Rotation är ett föremåls rörelse i en cirkulär rörelse, det vill säga när alla punkter i föremålet följer cirkelbanor kring ett gemensamt centrum eller en gemensam linje. Rotation förekommer både i vardagliga exempel (hjul, snurrande leksaker) och i naturen (planeter, stjärnor).

I ett tvådimensionellt plan roterar ett objekt runt ett rotationscentrum (eller en rotationspunkt). I tre dimensioner roterar ett styv kropp runt en linje som kallas en axel eller rotationsaxel. Om rotationsaxeln går genom kroppen sägs kroppen rotera kring sin egen axel — ofta beskrivet som att den snurrar. Snurrande rörelse innebär att delar av kroppen har relativ hastighet i förhållande till varandra, och rörelsen kan bära ett vinkelmoment.

Skillnad mellan rotation och omloppsrörelse

Man skiljer ofta på:

  • Rotation — när ett föremål roterar kring sin egen axel (t.ex. jorden som snurrar ett varv på cirka 24 timmar).
  • Omloppsrörelse eller bana — när ett föremål rör sig i en cirkelformad eller elliptisk bana runt en annan kropp (t.ex. jorden kring solen). Sådan rörelse kallas ofta för en bana eller mer precist en omloppsbana.

Vinkelhastighet och samband

Vinkelhastighet beskriver hur snabbt vinkeln förändras under rotation och betecknas vanligtvis med ω (omega). En vanlig relation för ett objekt som rör sig i en cirkel är

  • tangentiell hastighet v = ω × r, där r är avståndet från rotationsaxeln.
  • enheter: vinkelhastighet mäts i radianer per sekund (rad/s) eller i varv per minut (rpm).

Vinkelmoment och bevarande

Vinkelmoment (också kallat rörelsemängdsmoment) är en central storhet för roterande system. För en stel kropp kan vinkelmoment L ofta skrivas som

  • L = I ω, där I är tröghetsmomentet (beroende på massfördelningen kring axeln) och ω är vinkelhastigheten.

Vinkelmoment bevaras i ett slutet system utan yttre vridande krafter (moment). Det förklarar fenomen som att en konståkare snurrar snabbare när armarna dras intill kroppen: tröghetsmomentet I minskar, så ω måste öka för att L ska vara konstant.

Yttre krafter, precession och stabilitet

Om ett roterande föremål utsätts för ett yttre vridande moment kan rotationsaxeln börja förskjutas i en rörelse som kallas precession (t.ex. en snurrande snurra eller en kompassnål som påverkas av yttre krafter). Stabiliteten hos en roterande kropp beror på rotationshastighet, tröghetsmoment och eventuella yttre krafter.

Praktiska exempel

  • Jordens rotation: ett dygn för ett varv kring sin egen axel; axial lutning ger årstider i kombination med omloppsrörelsen.
  • Jordens omloppsbana: ett år (~365,25 dygn) runt solen; detta är ett exempel på en omloppsrörelse.
  • Hjul, turbiner och motorer: utnyttjar rotation för att överföra energi och moment.
  • Leksaker och sporter: gyroskopiska effekter ger stabilitet (t.ex. cykelhjul eller gyroskop).

Enkla formler och enheter

  • Vinkelhastighet: ω = dθ/dt (rad/s)
  • Tangentiell hastighet: v = ω r (m/s)
  • Vinkelmoment för stel kropp: L = I ω (kg·m²/s)
  • Arbets- och effektbegrepp har även rotatoriska motsvarigheter: moment (Nm) och effekt P = τ ω.

Genom att förstå rotation, rotationsaxel och vinkelmoment kan man analysera allt från enkla mekaniska system till komplexa astronomiska rörelser. Begreppen är centrala i fysik, ingenjörsvetenskap och många tekniska tillämpningar.