Förbundsrepubliken Tysklands grundlag | namnet på Tysklands författning

Skydd av konstitutionen

Den federala författningsdomstolen (tyska: Bundesverfassungsgericht) skyddar konstitutionen genom att förbjuda lagar som bryter mot konstitutionen. Det finns "eviga klausuler" i konstitutionen som domstolen skyddar även genom att förbjuda författningsändringar (lagar för att ändra dem). Artikel 1, som handlar om människans liv och värdighet, och artikel 20:s grundprinciper skyddas från förändringar. Detta är för att se till att inget liknande som nazisttiden händer igen. Nazisterna kunde anta en bemyndigande lag som gjorde det möjligt för Hitler att styra genom dekret.

De fem konstitutionella organen

Tyskland är en federal parlamentarisk demokrati. För att visa detta finns det fem "konstitutionella institutioner".

Ordförandeskap

Den federala presidenten (tyska: Bundespräsident) är statsöverhuvud. Det är i huvudsak en ceremoniell befattning med endast en liten roll i den dagliga politiken. Presidenten har inte den enorma makt som presidenten i Weimarrepubliken eller USA:s president har. Han är det formella statsöverhuvudet och undertecknar lagar innan de kan träda i kraft och utnämner federala tjänstemän, han kan inte bestämma när förbundsdagen ska upplösas eller utse en ny förbundskansler förrän en majoritet av parlamentsledamöterna (tyska: Bundestag) röstar för det.

Verkställande organ

Förbundskanslern väljs av förbundsdagen. Han eller hon är chef för den verkställande makten och leder det federala kabinettet.

Den rättsliga grenen

Den rättsliga grenen består av den federala författningsdomstolen och fem andra högsta domstolar. Det finns också lokala och regionala domstolar som fattar de första besluten i ärenden. Deras beslut kan upphävas av appellationsdomstolarna eller högsta domstolarna.

Federala författningsdomstolen

Den federala författningsdomstolen är den viktigaste domstolen i Tyskland. Dess uppgift är att skydda grundlagen. Dess beslut är som lagar. Domstolen kan upphäva lagar om de bryter mot grundlagen.

Federala socialdomstolen

Den federala socialdomstolen är den högsta appellationsdomstolen för mål som rör socialförsäkringar, pensioner och sjukförsäkringar.

Federala arbetsdomstolen

Den federala arbetsdomstolen är den högsta appellationsdomstolen för mål som rör arbetsrätt. Detta inkluderar anställningsavtal, strejker och fackliga avtal.

Federal Tax Court (federal skattedomstol)

Den federala skattedomstolen är högsta appellationsdomstol för mål som rör skatte- och tullagstiftning.

Förbundsförvaltningsdomstolen

Federal Social Court är högsta appellationsdomstol för mål som rör ett statligt organ. Det kan handla om att en person kan anse att han eller hon har blivit orättvist behandlad av regeringen eller att det finns en tvist mellan två regeringsorgan om vem av dem som har rätt att göra något.

Högsta domstolen

Denna domstol är högsta appellationsdomstol för alla civilrättsliga och straffrättsliga mål som inte behandlas av någon av de andra högsta domstolarna.

Lagstiftande gren

Den lagstiftande makten består av två av de konstitutionella organen.

Bundesrat

Tysklands översta parlamentskammare, Bundesrat, representerar delstaterna. Det visar också att Tyskland är en förbundsstat. Federalismen är en av de "eviga klausulerna" i konstitutionen, som aldrig kan ändras...

Förbundsdagen

Förbundsdagen är den del av den lagstiftande församlingen som väljs genom val. Förbundskanslern måste vara medlem av förbundsdagen.

Andra bestämmelser

Militären

I Weimarförfattningen stod Reichswehr utanför parlamentets och allmänhetens kontroll. Armén rapporterade direkt till presidenten, och presidenten behövde inte rapportera till parlamentet.

Enligt grundlagen är försvarsmakten Bundeswehr ansvarig inför parlamentet, eftersom

1. Under fredstid rapporterar Bundeswehr till försvarsministern.
2. I krigstid rapporterar den till kanslern.

Kanslern är direkt ansvarig inför parlamentet, ministern är indirekt ansvarig inför parlamentet eftersom parlamentet kan avsätta regeringen genom att välja en ny kansler.

Genom grundlagen inrättades också en ombudsman för soldater, Wehrbeauftragter, som rapporterade till parlamentet och inte till regeringen. Soldater kan skriva direkt till Wehrbeauftragter om de anser att de har behandlats orättvist eller olagligt, eller om de anser att deras befälhavare agerar olagligt. Soldater kan inte straffas för att de skriver till Wehrbeauftragter.

Enligt ett antal fall från författningsdomstolen på 1990-talet kan Bundeswehr inte användas av regeringen utanför Natos territorium om inte förbundsdagen först ger sitt tillstånd i en resolution. Resolutionen måste beskriva vart Bundeswehr ska åka och hur länge uppdraget ska pågå.

Folkomröstningar och folkomröstningar

Grundlagen tillåter endast folkomröstningar om ändring av delstaternas gränser. Det har genomförts två folkomröstningar:

1. Baden-Württemberg bildades 1952 efter att en folkomröstning godkände att tre separata delstater (Württemberg-Baden, Württemberg-Hohenzollern och Baden) slogs samman.

1. 1996 beslutade invånarna i Berlin och Brandenburg att inte ansluta sig till de två staterna.

Grundlagens utveckling sedan 1949

Viktiga ändringar i grundlagen var återinförandet av värnplikten och inrättandet av Bundeswehr 1956.

Under återföreningen beslutade Öst- och Västtyskland att inte skriva en ny konstitution, utan att behålla den gamla, som hade fungerat så bra i Västtyskland. Konstitutionen ändrades för att Östtyskland skulle kunna ansluta sig, och ändrades sedan igen för att stärka kravet på att Tyskland inte ville ha mer territorium. Detta var ett löfte som gavs i den slutliga uppgörelsen.

Relaterade sidor

Tidigare konstitutioner

• Det tyska kejsardömets konstitution (1871-1919)
• Weimarförfattningen (1919-1933)
• Den tyska demokratiska republikens konstitution (Tyska demokratiska republiken; DDR, 1949-1990)

Övriga

• Bremen-klausul
• Bundesrechnungshof
• Tyska undantagsbestämmelser
• Tysklands historia
• Tysklands politik
• Konstitutionen
• Konstitutionalism
• Konstitutionell ekonomi