Paul Ehrlich: Nobelprisvinnande immunolog och pionjär inom läkemedel

Paul Ehrlich — Nobelprisbelönt immunolog och läkemedelspionjär bakom Salvarsan, banbrytande färgningstekniker och avgörande upptäckter om immunitet och behandlingar.

Paul Ehrlich (14 mars 1854-20 augusti 1915) var en tysk läkare av judisk härkomst. Han fick 1908 Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Ilja Mechnikov för att ha tagit reda på hur immunitet bekämpar sjukdomar.

Ehrlichs forskning lade grunden för modern immunologi. Han formulerade en teori för hur antikroppar binds till antigener, ofta kallad sidokedjateorin (på engelska "side‑chain theory"), vilken bidrog till vår förståelse av receptor‑begreppet och hur kroppens försvar kan riktas mot specifika mål. Ehrlich myntade också bilden av den "magiska kulan" (”magic bullet”) — idén att man kan skapa läkemedel som med hög precision angriper sjukdomsframkallande organismer utan att skada värden. Hans arbeten påverkade både grundforskning och praktisk läkemedelsutveckling.

Ehrlich ledde ett forskningsprogram som upptäckte den första behandlingen mot syfilis som fungerade. Det var en arsenikförening som gick under handelsnamnet Salvarsan. Han studerade trypanosomiasis och andra protozoiska sjukdomar. Han framställde trypanrött, som var (vilket hans japanska assistent Shiga visade) effektivt mot trypanosomer.

Den effektiva arsfenaminföreningen (känd som "kompound 606") togs fram i Ehrlichs laboratorium tillsammans med medarbetare, bland annat den japanske forskaren Sahachiro Hata som genomförde viktiga biologiska tester. Upptäckten av Salvarsan markerade ett genombrott för tidig kemoterapi och visade att riktade kemiska substanser kunde bli effektiva läkemedel mot infektionssjukdomar.

Han uppfann ett färgningssystem för bakterier (före Gram-färgning). Han gjorde en fullständig undersökning av alla då kända tekniker för cellfärgning. Han visade hur man kan skilja mellan olika typer av vita blodkroppar och upptäckte mastceller. Han upptäckte att metylenblått, som färgar bakterier och cellkärnor, kunde sätta malariaparasiten Plasmodium i recession (febern sjunker).

Ehrlich utförde systematiska studier av färgämnen (anilinfärger) och deras affinitet för olika cellulära komponenter, vilket inte bara förbättrade mikroskopisk diagnostik utan också gav viktiga metoder för att följa patogeners beteende i vävnader. Hans arbete med färgning bidrog till att skilja mellan olika mikroorganismer och celltyper och är en tidig föregångare till moderna histokemiska tekniker.

Han bidrog också på ett avgörande sätt till ett antiserum mot difteri och utvecklade en metod för att standardisera terapeutiska serum. Hans medarbetare fick ett enda Nobelpris för det gemensamma arbetet med difteri.

Ehrlich var också en pionjär när det gäller kvalitetskontroll och kvantitativ standardisering av läkemedel och serumterapier — han utvecklade metoder för att mäta antitoxiners styrka och införde idéer som möjliggjorde jämförbara och säkrare terapeutiska behandlingar.

Han grundade dessutom ett forskningsinstitut för experimentell terapi i Frankfurt am Main, vilket senare fick hans namn (Paul Ehrlich‑institutet) och fortfarande bär viktiga uppgifter inom läkemedels‑ och vaccinbedömning i Tyskland. Paul Ehrlichs mångsidiga insatser inom färgningsteknik, immunologi och utveckling av riktade läkemedel gör honom till en av de mest inflytelserika forskarna i medicinens historia.

Frågor och svar

F: Vem var Paul Ehrlich?

F: Vad uppfann han?

F: Vilken behandling upptäckte han för syfilis?

F: Vilka andra sjukdomar studerade han?

F: Vilket bidrag gav han till ett antiserum mot difteri?

Fråga: Hur fick hans medarbetare ett Nobelpris?

Sök med bokstav