och svar

F: Vad är vin?

F: Finns det andra typer av vin?

F: Handlar den här artikeln om alla typer av vin?

F: Hur brukar vin beskrivas?

F: Innehåller vin alkohol?

F: Vilken typ av frukt kan användas för att göra vin?

Sök med bokstav