Schlesien (Śląsk) – historisk region i Polen och Tyskland
Schlesien (Śląsk) – upptäck den historiska regionens dramatiska förflutna i Polen och Tyskland: gränsförändringar, preussiskt arv, kultur och 1900-talets omvälvningar.
Schlesien (polska: Śląsk; tyska: Schlesien; latin: Silesia; schlesiska: Ślůnsk) är en historisk region i Centraleuropa — i dag huvudsakligen i Polen, med mindre delar i den sydvästra delen av Tjeckien och en liten del i nordöstra Tyskland. Regionen har en lång och komplex historia där olika stater, dynastier och folk haft inflytande.
Geografi
Schlesien sträcker sig över varierad terräng, från låglänta slätter i norr till bergskedjan Sudeterna i söder. Stora floder som Oder (Odra) rinner genom området. Viktiga städer i nuvarande schlesiska områden är bland andra Wrocław (tyska: Breslau), Katowice, Opole och Cieszyn. Den historiska indelningen i Övre och Nedre Schlesien speglar både geografiska och ekonomiska skillnader: Övre Schlesien var länge ett tungt industrialiserat område medan Nedre Schlesien var mer jordbruks- och handelsinriktat.
Historisk översikt
Under medeltiden bestod Schlesien av flera piastiska hertigdömen och var länge knutet till det polska kungariket. Från 1300-talet kom stora delar att lyda under Böhmens krona och senare Habsburgmonarkin. Under 1700-talet, efter schlesiska krigen, införlivades större delen av regionen med kungariket Preussen (från 1871 en del av det tyska riket). En mindre del, känd som Österrikiska Schlesien, tillhörde Habsburg.
Efter första världskriget och Versaillesfredens omfördelningar förekom folkomröstningar (bland annat i Övre Schlesien 1921) och delar av regionen överfördes till den nyskapade polska staten, medan andra delar förblev tyska. Under andra världskriget var området åter delvis under tysk kontroll.
Efter andra världskriget
Vid krigets slut 1945 skedde stora gräns- och befolkningsförändringar i Centraleuropa. De allierade beslutade om nya gränser (bland annat i Potsdam) vilket innebar att större delen av Schlesien hamnade under polsk administration. Den sovjetiska Röda armén trängde in i området under krigets slutskede, och efter 1945 etablerades i Polen en regering under starkt sovjetiskt inflytande.
Som följd av dessa beslut genomfördes omfattande och ofta tvångsmässiga befolkningsförändringar: många tysktalande invånare fördrevs eller flydde västerut, medan personer från andra delar av Polen (inklusive de som förlorat sina hem i öst efter gränsändringar) och nyanlända bosatte sig i schlesiska områden. Dessa processer hade djupgående demografiska och kulturhistoriska konsekvenser för regionen.
Befolkning, språk och kultur
Schlesien har varit ett möte mellan slavisk och germansk kultur och rymmer en rik blandning av språk, dialekter och lokala traditioner. Utöver polska och tyska talas i vissa områden lokala schlesiska dialekter och etniska grupper finns som en del av regionens identitet. Idag är majoriteten av invånarna polacker, men det finns kvar ett tyskt minoritetsskydd i vissa områden samt lokala rörelser som vill bevara schlesisk kultur och språk.
Ekonomi
Historiskt har Schlesien varit ett av Centraleuropas mest industrialiserade områden, särskilt Övre Schlesien med stora kol- och stålindustrier. Gruvdrift, tungindustri och kemisk industri dominerade länge, och regionen spelade en viktig roll i både preussisk och tysk industriproduktion. Efter 1945 nationaliserades många industrier under den polska folkrepubliken. Sedan 1990-talet har omstrukturering, avindustrialisering och sanering lett till omställningar, men regionen behåller fortfarande stark industriell betydelse kombinerat med växande tjänstesektor och modernisering.
Administrativ indelning i dag
- I Polen täcker Schlesiens historiska område flera moderna vojvodskap, bland annat Dolnośląskie (med Wrocław), Śląskie (med Katowice) och Opolskie (med Opole).
- I Tjeckien motsvaras delar av regionen av Moravskoslezské regionen (Mährisch-Schlesien).
- En mindre del ligger i delstaten Sachsen i Tyskland.
Kulturellt arv
Schlesien har ett rikt kulturarv med arkitektur från medeltida kyrkor och slott till industriell kultur i form av gruvor och fabriker. Städer som Wrocław har betydande historiska centrum, universitet och ett aktivt kulturliv. Samtidigt finns ett växande intresse för att dokumentera och bevara schlesiska lokala traditioner och minoritetskulturer.
Sammanfattning
Schlesien är en mångfacetterad region med en komplicerad historia av gränsdragningar, politiska förändringar och kulturellt möte. Dagens Schlesien präglas av den historiska bakgrunden — från medeltida hertigdömen och Habsburgs inflytande till preussisk industrialisering, två världskrig och efterkrigstidens gräns- och befolkningsförändringar — samtidigt som regionen moderniseras och utvecklas i 2000-talets Europa.
Geografi
Schlesien ligger längs övre och mellersta floden Oder, övre floden Vistula och längs Sudetesbergen och Karpaterna.
Schlesiens högsta punkt är Śnieżka, i Sudetesbergen.
Städer
Nedan finns en lista över städer i Schlesien med en befolkning på över 20 000 invånare 2015.
| Namn | Befolkning | Område | Land | Administrativ | Historisk delregion | ||
| 1 |
| Wrocław | 632,067 | 293 km2 (113 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 2 |
| 304,362 | 165 km2 (64 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien | |
| 3 |
| Ostrava* | 287,968 | 214 km2 (83 kvadratkilometer) |
|
| Tjeckiska Schlesien/Mähren |
| 4 |
| Gliwice | 185,450 | 134 km2 (52 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 5 |
| Zabrze | 178,357 | 80 km2 (31 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 6 |
| Bielsko-Biała* | 173,699 | 125 km2 (48 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien/Neder-Polen |
| 7 |
| Bytom | 173,439 | 69 km2 (27 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 8 |
| Ruda Śląska | 141,521 | 78 km2 (30 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 9 |
| Rybnik | 140,173 | 148 km2 (57 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 10 |
| Tychy | 128,799 | 82 km2 (32 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 11 |
| Opole | 120,146 | 97 km2 (37 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 12 |
| Zielona Góra | 118,405 | 58 km2 (22 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 13 |
| Wałbrzych | 117,926 | 85 km2 (33 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 14 |
| Chorzów | 110,761 | 33 km2 (13 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 15 |
| Legnica | 101,992 | 56 km2 (22 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 16 |
| Jastrzębie-Zdrój | 91,235 | 85 km2 (33 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 17 |
| Jelenia Góra | 81,985 | 109 km2 (42 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 18 |
| Mysłowice | 75,129 | 66 km2 (25 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 19 |
| Lubin | 74,053 | 41 km2 (16 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 20 |
| Havířov | 71,200 | 32 km2 (12 kvadratkilometer) |
|
| Tjeckiska Schlesien |
| 21 |
| Głogów | 68,997 | 35 km2 (14 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 22 |
| Siemianowice Śląskie | 68,844 | 25 km2 (10 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 23 |
| Kędzierzyn-Koźle | 63,194 | 124 km2 (48 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 24 |
| Żory | 62,038 | 65 km2 (25 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 25 |
| Tarnowskie Góry | 60,957 | 84 km2 (32 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 26 |
| Świdnica | 59,182 | 22 km2 (8 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 27 |
| Opava | 57,676 | 91 km2 (35 kvadratkilometer) |
|
| Tjeckiska Schlesien |
| 28 |
| Piekary Śląskie | 57,148 | 40 km2 (15 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 29 |
| Frýdek-Místek* | 56,450 | 52 km2 (20 kvadratkilometer) |
|
| Tjeckiska Schlesien/Mähren |
| 30 |
| Racibórz | 55,930 | 75 km2 (29 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 31 |
| 55,255 | 68 km2 (26 kvadratkilometer) |
| Görlitz var historiskt sett en del av Lausitz, men ansågs vara en del av Nedre Schlesien under åren 1319-1329 och 1815-1945. | ||
| 32 |
| Karviná | 52,128 | 57 km2 (22 kvadratkilometer) |
|
| Tjeckiska Schlesien |
| 33 |
| Świętochłowice | 51,824 | 13 km2 (5 km2) |
|
| Övre Schlesien |
| 34 |
| Wodzisław Śląski | 48,731 | 50 km2 (19 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 35 |
| Nysa | 44,899 | 27 km2 (10 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 36 |
| Mikołów | 39,776 | 79 km2 (31 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 37 |
| Nowa Sól | 39,721 | 22 km2 (8 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 38 |
| Bolesławiec | 39,603 | 24 km2 (9 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 39 |
| Knurów | 39,090 | 34 km2 (13 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 40 |
| Oleśnica | 37,303 | 21 km2 (8 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 41 |
| Brzeg | 36,980 | 15 km2 (6 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 42 |
| Cieszyn | 35,918 | 29 km2 (11 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 43 |
| Czechowice-Dziedzice | 35,684 | 33 km2 (13 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 44 |
| Třinec | 35,002 | 85 km2 (33 kvadratkilometer) |
|
| Tjeckiska Schlesien |
| 45 |
| Dzierżoniów | 34,428 | 20 km2 (8 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 46 |
| 33,843 | 96 km2 (37 kvadratkilometer) |
|
| Hoyerswerda var historiskt sett en del av Lausitz, men betraktades som en del av Nedre Schlesien under åren 1825-1945. | |
| 47 |
| Oława | 32,240 | 27 km2 (10 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 48 |
| Zgorzelec** | 31,890 | 16 km2 (6 kvadratkilometer) |
|
| Zgorzelec var historiskt sett en del av Lausitz, men ansågs vara en del av Nedre Schlesien under åren 1319-1329 och 1815-1945. |
| 49 |
| Bielawa | 31,186 | 36 km2 (14 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 50 |
| Kluczbork | 24,207 | 12 km2 (5 km2) |
|
| Nedre Schlesien |
| 51 |
| Lubliniec | 24,105 | 89 km2 (34 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 52 |
| Krnov | 24,079 | 44 km2 (17 kvadratkilometer) |
|
| Tjeckiska Schlesien |
| 53 |
| Jawor | 23,650 | 19 km2 (7 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 54 |
| 23,235 | 40 km2 (15 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien | |
| 55 |
| Świebodzice | 23,197 | 30 km2 (12 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 56 |
| Nowa Ruda | 22,823 | 37 km2 (14 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 57 |
| Polkowice | 22,535 | 24 km2 (9 kvadratkilometer) |
|
| Nedre Schlesien |
| 58 |
| Łaziska Górne | 22,413 | 21 km2 (8 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 59 |
| Świebodzin | 21,963 | 11 km2 (4 km2) |
|
| Nedre Schlesien |
| 60 |
| Rydułtowy | 21,741 | 15 km2 (6 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 61 |
| Prudnik | 21,472 | 21 km2 (8 kvadratkilometer) |
|
| Övre Schlesien |
| 62 |
| Bohumín | 21,340 | 31 km2 (12 kvadratkilometer) |
|
| Tjeckiska Schlesien |
* Endast delvis i Schlesien
Berömda personer
Det finns många kända personer som är födda i Schlesien:
- Författare, poeter och dramatiker som Andreas Gryphius, Martin Opitz, Fürst von Pückler-Muskau, Carl Hauptmann, Gerhart Hauptmann (Nobelpris i litteratur 1912), Joseph Freiherr von Eichendorff, Gustav Freytag
- Medlemmar av den tyska motståndsrörelsen som Peter Graf Yorck von Wartenburg, Helmuth James Graf von Moltke,
- Militära officerare som Manfred von Richthofen, Erwin von Witzleben
- Målare som Adolph von Menzel
- Filosofer som Jakob Böhme
- Skådespelare som Dieter Hildebrandt, Victor de Kowa, Ludwig M. Lommel, Wolfgang Neuss, Willy Fritsch, Hanna Schygulla, Georg Thomalla
- Politiker som Paul Löbe (SPD), Klaus Töpfer (CDU), Manfred Kanther (CDU), Ferdinand Lassalle, Erich Mende (FDP)
- Forskare som Hans G. Dehmelt (Nobelpris i fysik 1989), Paul Ehrlich (Nobelpris i medicin 1908), Friedrich Bergius (Nobelpris i kemi 1931), Max Born (Nobelpris i fysik 1954), Fritz Haber (Nobelpris i kemi 1918), Reinhard Selten (Nobelpris till minne av ekonomisk vetenskap, 1994), Konrad Bloch (Nobelpris i medicin 1964), Bernhard Grzimek, Johannes Winkler, Maria Goeppert-Mayer (Nobelpris i fysik 1963), Kurt Alder (Nobelpris i kemi 1950), Otto Stern (Nobelpris i fysik 1943).
- Byggare och arkitekter som Carl Gotthard Langhans
- Musiker som Katja Ebstein, Roy Etzel, Michael Jary
Galleri
· 
Första kartan över Schlesien (1561)
· 
Stadshuset i Breslau, Tyskland mellan ca 1890 och ca 1900. Vy från öster.
· 
Krummhuebel, Wang-kyrkan (tyska: Kirche Wang) mellan 1890 och 1905.
· 
Vykort av torget i Oppeln 1904.
· 
Hotell "Haus Oberschlesien" i Gleiwitz, Oberschlesien, Tyskland, 1928
Frågor och svar
F: Vad är Schlesien?
S: Schlesien är en historisk region i Polen.
F: Vilka språk talas i Schlesien?
S: De språk som talas i Schlesien är polska, tyska, latin och schlesiska.
F: När var Schlesien en del av Tyskland?
Svar: Mellan 1742 och 1945 var det den östra delen av Tyskland och var en preussisk provins.
Fråga: Vem ockuperade hela Polen 1945?
Svar: 1945 ockuperades hela Polen av den sovjetiska Röda armén.
F: Vilka lagar infördes av den kommunistiska ockupanten efter 1945?
Svar: Den kommunistiska ockupanten utfärdade lagar som i praktiken jagade bort de kvarvarande ägarna.
Fråga: Hur påverkade dessa lagar markägarna i Schlesien?
Svar: Dessa lagar hade en negativ inverkan på markägarna eftersom de tvingades lämna sin mark och egendom.
F: Fanns det något motstånd mot denna ockupation?
Svar: Det är oklart om det fanns något motstånd mot denna ockupation eller inte.
Sök