Euglena är ett stort släkte av encelliga protister: de har både växt- och djuregenskaper.
Alla lever i vatten och rör sig med hjälp av en flagell. Detta är ett djurkännetecken. De flesta har kloroplaster, som är karakteristiska för alger och växter.
Euglenider tros härstamma från en förfader som tog upp gröna alger genom sekundär endosymbios.
Över 1 000 arter av Euglena har beskrivits, och det finns fler att upptäcka. Deras släktskap håller på att analyseras.
Utseende och rörelse
Euglenider är mikroskopiska organismer, ofta mellan några tiotals till några hundra mikrometer långa. De har en tydlig framände där flagellen sitter, och många arter har en rödbrun ljuskänslig fläck, ett så kallat ögonfläck eller stigma, nära flagellens fäste. Ögonfläcken hjälper cellen att röra sig mot ljus (fototaxi) för att optimera fotosyntesen.
Istället för en stel cellvägg har många Euglena en flexibel yttre struktur kallad pellicula, uppbyggd av tunna proteinband som ligger längs cellen. Pelliculan gör att cellen kan ändra form och utföra karakteristisk krypande rörelse som kallas metaboly. Rörelsen sker oftast med hjälp av en enda framåtriktad flagell som drar eller driver cellen framåt.
Näring och ämnesomsättning
Många arter är mixotrofa: de kan fotosyntetisera med hjälp av sina kloroplaster och samtidigt ta upp organiskt material från omgivningen. Kloroplasterna hos euglenider innehåller klorofyll a och b, vilket tyder på ursprung från gröna alger via sekundär endosymbios. Euglenider lagrar kol som en speciell polysackarid kallad paramylon (beta-1,3-glukan).
Vissa arter har förlorat sina kloroplaster och lever helt heterotroft genom att ta upp lösligt organiskt material eller fånga partiklar (fagotrofi eller osmotrofi). Många arter har också en kontraktil vakuol som hjälper till att reglera vattenbalansen i sötvatten.
Levnadsmiljö och ekologisk roll
Euglenider finns främst i sötvatten, men vissa arter lever i bräckt eller marint vatten. De trivs ofta i näringsrika miljöer och kan bli vanliga i stående vatten med höga halter av näringsämnen. Som fotosyntetiserande organismer bidrar de till primärproduktionen i planktonsamhällen, och färgade blomningar kan förekomma vid övergödning.
De fungerar också som föda för andra mikroorganismer och smådjur och kan användas som indikatorer på vattenkvalitet i miljöövervakning.
Systematik, fortplantning och forskning
Euglenider ingår i gruppen euglenozoer och deras inbördes släktskap studeras med molekylära metoder. Den evolutionära historien präglas av endosymbiotiska händelser som gett upphov till dagens plastider i många arter.
Fortplantningen sker vanligen asexuellt genom binär fission, då cellen delar sig längs sin längdaxel. Sexuell reproduktion har inte påvisats hos de flesta arter.
Ett fåtal arter, framför allt Euglena gracilis, används som modellorganismer i forskning kring fotosyntes, cellrörelser och metabolism. Euglenider intresserar också biotekniken som potentiella källor för biomassa, bioenergi och näringstillskott på grund av deras snabba tillväxt och förmåga att producera lagringspolysackarider och lipider.
