Stigma (plural: stigmata) kan avse flera olika saker beroende på sammanhanget:

Inom biologin

  • Stigma (anatomi) – en liten fläck, ett märke, ett ärr eller ett litet hål i en vävnad eller på en kroppsdel. Begreppet används brett inom anatomi för att beskriva synliga märken eller små defekter.
  • Stigma (botanik), den del av en blommas pistill som tar emot pollen vid pollinering. Stigmat är ofta klibbigt eller behårat så att pollen fastnar och kan gro där.
  • Ögonpotsapparaten hos encelliga organismer, till exempel Euglena och Chlamydomonas. Detta ämne registrerar ljusriktning och hjälper organismen att orientera sig mot eller bort från ljuskällor.
  • Astigmatism (öga) – ett tillstånd där ögats form avviker så att ljuset bryts ojämnt, vilket leder till suddig eller förvrängd syn. Ordet liknar "stigma" i stavning men har annan rot och betydelse.
  • Allmän etymologi inom naturvetenskap: ordet kommer från grekiskans stigmā, som betyder 'märke' eller 'prick', och används därför för olika typer av märken eller mottagningsytor i biologiska sammanhang.

I samband med diskriminering och sociala beteenden

  • Skammärke – ett tecken på skam eller vanära som kan vara fysiskt eller symboliskt. Historiskt har stigmatiska märken använts för att markera personer som ansågs avvika från normer.
  • Social stigmatisering, ett socialt ogillande eller marginalisering av personer på grund av egenskaper, beteenden eller identiteter som anses avvika från kulturella normer. Stigmatisering kan drabba individer eller grupper och få allvarliga konsekvenser för psykisk och fysisk hälsa, socialt deltagande och tillgång till vård och arbete.
    • Viktstigmatisering – negativa attityder och diskriminering riktade mot personer med övervikt eller fetma. Detta kan yttra sig i nedsättande kommentarer, bristande bemötande inom vården och svårigheter på arbetsmarknaden.
  • Typer och mekanismer: sociologer skiljer ofta mellan enacted stigma (öppet diskriminerande handlingar), felt stigma (skam och rädsla för att bli avvisad) och courtesy stigma (stigma som drabbar närstående till en stigmatiserad person).
  • Konsekvenser och motverkande åtgärder: stigmatisering kan leda till social isolering, försämrad självkänsla och undvikande av vård. För att motverka stigma används utbildning, kontaktskapa initiativ (kontakt mellan grupper), policyförändringar och medvetandekampanjer.

I litteraturen

  • Stigma (bok) – en inflytelserik bok från 1963 av sociologen Erving Goffman. Goffman analyserar hur personer med socialt stigmatiserade egenskaper (t.ex. psykisk sjukdom, sjukdom, fysisk missbildning) uppfattas och hanteras i samhället. Boken introducerade begrepp som "avstigma" och bidrog starkt till förståelsen av identitet, social interaktion och rollhantering.
  • Stigma (manga) – en japansk manga skapad av Kazuya Minekura. Verket är ett exempel på hur ordet används i populärkultur för att uttrycka teman kring skuld, sårbarhet och sociala markörer.

Inom musiken

  • Stigma (album) – ett album spelat in av bandet EMF, utgivet 1992. Albumtitlar som "Stigma" används ofta för att ge uttryck åt teman som alienation eller social kritik.
  • Vinnie Stigma – smeknamn för en långvarig gitarrist i de banbrytande hardcorebanden Agnostic Front och Madball. Namnet används som artistnamn inom punk- och hardcore-scenen.

Inom sociologin

  • Stigma (sociologisk teori) – fenomenet där en person med en egenskap som är djupt misskrediterad av samhället blir socialt nedvärderad eller utesluten. Begreppet behandlar hur identitet och social status påverkas av andras uppfattningar och hur individer hanterar eller döljer stigmatiserande egenskaper.
  • Forskning fokuserar på hur stigma upprätthålls, vilka strukturer som förstärker det (t.ex. politik och media) och vilka strategier som kan minska dess negativa effekter.

På andra områden

  • Religion: begreppet stigmata (i plural) används för att beskriva kroppsliga märken eller sår som sägs likna Jesu sår i kristen mystik. Dessa uppträder i religiösa berättelser och uppfattas olika i olika traditioner.
  • Juridik och samhälle: "stigmatisering" kan också avse offentlig märkning eller etikettering av individer, exempelvis i historiska sammanhang där brottslingar fick särskilda märken eller särbehandling.
  • Populärkultur och media: ordet används ofta symboliskt i filmer, böcker och konst för att belysa teman kring skam, utanförskap och identitet.

Sammanfattande kommentarer

  • Stigma är ett mångfacetterat begrepp med både konkret, fysisk betydelse (märken, mottagningsytor) och stark social innebörd (skam, marginalisering).
  • Att förstå skillnaden mellan de olika användningarna — biologisk/anatomisk, sociologisk och kulturell — hjälper till att klargöra diskussioner där ordet förekommer.
  • Arbete för att minska skadlig social stigmatisering kräver både individuella insatser (empati, kontakt) och strukturella förändringar (policy, utbildning och jämlik vård).