Synestesi – när sinnena blandas: definition, orsaker och exempel
Synestesi – vad det är, varför sinnena blandas, vanliga orsaker och tydliga exempel (kromestesi, adventiv synestesi) för bättre förståelse.
Synestesi är ett neurologiskt fenomen där stimulans i ett sinne automatiskt och reproducibelt framkallar upplevelser i ett annat sinne. Till exempel kan ljud leda till färgupplevelser, bokstäver uppfattas ha specifika färger eller smaker framkallas av ord. Personer som upplever detta kallas synesteter. Studier tyder på att synestesi är relativt stabil över tid för den som har det — samma stimulus ger ofta samma sekundära upplevelse år efter år.
Synestesi är ofta ärftlig (så kallad medfödd synestesi), men exakt hur den ärvs är ännu inte helt klarlagt. Det finns även former som dyker upp senare i livet efter olika händelser: vissa rapporterar synestetiska upplevelser efter intag av psykedeliska droger, efter en stroke, under ett epileptiskt anfall eller som del av den sensoriska omorganisation som kan följa vid blindhet eller dövhet. Sådan förvärvad synestesi kallas ofta adventiv synestesi och kan ha olika orsaker — bland annat läkemedelsinducerade förändringar eller hjärnskador — medan sensorisk deprivation (till följd av blindhet eller dövhet) kan stimulera andra typer av tvärmodal plasticitet i hjärnan.
Hur vanligt är det?
Uppskattningar varierar beroende på definition och metod, men studier antyder att mellan cirka 1–4 % av befolkningen kan uppleva någon form av synestesi. Vissa former, som bokstav-färg-synestesi (grapheme–color synesthesia), är vanligare än mer ovanliga varianter som lexikal-gustatorisk synestesi (ord ger smakupplevelser).
Typer av synestesi
- Grapheme–color: bokstäver eller siffror upplevs ha specifika färger.
- Kromestesi (eller färghörsel): ljud, toner eller musik framkallar färgupplevelser.
- Lexikal–gustatorisk: ord eller namn framkallar smak.
- Mirror-touch: man känner beröring när man ser någon annan bli berörd.
- Personification: till exempel att bokstäver eller siffror upplevs som ha personlighet eller kön.
Orsaker och mekanismer
Flera teorier försöker förklara synestesi. Två av de mest omtalade är:
- Cross-activation (överskärning): närliggande områden i hjärnan som normalt är separata har ökad koppling, vilket gör att aktivitet i ett område (t.ex. språkcentrum) samtidigt aktiverar ett färgcentrum.
- Disinhibited feedback: förändrad balans mellan signalvägar i hjärnan leder till att information "läcker" mellan modaliteter via feedbackbanor.
Genetiska studier pekar på arvbarhet, och hjärnavbildningar visar ofta skillnader i kopplingar (connectivity) mellan synesteter och icke-synesteter. Exakt vilka gener eller nätverk som är avgörande är fortfarande under utredning.
Diagnos och forskning
Synestesi studeras både genom självrapporter och experimentella tester. Ett vanligt kriterium är konsistens: en synestet rapporterar samma koppling (t.ex. att bokstaven "A" alltid är röd) över långa tidsperioder. Standardiserade tester och instrument, som färgkartor och onlinetester (t.ex. konsistensmätningar), används för att skilja verklig synestesi från mer flyktiga associationer. Nyliga tekniker såsom funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) och diffusion-MRI används för att studera hjärnans nätverk hos synesteter.
Konsekvenser för vardagen
För de flesta synesteter är upplevelsen neutral eller positiv: vissa beskriver att synestesi förbättrar minne och kreativitet eller underlättar lärande (t.ex. att bokstävernas färger gör det lättare att komma ihåg ord). För andra kan synestesi vara störande, särskilt om upplevelserna är intensiva eller oförutsägbara. I sällsynta fall kan det påverka koncentration eller orsaka sensorisk överbelastning.
Behandling
Det finns ingen specifik behandling för medfödd synestesi eftersom det i regel inte betraktas som en sjukdom. Om upplevelserna orsakar problem kan psykologisk rådgivning, strategier för sensory coping eller i vissa fall medicinsk utredning vid förvärvad synestesi vara aktuellt.
Historia och kända exempel
Synestesi har studerats sedan 1800-talet och intresset varierade under 1900-talet, för att åter ta fart med modern neurovetenskaplig forskning. Vissa kända konstnärer och musiker har haft synestesi. En form av färghörsel beskrevs hos flera kompositörer: vissa musiker och kompositörer har upplevt att de "ser" musik som färger eller former. Detta kallas ofta kromestesi. Mozart sägs ha haft denna form av synestesi; han beskrev till exempel hur D-dur kändes som varm och "orangeaktig", medan b-moll var mörkt. För honom var A-dur en regnbåge av färger. Sådana upplevelser kan ha påverkat hur kompositörer valde tonarter eller visuella markeringar i sina manuskript.
En annan berömd kompositör med färgupplevelser var den ryske kompositören Alexander Skrjabin. År 1907 diskuterade han med Nikolai Rimskij-Korsakov, som också haft synestetiska intryck, och båda fann att vissa toner förknippades med specifika färger. Skrjabin samarbetade med Alexander Mozer, som byggde en färgorgel — ett instrument tänkt att koppla musikaliska toner till ljusfärger.
Sammanfattning
Synestesi är ett mångfacetterat fenomen där sinnesupplevelser korskopplas. För många är det en källa till kreativitet och unika perceptioner; för andra kan det ibland vara utmanande. Forskningen fortsätter att undersöka orsakerna, genetiken och hjärnmekanismerna bakom synestesi för att bättre förstå varför vissa människor upplever världen på detta sätt.
Hur en person med synestesi kan se bokstäver och siffror
Upplevelser
Samma typ av synestesi kan ha olika effekter (uttalade och mindre uttalade) på olika personer.
Synesteter säger ofta att de inte visste att deras upplevelser var ovanliga förrän de fick reda på att andra människor inte hade dem. Andra rapporterar att det känns som om de har hållit en hemlighet hemlig i hela sitt liv. De flesta synesteter anser att deras upplevelser är en gåva - ett "dolt" sinne. De flesta synesteter får reda på i sin barndom att de har synestesi. En del lär sig att tillämpa den i det dagliga livet och i arbetet. De kan till exempel använda sin gåva för att memorera namn och telefonnummer eller göra mental aritmetik. Många synestesipatienter använder sina erfarenheter för att bli mer kreativa, till exempel när de gör teckningar och musik.
Mer än 60 typer av synestesi har rapporterats, men endast ett fåtal har studerats av forskare. Några vanliga typer av synestesi är:
- Synestesi med graffiti och färger: Bokstäver eller siffror uppfattas ha egna färger.
- Ordinal språklig personifiering: Siffror, veckodagar och årets månader upplevs ha en egen personlighet.
- Rumslig sekvens: Det finns siffror, årets månader och/eller veckodagar på bestämda platser i rummet. Till exempel kan 1980 vara "längre bort" än 1990. Eller så kan ett år ses tredimensionellt som en karta.
- Synestesi för visuell rörelse → ljud: Hör ljud som svar på synlig rörelse.
Frågor och svar
F: Vad är synestesi?
S: Synestesi, eller synestesi, är ett tillstånd där hjärnan blandar ihop sinnena. Personer som har synestesi kallas för synesteter.
F: Hur ärvs det?
S: Synestesi är vanligtvis ärftligt (kallas medfödd synestesi), men exakt hur människor ärver det är okänt.
F: Kan det orsakas av andra saker än genetik?
Svar: Ja, synestesi kan också rapporteras av personer som använder psykedeliska droger, efter en stroke eller under ett epileptiskt anfall. Det har också rapporterats att den kan vara ett resultat av blindhet eller dövhet. Denna typ av synestesi som kommer från händelser som inte är relaterade till gener kallas adventiv synestesi och innebär att ljud kopplas till syn eller beröring kopplas till hörsel.
F: Vem var Mozart?
Svar: Mozart var en österrikisk kompositör och musiker som levde på 1700-talet och komponerade några av historiens mest kända musikstycken.
Fråga: Hade Mozart krometesi?
Svar: Ja, vissa musiker och kompositörer har en form av synestesi som gör att de kan "se" musik som färger eller former, vilket kallas krometesi. Mozart hade enligt uppgift denna form av synestesi och sade att D-dur hade ett varmt "orangeaktigt" ljud medan b-moll var svartaktigt och A-dur var som en regnbåge av färger för honom.
Fråga: Vem mer hade färghörsel?
S: En annan kompositör som hade färghörsel var den ryske kompositören Alexander Skrjabin som 1907 talade med en annan berömd kompositör, Nikolaj Rimskij-Korsakov, som också hade synestesi, om att vissa musikaliska toner fick dem att tänka på vissa färger.
Fråga: Vad arbetade Skrjabin med tillsammans med Alexander Mozer?
Svar: Skrjabin arbetade tillsammans med Alexander Mozer med att skapa en färgorgel som kunde producera olika färgade ljus beroende på vilka toner som spelades på den.
Sök