Slaget vid Bataan
Slaget vid Bataan var en del av Japans invasion av Filippinerna under andra världskriget.
Erövrandet av Filippinerna var viktigt för Japans mål. Japan ville kontrollera sydvästra Stilla havet, erövra det resursrika Nederländska Ostindien och skydda sin sydostasiatiska sida.
Det var den största kapitulationen i amerikansk och filippinsk militärhistoria. Det var den största amerikanska kapitulationen sedan raid på Harper's Ferry före inbördeskriget.
Invasion
Japanska hangarfartyg anföll USA:s Stillahavsflotta i Pearl Harbor på morgonen den 7 december 1941. Japanska flygplan bombade också huvudbaserna för det amerikanska flygvapnet i Fjärran Östern nära Manila och högkvarteret för den amerikanska asiatiska flottan i Filippinerna. Många amerikanska flygplan förstördes. Den amerikanska asiatiska flottan drog tillbaka sina fartyg från sin flottbas i Cavite och drog sig tillbaka söderut. Endast ubåtsstyrkan var kvar för att bekämpa japanerna.
Mellan den 8 och 10 december erövrade Japan flygfält vid Batan Island, Aparri och Vigan City. Arméns flygvapen B-17 attackerade japanska fartyg. Amerikanska plan skadade två japanska transporter, flaggskeppet Nagato, en destroyer och sänkte en minröjare.
Huvudattacken ägde rum den 22 december 1941. Den 14:e japanska kejserliga armén anföll, ledd av generallöjtnant Masaharu Homma.
Krigsplan Orange-3
Efter att ha intagit stränderna inledde japanerna ett stort angrepp. Den amerikanske befälhavaren, general Douglas MacArthur, insåg att strandförsvarsplanen hade misslyckats. Den 26 december meddelade han att krigsplan Orange-3 (WPO-3) nu skulle användas. Detta var en plan för att försvara endast Bataan och Corregidor. Planen för WPO-3 var att fördröja de japanska styrkorna tills den amerikanska Stillahavsflottan kunde ta sig till Filippinerna.
Manuel L. Quezon, Filippinernas president, hans familj och regeringspersonal flyttades till Corregidor. MacArthurs högkvarter flyttades också till Corregidor.
Reträtt
General MacArthur ville flytta sina män till försvarspositioner.
När japanerna anföll fick de otränade filippinska armétrupperna som försvarade stranden stryk. USA beslutade att slåss vid Layac för att bromsa de japanska trupperna. Senare, från den 1 till den 5 januari 1942, kämpade USA för att låta sina trupper dra sig tillbaka till Bataan.
WPO-3 hade två försvarslinjer över Bataan.
Ståndplats
Den 9 januari attackerade japanska styrkor under generallöjtnant Susumu Morioka den östra sidan av Abucay-Maubanlinjen. De besegrades av USA. Japanerna avancerade till Salianflodens dalgång. Amerikanska trupper slog tillbaka angriparna. Vid ett annat slag i väster tog sig en japansk styrka förbi Abucay-Maubanlinjen. USA stoppade deras framfart. Den 15 januari bombades 1:a reguljära divisionen, men de höll linjen. Japanerna rörde sig genom en lucka. Linjen Abucay-Mauban måste överges den 22 januari.
Inom fyra dagar bildades Orion-Bagac-linjen. De återstående japanska trupperna lyckades ta sig igenom. General Homma beordrade att alla operationer skulle stoppas för att omorganisera sina styrkor. Den 22 februari drogs 14:e arméns linje tillbaka några kilometer norrut.
Japanska trupper landade på västkusten i södra Bataan natten till den 22 januari. USA sänkte två pråmar och resten skingrades i två grupper. De japanska styrkorna stoppades av filippinska konstabulärenheter och män från den amerikanska arméns flygkår som kämpade som infanteri. Japanska befälhavare skickade nya trupper till stränderna, men de kunde inte bryta ut.
Bataans fall
Natten till den 12 mars lämnade general MacArthur och hans familj Corregidor. MacArthur reste till Australien. Han lovade det filippinska folket att han skulle återvända. Efter misslyckandet med sin första attack mot Bataan skickade japanerna artilleristyrkor till Filippinerna. De hade 190 artilleripjäser, som inkluderade större kanoner som 150 mm kanoner och typ 96 240 mm fälthaubitsen. Japanerna skickade nya trupper till general Hommas 14:e kejserliga armé. Mot slutet av mars förberedde de japanska styrkorna sig för det slutliga anfallet.
Den 3 april bombades Orion-Bagaclinjen av 100 flygplan och artilleriet av 300 artilleripjäser. Den japanska 65:e brigaden och 4:e divisionen attackerade II:e kårens vänstra sida. Den 8 april erbjöd den högste amerikanska befälhavaren på Bataan, generalmajor Edward P. King, att kapitulera. Nästa morgon, den 9 april 1942, träffade general King generalmajor Kameichiro Nagano. De trötta och svältande amerikanska och filippinska försvararna på Bataanhalvön kapitulerade.
General Edward King diskuterar kapitulation med japanska officerare
Frågor och svar
F: Vad var slaget vid Bataan?
S: Slaget vid Bataan var en större konflikt som inträffade under Japans invasion av Filippinerna under andra världskriget.
F: Varför var erövringen av Filippinerna viktig för Japans mål?
S: Japan ville kontrollera sydvästra Stilla havet, erövra det resursrika nederländska Ostindien och skydda sin sida i Sydostasien.
F: Var slaget vid Bataan en seger eller ett nederlag för USA och Filippinerna?
S: Det var ett nederlag för USA och Filippinerna. Det resulterade i den största kapitulationen i deras militärhistoria.
F: Vilken betydelse hade slaget vid Bataan i amerikansk historia?
S: Det var USA:s största kapitulation sedan räden mot Harper's Ferry före inbördeskriget.
F: Vilka resurser försökte japanerna erövra i Nederländska Ostindien?
S: Japanerna försökte erövra resursrika områden i Nederländska Ostindien.
F: Vilken region försökte Japan kontrollera genom att invadera Filippinerna?
S: Japan försökte kontrollera den sydvästra Stillahavsregionen genom att invadera Filippinerna.
F: Vilka var skälen bakom Japans invasion av Filippinerna?
S: Japan ville etablera kontroll över sydvästra Stillahavsområdet, erövra de värdefulla resurserna i Nederländska Ostindien och skydda sin sida i Sydostasien.
