Spinett (litet cembalo)

Namnet och stavning

Några äldre eller dialektala stavningar är "spinnet" eller "spinnit". Benämningen används ibland i äldre källor utan strikt standardisering av stavningen.

Historisk översikt

• Spinetten blev vanlig under renässansen och användes i ännu högre grad under barocken.
• Den var särskilt populär som ett hemmainstrument för privat musicerande, undervisning och ackompanjemang.
• Under senare historiska perioder minskade dess dominans när större och mer flexibla cembalon fick större spridning, men intresset för historiskt framförande har lett till återuppbyggnad och reproduktion av spinetter i modern tid.

Konstruktion och byggnad

Spinetten är karakteristisk genom sin kompakta, snedställda form, ofta ungefär som en liten triangel. Viktiga byggdetaljer:

• Strängarnas vinkel: Strängarna löper snett åt höger i förhållande till klaviaturen, vilket skiljer den från större cembalon där strängarna ofta löper parallellt.
• Parvis ordnade strängar: Strängarna är ofta arrangerade i par.
• Pennor (plectra): De mekaniska delarna som plockar strängarna sitter ofta i par i bredare mellanrum och plockar intilliggande strängar. Dessa pennor är vanligen tillverkade av fjädrar eller hård plast i senare replikor.
• Klaviatur och mekanik: Spinetten har en enklare mekanik än större cembalon vilket gör den smalare och lättare att bygga men också mindre flexibel i klangfärg.

Ljudegenskaper och begränsningar

En fundamental skillnad mellan spinet och större cembalon är antalet tillgängliga klangfärger och register:

• Spinetten har normalt bara ett tonläge, det vill säga ett enda satser av strängar och en grundklang. Den har därför inte de flera "registren" som ett cembalo kan ha — på samma sätt som en orgel har olika register för varierande ljud.
• Det ljud spinetten ger är i regel ett standardiserat 8-fots-ljud: tonerna låter i normal tonhöjd och inte en oktav högre eller lägre.
• Den enkla konstruktionen gör att spinetten inte kan erbjuda dämpning eller olika oktavkombinationer som ger varierad klang i större cembalon.

Användningsområden

På grund av sin storlek och ljudkaraktär användes spinetten främst för:

• Privat musicerande i hemmet
• Ackompanjemang vid sång och mindre ensembler — den var särskilt lämpad att ackompanjera på grund av sin tydliga, men inte överdrivet kraftfulla, klang
• Undervisning och övning
• Generalbas eller continuo i mindre kammarmusikaliska sammanhang

Sammanfattning

Spinetten är ett exempel på hur musikinstrument anpassas till praktiska behov: ett kompakt, ekonomiskt alternativ till ett större cembalo med tydliga konstruktionsegenskaper (snedställda strängar, parvis ordning och enkel mekanik) och begränsade klangmöjligheter (vanligen endast ett 8-fots-ljud). Trots sina begränsningar har instrumentet spelat en viktig roll i hemmamusiklivet under flera historiska epoker.