Pseudosuchia ("falska krokodiler") är en av två huvudgrupper av archosaurier. Gruppen omfattar de levande krokodiler och alla archosaurier som är närmare besläktade med krokodiler än med fåglar — ofta kallade "archosaurier i krokodillinjen".

Pseudosuchia är en av de två "dotterklaserna" till Archosauria. Den innehåller både moderna krokodiler (via kladen Crocodylomorpha och kronan Crocodylia) och en stor mångfald utdöda grupper, många av vilka levde under triasperioden och hade ytligt sett krokodilliknande utseende.

Historia och utveckling

Pseudosuchierna uppstod tidigt under triasen för över 200 miljoner år sedan, efter den massiva utdöendehändelsen i slutet av perm. Under triasen genomgick gruppen en snabb diversifiering och ockuperade många ekologiska nischer: från stora landlevande rovdjur till pansrade växtätare och snabba tvåbenta former. Många av dessa linjer försvann i slutet av triasen och under mesozoikumets senare delar överlevde i huvudsak crocodylomorferna, som så småningom gav upphov till dagens krokodiler.

Kännetecken

Pseudosuchia karakteriseras av flera morfologiska drag, varav det mest berömda är den så kallade crurotarsala ankeln (ett särskilt ledförhållande i foten) som skiljer krokodillinjen från fågellinjen (som i stället ofta har en mesotarsal led). Andra kännetecken finns i skallens och höftens uppbyggnad, och i många fall kraftiga kroppssköldar eller benplattor hos taxon som aetosaurierna. Utseendet varierar stort inom gruppen — från långsmala, snabba rovdjur till bredbyggda, pansrade växtätare.

Viktiga grupper och exempel

  • Rauisuchier och poposauroider — ofta stora landlevande rovdjur i triasen (exempel: Postosuchus, Prestosuchus).
  • Aetosaurier — pansrade, troligen växtätande pseudosuchier med karaktäristiska plattor.
  • Phytosaurier — krokodilliknande flodlevande reptiler; deras släktskap har diskuterats men de placeras ofta nära eller inom pseudosuchierna.
  • Crocodylomorpha — gruppen som leder fram till dagens krokodiler; inkluderar både små landlevande former och senare semi-akvatiska krokodiler.

Betydelse i evolutionär forskning

Pseudosuchiernas stora diversitet under triasen gör dem centrala för studier av hur stora ekologiska nischer återbesattes efter massutdöenden. Jämförelser mellan krokodillinjen och fågellinjen (dinosaurier och pterosaurier) ger också insikter i hur olika morfologiska lösningar utvecklats inom Archosauria, t.ex. gångsätt (sprawling vs erect), kroppsform och anpassning till vattenlivet.

Fossil och utbredning

Fossil av pseudosuchier finns i sediment från tidig trias till nutid (via krokodilerna). De tidigaste exemplen visar upp en global spridning under triasen. Många viktiga fynd kommer från formationer i Nord- och Sydamerika, Europa, Afrika och Asien, och ger detaljrika bevis på både anatomi och levnadssätt hos dessa arter.

Sammantaget är Pseudosuchia en mångfacetterad och evolutionshistoriskt viktig gren inom archosaurierna: både ursprunget till dagens krokodiler och en huvudaktör i de ekologiska omställningar som präglade triasens landskap.