Humber – Englands stora estuär: djup flodmynning och Humber Bridge
Upptäck Humber – Englands mäktiga, djupa estuär mellan East Riding och Lincolnshire, med ikoniska Humber Bridge, rik maritim historia och spektakulära kustlandskap.
Floden Humber är en stor djupt vattenmynning på norra Englands östkust. Den bildas av floden Ouse och floden Trent som flyter samman. Härifrån och fram till Nordsjön (cirka 40 miles / ~64 km) utgör den en del av gränsen mellan East Riding of Yorkshire på den norra sidan och Lincolnshire på den södra sidan. Humbers enda moderna korsning är Humber Bridge. En gång i tiden var den världens längsta hängbro med en enda spann. Nu är den fortfarande en av världens mest kända och långspanniga hängbroar. Innan bron byggdes 1981 användes färjor, ofta paddelångare, för att korsa den milslånga spännvidden.
Geografi och hydrologi
Humber är en vid och tidvattenpåverkad estuär där stora mängder sötvatten från inlandet möter Nordsjöns tidvatten. Estuariets flacka strandzoner består av omfattande mudderområden och saltängar som bildats genom sedimentavlagringar. Förutom Ouse och Trent mynnar flera mindre bifloder och åar i systemet och tillsammans skapar de ett viktigt vattendrag för sjöfart och dränering i stora delar av nordöstra England.
Hamnar och ekonomi
Humber estuary är strategiskt viktig för sjöfart och industri. Större hamnar längs och uppströms estuären inkluderar bland annat Kingston upon Hull (vanligtvis kallat Hull), Grimsby och Immingham, samt flera mindre terminaler. Området är betydande för gods‑ och passagerartrafik, fiskeindustrin, olje‑ och gasinfrastruktur samt för den växande sektorn med offshore‑vindkraft.
Natur och skyddsvärda områden
Estuariet och dess våtmarker är av stor betydelse för fågellivet. De grunda mudderbankarna och saltängarna fungerar som födosöksområden för mängder av rastande och vinterbetande vadare och sjöfåglar. På grund av detta är delar av Humber skyddade genom olika naturvårdsstatusar och utgör viktiga områden för fågelskådning och naturstudier. Spurn Head, den långsmala landtungan vid mynningen, är ett särskilt värdefullt naturområde och naturreservat.
Historia och kultur
Humber har spelat en roll i regionens historia som transportled och som naturlig gräns. Genom århundradena har människor korsat estuariet med färjor och pråmar. Sjöfart och fiske har format många av de kustsamhällen som ligger vid estuariet, och områdets både industriella och naturskyddade värden är idag viktiga delar av lokal identitet.
Transport och Humber Bridge
Humber Bridge invigdes 1981 och kopplar samman orter på vardera sidan av estuariet. Bron underlättade resor och handel betydligt genom att ersätta de tidigare färjeförbindelserna och korta restiderna över den vidsträckta vattenytan. Förutom biltrafik erbjuder bron även möjlighet till promenader och cykling på särskilda passager.
Fritid och turism
Humber lockar besökare för fågelskådning, naturvandringar, fisketurer och kustnära upplevelser. Många promenadstråk och observationsplatser finns utmed estuariets kant, och mindre båtturer ger möjlighet att uppleva det stora tidalområdet från sjösidan.
Miljöutmaningar
Som många andra kustnära områden står Humber inför utmaningar som industriell påverkan, erosion och risker relaterade till havsnivåhöjning. Samtidigt pågår arbete med att kombinera skydd av naturvärden med hållbar användning av kustens resurser och att förstärka skydd mot översvämningar för att skydda samhällen och infrastruktur.
Sammanfattningsvis är Humber en betydelsefull estuär både för naturen och för människors verksamheter i nordöstra England: en kraftfull blandning av industriell trafik, rik fågelfauna och dramatiska kustmiljöer.
Humbers flodmynning och Humberbron
Historia
På medeltiden hindrade tidvattnet i Humber arméer från att korsa den. På den tiden trodde man att det var en arm av havet. Under den anglosaxiska perioden var Humber en viktig gräns som skiljde Northumbria från de södra kungadömena. Namnet Northumbria kommer från det gamla engelska Northanhymbre som betyder "folket norr om Humber". Vikingarna använde Humber och dess två bifloder, Ouse och Trent, med sina långskepp med låg dragkraft för att göra räder över hela nordöstra England.
Fästningar
Fort Paull var ett fort från Napoleontiden som byggdes 1542 för att skydda hamnen där. Platsen går tillbaka till år 910 då den var en utkiksplats för vikingarnas plundrare. Det nuvarande fortet är utformat som en femhörning och byggdes 1861-1864. Det avväpnades i början av första världskriget och ersattes av två närliggande fort. Den ena låg på Sunk Island, den andra i Stallingborough. År 1960 stängdes fortet slutligen. Men 1964 tog en grupp frivilliga över fortet och gjorde det till ett museum.
Inträde till Fort Paull Heritage Museum
Sök