Saga
En saga är ett engelskt uttryck för en slags novell. Det har samma betydelse som det franska uttrycket conte de fée eller Conte merveilleux, det tyska ordet Märchen, det italienska fiaba, det polska baśń, det ryska сказка eller det svenska saga. Alla dessa berättelser handlar inte direkt om älvor, men de skiljer sig från legender och traditioner (som vanligtvis säger att berättelserna är sanna) och direkt moraliska berättelser. Det finns vanligtvis älvor, troll, troll, jättar eller tomtar i sagor, och oftast finns det magi.
Sagor kan också betyda ovanlig lycka (t.ex. uttrycket "fairy tale ending", som betyder ett lyckligt slut, även om inte alla sagor har ett lyckligt slut). Dessutom kan "saga" helt enkelt betyda vilken otrolig berättelse som helst.
När demoner och häxor ses som verkliga kan sagor ibland liknas vid legender, där berättelsen påstås vara historiskt sann. Till skillnad från legender och epos brukar de dock inte specifikt nämna religion och faktiska platser, personer och händelser. De säger inte heller exakt när det hände. Istället säger de att historien hände "en gång i tiden".
Sagor finns i muntlig form (de förs vidare från mun till mun) och i litterär form (nedskrivna). Sagornas historia är svår att hitta. Detta beror på att endast skriftliga sagor kan föras vidare under lång tid. Litterära verk visar ändå att det har funnits sagor i tusentals år. Många sagor som finns i dag bygger på mycket gamla berättelser som har dykt upp, om än på olika sätt, i många olika kulturer runt om i världen. Sagor och verk som bygger på sagor skrivs fortfarande idag.
Till en början var sagor för både vuxna och barn, men nu är det främst barn som har en koppling till sagor. Exempel på traditionella gamla sagor är Törnrosa, Rödluvan och "De tre små grisarna". Det kan också finnas nya sagor som skrivits av en författare, som till exempel Den lilla sjöjungfrun eller Pinocchio. Nya sagor skrevs till exempel av Hans Christian Andersen, James Thurber och Oscar Wilde.
1865 års bild av Tom Thumb och jätten
Betydelse
Människor är inte överens om vad en saga egentligen är. Vissa menar att en berättelse med älvor eller andra magiska varelser i berättelsen skulle göra den till en saga. Andra har dock föreslagit att uttrycket började när det franska uttrycket conte de fées översattes (det användes för första gången av Madame D'Aulnoy 1697). Vladimir Propp kritiserade skillnaden mellan "sagor" och "djursagor" i sin bok Morphology of the Folktale. Han menade att många berättelser hade både fantastiska egenskaper och djur. Han föreslog att sagor kunde kännas igen på sin berättelse, men detta har kritiserats, eftersom samma berättelser kan hittas i berättelser som inte är sagor.
Faktum är att folk som Stith Thompson påpekar att det ofta finns fler talande djur och magi i sagor än älvor. Men bara för att det finns ett talande djur i en berättelse betyder det inte att berättelsen är en saga.
Steven Swann Jones sade att sagor skiljer sig från andra typer av folksagor på grund av magin. Davidson och Chaudri säger att "transformation (förändring)" är den viktigaste delen av en saga.
Vissa använder gärna det tyska uttrycket Märchen eller "underbar saga" i stället för saga. I sin utgåva av The Folktale från 1977 säger Thompson till exempel att sagor är "en berättelse av viss längd som innehåller en följd av motiv eller episoder". Den rör sig i en overklig värld utan bestämd plats eller bestämda varelser och är fylld av det underbara. I detta aldrig-nu-land dödar ödmjuka hjältar motståndare (fiender), lyckas med kungadömen och gifter sig med prinsessor". Karaktärerna och motiven i sagor är enkla: prinsessor och flickor som tar hand om gäss; yngsta söner och modiga prinsar; träsktroll, jättar, drakar och troll; elaka styvmödrar och falska hjältar; gudmor och andra magiska hjälpare, ofta talande hästar, eller rävar eller fåglar; regler och människor som bryter mot reglerna.
Ivan Bilibins bild av den ryska sagan om Vasilisa den vackra.
Historia
Sagor fördes vidare genom att man talade om dem från person till person innan man började skriva dem. Sagor berättades eller spelades upp dramatiskt. På grund av detta är sagornas historia inte särskilt tydlig. De äldsta skriftliga sagor vi känner till är från det gamla Egypten, omkring 1300 f.Kr. Det finns ibland sagor i skriven litteratur i olika kulturer, till exempel The Golden Ass, som innehåller Amor och Psyke (romerska, 100-200 e.Kr.). De visar att sagor berättades från mycket länge sedan.
Frågor och svar
F: Vad är en saga?
S: En saga är ett engelskt uttryck för en slags novell. Det har samma betydelse som det franska uttrycket conte de fée eller Conte merveilleux, det tyska ordet Märchen, det italienska fiaba, det polska baśń, det ryska сказка eller det svenska saga. Dessa berättelser involverar vanligtvis älvor, troll, älvor, troll, jättar eller tomtar och innehåller ofta inslag av magi. De kan också användas för att beskriva ovanlig lycka och otroliga historier.
F: Hur skiljer sig sagor från legender och traditioner?
S: Sagor skiljer sig från legender och traditioner eftersom de inte hävdar att deras berättelser är sanna, vilket legender och traditioner gör. Dessutom nämner de vanligtvis inte specifikt religion eller faktiska platser, personer och händelser som legender och epos gör.
F: Var kan vi hitta sagor?
S: Sagor kan hittas både i muntlig form (som förs vidare från mun till mun) och i litterär form (nedskrivna). Litterära verk visar att det har funnits sagor i tusentals år.
F: Vem har skrivit några nya sagor?
S: Nya sagor skrevs av författare som Hans Christian Andersen, James Thurber och Oscar Wilde. Som exempel kan nämnas Den lilla sjöjungfrun eller Pinocchio.
F: Är alla sagors slut lyckliga?
S: Nej, alla sagoslut är inte lyckliga - även om "sagoslut" ibland används för att beskriva ett lyckligt slut även om det inte nödvändigtvis gäller en viss berättelse.
F: Ses demoner och häxor som verkliga i sagor?
S: Ja - i vissa kulturer runt om i världen ses demoner och häxor som verkliga och dessa karaktärer kan förekomma i vissa versioner av traditionella gamla sagor som Törnrosa eller Rödluvan.
