Bachs Matteuspassion – bakgrund, text och musikalisk uppbyggnad
Bachs Matteuspassion — djupgående genomgång av bakgrund, textval och musikalisk uppbyggnad. Analys av körer, solister och orkestrar i detta mästerverk.
Matthäuspassion (tyska: Matthäuspassion) är en musikalisk komposition skriven av Johann Sebastian Bach. Texterna berättar historien om Jesu död på korset som den berättas i kapitel 26 och 27 i Matteusboken i Bibeln. Verket är för kör, solostämmor och orkester. Både kören och orkestern är indelade i två sektioner: Kör 1 och kör 2, orkester 1 och orkester 2.
Orden är hämtade från Bibeln och av poeten Picander. Det fanns andra kompositörer som också skrev verk som kallades Matteuspassion, den mest kända var Heinrich Schütz. Bachs Matteuspassion anses dock av många musiker vara det största körverk som någonsin skrivits. Två andra mycket stora körverk av Bach är Johannespassionen och mässan i h-moll.
Bakgrund
Bachs Matthäuspassion (BWV 244) komponerades i Leipzig och framfördes första gången under gudstjänsten på Långfredagen i St. Thomas-kyrkan. Verket skrevs omkring 1727 och Bach reviderade det vid flera tillfällen under de följande åren. Ursprungligen hade verket en tydlig liturgisk funktion: det framfördes i två delar, en före och en efter predikan, vilket var brukligt i den lutherska gudstjänstordningen.
Stycket kräver ovanligt stora resurser: två körer, två orkestrar, solister (sopran, alt, tenor och bas), en berättarroll (Evangelisten, vanligtvis tenor) och rösten som gestaltar Jesus (Christus, ofta bas). Instrumentationen kan omfatta bland annat flöjter, oboer, fagotter, stråkar, cembalo/positivorgel och generalbasinstrument såsom violoncell och contrabass.
Text och librett
Librettot är en sammansättning av tre huvudkällor: direkta bibeltexter (från Matteusevangeliet kapitel 26–27), poetiska dikter av Picander (pseudonym för Christian Friedrich Henrici) som kommenterar och reflekterar händelserna, samt välkända lutherska koraler (psalmer) som används som hymnkommentarer. Den dramatiska kärnan består av evangelieberättelsen som sjungs i recitativ av Evangelisten, medan körerna ofta agerar som turba (folkmassans) röster eller som kommenterande körtankar.
Koralernas enkla melodier och harmoniseringar ger åhöraren sammanhang och möjlighet till identifikation; de fungerar också som paus- och meditationspunkter mellan de dramatiska scenerna. Picanders poesi skapar emotionella och dramatiska kontraster till evangelietextens direkta berättande.
Musikalisk uppbyggnad
Verket är uppbyggt som en stor passionsoratorium i två avdelningar och omfattar över sextio satser i de flesta versioner (antalet kan variera beroende på version och redaktion). Bach kombinerar flera musikaliska komponenter:
- Recitativ – Evangelisten berättar med torr recitativstil, ofta ackompanjerad av cembalo eller orgel och bas; Jesus-ord ges ofta i mer melodisk och dignified arioso-stil.
- Arior – Reflekterande solosatser för de olika solisterna med rik orkesterdialog och ofta uttrycksfullt obbligato-instrument (t.ex. den berömda alt-arian "Erbarme dich" med soloviolin).
- Körer – Stora körscener återger folkmassans rop (turba) eller framträder som meditativa, kontrapunktiska satsningar (t.ex. öppningskoret som ställer scenen).
- Koral – Lutherska psalmmelodier i homofon satsning som förankrar verket andligt och formmässigt.
Bachs kompositionssätt förenar strikt kontrapunkt med starkt dramatisk retorik: dissonanser, kromatiska förlopp och figurer som symboliserar lidande och död används uttrycksfullt. Samtidigt finns ögonblick av innerlighet och barmhärtighet i ariornas lyrik och i koralharmoniseringarna. Den dubbla kör- och orkestersättningen möjliggör antiphonal effekt och komplex dialog mellan grupperna.
Betydelse och tolkning
Matthäuspassion räknas ofta som ett av de största verken i den västerländska musiktraditionen. Efter Bachs död föll många av hans större kyrkliga verk i relativ glömska, men verket fick en stark renässans genom Felix Mendelssohns uppförande i Berlin 1829, vilket blev en milstolpe i verkets moderna mottagande. Idag framförs och spelas det regelbundet världen över, både i liturgiska sammanhang och i konsertsalar.
Tolkningar varierar: historiskt informerade ensembler försöker återskapa Bachs klangideal och instrumentering, medan stororkestrala tolkningar tar fasta på verket som dramatisk konsertmusik. Gemensamt för de flesta tolkningar är verkets kombination av teologisk djup, mänsklig medkänsla och musikaliskt hantverk i världsklass.
Läsaren som vill fördjupa sig kan med fördel lyssna särskilt efter Evangelistens berättande, kontrasten mellan turba-körer och de introspektiva ariorna samt hur koralerna binder ihop dramatiken till en liturgisk helhet. Verket är långt (vanligen cirka tre timmar) och kräver stor koncentration, men belönar lyssnaren med en rikedom i både musikaliskt och andligt perspektiv.
Bach omkring 1750
Historia
Traditionen att sjunga berättelsen om Jesu lidande under den heliga veckan (veckan före påsk) går flera hundra år tillbaka i tiden då en präst sjöng berättelsen i stället för att tala den. Senare utvecklades en tradition att låta den sjungas av en kör. Under barocken utvecklades passionsoratoriet. Bachs Matteuspassion, som skrevs 1727, är det mest kända verket i denna tradition. Det framfördes troligen första gången på långfredagen (11 april) 1727 i Thomaskirche i Leipzig, där Bach var kapellmästare. Han gjorde några ändringar i den 1736 och framförde den igen den 30 mars 1736. Därefter var den nästan helt bortglömd tills långt efter Bachs död. Även Bachs musik i allmänhet var bortglömd av de flesta människor. År 1829 upptäckte kompositören Felix Mendelssohn musiken till Matteuspassionen och bestämde sig för att framföra en kort version av den i Berlin. Den blev genast oerhört populär hos allmänheten och från och med då har Bach alltid förblivit erkänd som en av de största av alla kompositörer.
Musiken
Orden i Bachs Matteuspassion är delvis hämtade direkt från Bibeln (Matteus kapitel 26-27) och delvis påhittade av poeten Picander. Orden från Bibeln används för att berätta den grundläggande historien. De sjungs till recitativ (musik i talrytm) av en tenorsolist som kallas evangelisten (Matteus var en "evangelist" eftersom han predikade Jesu budskap). Jesu ord sjungs av en baryton- eller bassolist. Evangelisten ackompanjeras av continuo (en orgel och en cello, kontrabas eller fagott). Jesus ackompanjeras av stråkarna.
Mellan recitativen finns det arior, som var och en sjungs av en av de fyra solisterna: en sopran, en alt, en tenor och en bas. Arierna har ofta en inledande sats som kallas "arioso" och som i musikstilen är något mellan ett recitativ och en aria. Arierna ackompanjeras av orkestern, ofta med ett instrument som spelar ett viktigt solo. Orden i arioso och arior kommenterar det som händer i berättelsen och beskriver vad som händer i människornas tankar.
Kören, som är uppdelad i två sektioner ("dubbelkör"), sjunger några rörelser där de representerar folkmassan i berättelsen. Vissa av dessa satser, som t.ex. den inledande, är ganska långa, andra är mycket korta. I några av dessa rörelser finns en sångsolist, och kören kommenterar vad solisten sjunger om. Förutom huvudkören finns det en liten kör som sjunger en koralmelodi ovanpå musiken under den första satsen (detta kallas en "ripieno"). Ibland används en pojkkör för detta.
Det finns också flera koraler som sjungs av hela kören. Dessa är som psalmmelodier. Det är troligt att församlingen på Bachs tid skulle ha sjungit med i dessa, eftersom det var körsånger som ofta sjöngs vid gudstjänster.
Under vissa av körsatserna finns det mycket små avsnitt för en soloröst. Dessa representerar en person från publiken. Dessa kan sjungas av solister från kören. Så förutom Jesus finns det små partier för Judas, Petrus, två överstepräster, Pontius Pilatus, Pilatus hustru, två vittnen och två ancillae (pigor). Dessa små roller kan sjungas av olika solister, men i vissa föreställningar kan en solist (eventuellt en som också sjunger ariorna) ta flera av dessa roller.
I traditionen av dessa musikaliska passioner nämns inte uppståndelsen alls. Berättelsen slutar med att kören fäller tårar efter att Jesus har dödats.
Instrumenten i orkestern är stråkinstrument (violiner, violer, cello och kontrabas), orglar (en för varje kör), två flöjter, två oboer och fagott. Orkester I spelar tillsammans med kör I och orkester II spelar tillsammans med kör II. Det finns också några extra instrument: två blockflöjter, tre olika sorters oboer och en viola da gamba.
Bachs Matteuspassion tar nästan 3 ½ timme om den framförs utan några avbrott. Den är uppdelad i två delar. Det brukar vara en lång paus mellan varje del så att musiker och publik kan äta en måltid innan de kommer tillbaka utvilade till den andra delen.
Matteuspassionen och Johannespassionen är båda mycket stora verk. De har olika karaktär. Johannespassionen är mycket dramatisk och njuter av berättelsens dramatik. Matteuspassionen är mer mild och eftertänksam, även om den också har en del dramatiska stunder.
Frågor och svar
F: Vem komponerade Matteuspassionen?
S: Johann Sebastian Bach komponerade Matteuspassionen.
F: Vad är det för historia som berättas i Matteuspassionen?
S: Matteuspassionen berättar historien om Jesu död på korset som den står skriven i Matteusboken i Bibeln.
F: Vilken typ av musikalisk komposition är Matteuspassionen?
S: Matteuspassionen är en musikalisk komposition för kör, soloröster och orkester.
F: Hur är kören och orkestern uppdelade i Matteuspassionen?
S: Både kören och orkestern är indelade i två sektioner: Kör 1 och Kör 2, samt Orkester 1 och Orkester 2.
F: Varifrån är orden i Matteuspassionen hämtade?
S: Orden i Matteuspassionen är hämtade från Bibeln och av poeten Picander.
F: Vilka andra har skrivit verk som heter Matteuspassionen?
S: Andra kompositörer, inklusive Heinrich Schütz, skrev också verk som heter Matteuspassionen.
Fråga: Vad anser många musiker vara det största körverket som någonsin skrivits?
S: Många musiker anser att Bachs Matteuspassion är det största körverket som någonsin skrivits, tillsammans med Johannespassionen och mässan i h-moll.
Sök