Medicinska nödsituationer – definition, symptom, orsaker och akutmedicin

En medicinsk nödsituation är en skada eller sjukdom som utgör ett omedelbart hot mot en persons långsiktiga hälsa eller liv. Den måste behandlas omedelbart. Läkare som är utbildade i akutmedicin får lära sig hur man reagerar på medicinska nödsituationer och hur man återupplivar patienter.

Vad räknas som en medicinsk nödsituation?

En medicinsk nödsituation är ett tillstånd där snabb åtgärd kan vara avgörande för överlevnad eller för att förhindra bestående skador. Exempel är hjärtstopp, hjärtinfarkt, stroke, svår blödning, andningssvikt, svår allergisk reaktion (anafylaxi), allvarliga trauman och medvetslöshet.

Vanliga symptom att vara uppmärksam på

• Medvetslöshet eller svår kraftnedsättning i medvetandet.
• Andningssvikt — ytlig, mycket långsam eller ingen andning; blå läppar eller hud.
• Bröstsmärta eller tryck över bröstet, utstrålning till arm, käke eller ryggen.
• Plötslig svaghet/ensidig förlamning, tal- eller synstörningar — misstänk stroke.
• Svår eller pulserande blödning som inte slutar vid tryck.
• Svår allergisk reaktion med svullnad i ansikte/hals, andnöd eller svimning.
• Svåra brännskador, krosskador eller misstänkt inre skada efter fall eller trafikolycka.
• Svår förgiftning eller misstanke om överdos.

Vanliga orsaker

• Kärlsjukdomar (hjärtinfarkt, stroke).
• Astma eller annan lungsjukdom som ger akut andnöd.
• Trauma vid olyckor — huvudskada, bruten nacke, inre blödning.
• Anafylaxi (allergisk chock) efter föda, insektsstick eller läkemedel.
• Diabetiska kriser — lågt eller mycket högt blodsocker.
• Epileptiska anfall som inte upphör eller där personen skadas.
• Förgiftningar och överdoser (t.ex. läkemedel, alkohol, narkotika).

Akut omhändertagande — grundprinciper

Ring 112 om situationen är livshotande eller du är osäker. Ge alltid tydlig information om plats, vad som hänt och patientens tillstånd.

ABCDE är en enkel minnesregel för prioritering vid akut omhändertagande:

• A — Airway (luftväg): Säkerställ fri luftväg. Rensa synliga hinder. Vid medvetslöshet lägg i stabilt sidoläge om andning är normal.
• B — Breathing (andning): Kontrollera andningen. Vid andningsstopp påbörja hjärt-lungräddning (HLR) och använd AED om tillgänglig.
• C — Circulation (cirkulation): Stopp blödning med direkt tryck. Beakta tecken på chock (blek, kallsvettig, snabb puls) och lägg personen ned och höj benen vid misstanke om chock om inga andra skador talar emot.
• D — Disability (neurologisk status): Bedöm medvetandegrad och pupillreaktion; notera plötsliga neurologiska bortfall (t.ex. vid stroke).
• E — Exposure (exponering): Undersök hela kroppen för skador samtidigt som du skyddar mot nedkylning.

Praktiska första hjälpen-råd vid vanliga nödlägen

• Hjärtinfarkt: Ring 112. Lugna patienten, låt sitta/ligga bekvämt. Om personen är vaken och inte allergisk kan en vuxen få aspirin (acetylsalicylsyra) att tugga — om det är lämpligt. Påbörja HLR vid hjärtstopp.
• Stroke: Använd FAST — Face (hälta i ansiktet), Arms (svaghet i arm), Speech (talstörning), Time (tiden är viktig). Ring 112 om något av dessa tecken finns.
• Allvarlig blödning: Tryck kraftigt på såret med rena händer/duk. Höj skadad kroppsdel om möjligt. Vid genomträngande föremål: stoppa blödningen men ta inte bort föremålet — fixera det och ring 112.
• Andningssvårigheter och astmaanfall: Hjälp med inhalator (kortverkande bronkdilaterare). Sätt personen i upprätt läge och ring 112 vid allvarlig påverkan.
• Anafylaxi: Injicera adrenalin med autoinjektor om sådan finns och ring 112. Lägg patienten plant med upphöjda ben om möjligt och övervaka andning.
• Medvetslöshet men andning finns: Lägg i stabilt sidoläge och övervaka andning tills hjälp anländer.
• Epileptiskt anfall: Skydda från skador (ta bort farliga föremål), låt anfallet pågå utan att hålla fast personen. Försök inte stoppa tungan. Efter anfallet, lägg i stabilt sidoläge om personen andas.
• Brännskador: Kyl snabbt med ljummet rinnande vatten i minst 10–20 minuter (inte is). Täck med ren, torr förband och sök vård för djupare eller stora brännskador.
• Förgiftning: Ring Giftinformationscentralen för råd om vad som bör göras. Ring 112 vid livshotande tillstånd.

HLR och användning av AED

Vid hjärtstopp är tid kritisk. Starta HLR om patienten är medvetslös och inte andas normalt. Bröstkompressioner i hög takt (ungefär 100–120 kompressioner/min) och växla med inblåsningar enligt lokala riktlinjer. Använd en AED (defibrillator) så snart den är tillgänglig — den guidar användaren steg för steg.

Vad säga vid samtal med 112

• Var finns ni (adress eller tydlig platsbeskrivning)?
• Vad har hänt? Kort beskrivning av skador/symtom.
• Patientens ålder och tillstånd (medvetande, andning, blödning).
• Eventuella mediciner, allergier eller kända sjukdomar.
• Stanna kvar på telefonen tills operatören säger något annat.

Förebyggande och förberedelser

• Lär dig grundläggande första hjälpen och HLR—kurser erbjuds av bland annat Röda Korset och andra organisationer.
• Ha en första hjälpen-låda och nödnummer lättillgängliga.
• Följ ordinerad medicinering och ha aktuell information om kroniska sjukdomar lätt till hands.
• Säkra hemmet och arbetsplatsen för att minska fall- och olycksrisker.
• Personer med allvarliga allergier bör bära autoinjektor för adrenalin och informera om detta.

När ska du söka vård men det inte är akutfall?

Vissa tillstånd kräver snabb men icke-akut bedömning, till exempel mindre sår som behöver sys, lättare frakturer, hög feber hos små barn eller förvärrande kroniska symtom. Kontakta din vårdcentral, 1177 Vårdguiden eller motsvarande rådgivning för vägledning om vårdnivå och tidbokning.

Sammanfattning: Vid misstanke om livshotande tillstånd — tveka inte: ring 112. Lär dig grundläggande första hjälpen och HLR, och agera lugnt och säkert för att ge bästa möjliga hjälp innan professionell vård anländer.

Sök med bokstav