Törnrosa – sagan om den sovande prinsessan (Perrault & Bröderna Grimm)

Törnrosa – sagan om den sovande prinsessan: upptäck Perraults och Bröderna Grimms versioner, bakgrund, teman och kända adaptioner i en komplett guide till denna klassiker.

"Törnrosa" (franska: La Belle au bois dormant) är en saga med många versioner och varianter i europeisk muntlig och skriven tradition. Bland de mest kända skriftliga versionerna finns "The Sleeping Beauty in the Wood" av Charles Perrault och "Briar Rose" eller "Little Briar Rose" (tyska: Dornröschen) av bröderna Grimm. Berättelsens kärna handlar om en prinsessa som blir förhäxad att falla i en djup sömn – ofta på grund av ett stick från en slända eller spindelns nål – och som sedan väcks av en prins efter lång tid, ofta angiven till hundra år.

Perrault och publicering

Charles Perraults version dök upp i olika former under 1690-talet. Den förekom först handskriven och illustrerad 1695 i en samling kallad Tales of Mother Goose (franska: Contes de ma mère l'oye) och publicerades 1696 i tidskriften Mercure galant. Den reviderades och gavs ut i bokform 1697 i Paris av Claude Barbin i samlingen Histoires ou contes du temps passé (engelska: Stories or Tales of Past Times), en volym med åtta sagor av Perrault. Perraults text innehåller – jämfört med senare folkliga versioner – en fortsättning där äktenskapet och konflikter med prinsens mor skildras, vilket visar att hans version är mer moraliserande och riktad till vuxna läsare.

Bröderna Grimms version

Bröderna Grimm publicerade sin version i samlingen Children's and Household Tales (tyska: Kinder- und Haus-Märchen) 1812. Deras berättelse, ofta kortare och mer schematisk än Perraults, betonade den underbara och folkliga karaktären hos motivet: den förhäxade sömnen, det övervuxna slottet och uppvaknandet.

Handling (kortfattat)

• En kung och drottning får äntligen en dotter efter lång väntan.
• Hennes dop firas och goda väsen eller féer bjuds, men en oförlöst eller utesluten figur – i vissa varianter en ond fé eller häxa – förbannar barnet att dö eller sova till dess hon sticker sig på en slända vid en viss ålder.
• I många varianter mildras förbannelsen så att prinsessan i stället somnar i hundra år och ett torn av törnbeväxta buskar växer upp runt slottet.
• En prins finner det förtrollade slottet, tar sig in, väcker prinsessan (i modern tolkning ofta genom en kyss) och de lever lyckliga i alla sina dagar — i vissa äldre versioner följer dessutom prövningar efter äktenskapet.

Ursprung och äldre förebilder

Sagan har mycket äldre rötter än Perraults och Grimms publikationer. En av de tidigaste skrivna förebilderna är Giambattista Basiles berättelse "Sun, Moon, and Talia" i hans samling Pentamerone (cirka 1634), där liknande motiv förekommer men i en råare form. Ännu äldre element med sovande kvinnor och räddning finns i medeltida och antika berättelser och episoder i riddarromaner. I folkloren klassificeras berättelsen ofta under Aarne–Thompson–Uther-typen ATU 410, kallad "Sleeping Beauty".

Skillnader mellan Perrault och bröderna Grimm

• Ton och målgrupp: Perrault skrev för ett hovpublikum och införde episka och moraliska tillägg; Grimms version är mer folkinspirerad och avskalad.
• Innehåll: Perraults version innehåller längre efterspel (t.ex. konflikter med svärmodern i vissa tryckta varianter), medan Grimms skildring fokuserar på själva förtrollningen och uppvaknandet.
• Toning: Perrault kunde lägga in lärdomar och sociala kommenterar; Grimms insamlade berättelser tenderar att vara mer neutralt återgivna och kortare.

Tema, symbolik och tolkningar

Sagan behandlas ofta som ett uttryck för teman som övergången till vuxen ålder, fara och räddning, död och återuppståndelse samt sexualitet och kontroll (sländan som ett symboliskt instrument). Moderna tolkningar ifrågasätter också prinsessans passivitet och diskuterar könsroller, makt och samtycke. Psykoanalytiska och feministiska läsningar har båda gett rikliga tolkningar av berättelsens symbolik.

Bearbetningar och adaptioner

Törnrosa har anpassats i otaliga former: teaterpjäser, pantomimer, baletter (det mest kända exemplet är Tjajkovskijs balett The Sleeping Beauty från 1890), opera, filmer och barnböcker. Den mest spridda filmatiseringen i populärkulturen är Disneys animerade film Sleeping Beauty (1959). Berättelsen förekommer också i moderna omskrivningar som omtolkar prinsessan som handlingskraftig huvudperson eller som utgångspunkt för mörkare, vuxnare varianter.

Kulturellt arv

Sagan har varit en viktig del av europeisk sagotradition och påverkar fortfarande konst, litteratur och film. Motivet med den sovande prinsessan återkommer i konstverk, musikaliska verk och populärkulturella referenser, och sagans teman studeras i litteraturvetenskap, folkloristik och genusforskning.

Sammanfattningsvis är Törnrosa ett mångfacetterat sagaämne med långa rötter och många varianter. Perraults och bröderna Grimms versioner är två av de mest inflytelserika skriftliga återgivningarna, men sagans historia sträcker sig betydligt längre tillbaka och fortsätter att tolkas och bearbetas i nya former.

Historia

En kung och en drottning längtar efter ett barn. En groda i drottningens badkar förutspår att ett barn kommer att födas. Drottningen föder en dotter. Kungen och drottningen är värdar för en fest (ett dop i Perraults version). I Perraults version bjuder de in sju goda älvor, i Grimms version bjuder de in tolv "kloka kvinnor". En annan ond kvinna (eller fe) dyker upp och förbannar den lilla prinsessan. Hon säger att prinsessan en dag kommer att sticka sitt finger i en spindel på en spindel och dö. En av de goda kvinnorna mildrar förbannelsen. Istället för att dö kommer prinsessan att sova i hundra år.

Kungen beordrar att alla spindlar ska brännas för att skydda sin dotter. När hon är omkring femton eller sexton år gammal hittar prinsessan dock en gammal kvinna som spinner i ett tornrum. Prinsessan tar tag i spindeln och sticker sig i fingret. Hon faller in i en djup sömn. Den goda fen får alla i slottet att sova. En taggig skog eller en häck av rosor växer upp och omger slottet för att skydda den sovande prinsessan.

Hundra år går. En prins har hört sagor om platsen och vill hitta prinsessan. Han anländer till slottet och finner den sovande prinsessan i tornrummet. I Grimms version väcker han henne med en kyss; Perraults prinsessa vaknar när prinsen helt enkelt knäböjer bredvid henne. Prinsen och prinsessan gifter sig.

Perrault-versionen fortsätter. Prinsen och prinsessan får två barn. Prinsen drar ut i krig. Hans fru och barn stannar hos hans mor. Hon är ett träsktroll. Hon vill äta upp sina gäster. En tjänare räddar dem. Trollet är rasande. Hon bestämmer sig för att lägga prinsessan och hennes barn i en kittel fylld med paddor och ormar. Prinsen anländer. Hans fru och barn räddas. Trollkarlen hoppar med huvudet först ner i kitteln och dör.

Prinsen upptäcker den sovande prinsessan

Frågor och svar

F: Vad är titeln på sagan?

F: Vem skrev den ursprungliga versionen av "Törnrosa"?

F: När publicerades Perraults version för första gången?

F: Vilka andra berättelser ingick tillsammans med "Törnrosa" i Tales of Mother Goose?

F: När publicerade bröderna Grimm sin version?

F: Hur har Törnrosa anpassats till olika medier?

Sök med bokstav