Översikt

Pickett's Charge, på svenska ofta kallat Picketts anfall, var ett storskaligt konfedererat infanteriangrepp mot den nordliga (unionens) försvarslinjen på Cemetery Ridge den 3 juli 1863. Anfallet beordrades av general Robert E. Lee och genomfördes under slagets sista dag i Gettysburg, ett avgörande slag under det amerikanska inbördeskriget. Angreppet associeras vanligen med generalmajor Robert E. Lee som stratege och namnges efter generalmajor George Pickett, en av de officerare som ledde en del av styrkan i fronten.

Förberedelser och taktik

Före anfallet utförde konfederaterna en omfattande artilleribombardemang i hopp om att försvaga unionens försvar. Bombardemanget gav dock inte det resultat man förväntat sig och många artilleripjäser kunde inte förstöra försvarsställningarna. När infanteriet satte i marschen över de öppna fälten mötte de intensiv artilleri- och gevärseld från unionens positioner.

Förloppet

De anfallande konfedererade divisionerna — ibland angivna till omkring 12 500 man i nio brigader — marscherade över en tredjedels till trekvarts mil (beroende på mätningar) av exponerat, öppet terräng mot centrallinjen. En del trupp lyckades nå och tillfälligt passera den låga stenmuren framför Cemetery Ridge, men kunde inte etablera ett bestående grepp. Motangrepp och försvarsskjutning drev snabbt tillbaka dem mot fälten bakom. Över 50 procent av de deltagande konfedererade soldaterna skadades eller dödades i anfallet enligt samtida uppskattningar.

Ledarskap och bedömningar

Generallöjtnant James Longstreet hade uttryckt skepsis inför anfallet och var för beräknade och försiktiga metoder; han uppfattade tidvis ordern som riskfylld. Unionens fältherre, generalmajor George G. Meade, hade tidigt förberett försvarslinjerna och samlat trupper för att möta eventuella koncentrerade attacker mot centrum.

Betydelse och efterspel

Pickett's Charge räknas ofta som konfederationens högvattenmärke — den mest framgångsrika men slutligen avgörande och misslyckade offensiven i norra territorierna under Lees kampanj i Pennsylvania. Slaget vid Gettysburg avslutades kort därefter och markerade en vändpunkt i kriget. Lee drog sig tillbaka mot Virginia; för konfederationen innebar förlusten en minskad förmåga att föra offensiva krig på unionens mark.

Noterbara fakta och minnesbild

  • Angreppet ägde rum den 3 juli 1863 under slaget vid Gettysburg.
  • Före anfallet skedde en stor artilleribombardemangskampanj — ett försök att urholka motståndarens försvar (artilleriinsats).
  • Pickett själv blev symboliskt förknippad med anfallet; när han senare ombads förklara nederlaget svarade han skämtsamt: "Jag har alltid trott att jänkarna hade något med det att göra."
  • Händelsen analyseras fortfarande i studier om taktik, befälsbeslut och terrängens betydelse för infanteriangrepp (amerikanska inbördeskriget, Pennsylvania-kampanjen).

För den som vill fördjupa sig finns rika samtida och senare källor som behandlar såväl de konkreta order som diskussionerna inom den konfedererade ledningen. Ämnet studeras också i samband med ämnen som moral, logistiska begränsningar och hur artilleri påverkar öppna infanterimanövrar. Ytterligare läsning och arkivmaterial kan hittas via samlingar och museer som fokuserar på slaget vid Gettysburg och parterna i konflikten (Longstreet, brigadernas organisation, Lee).