Slaget vid Cisterna var ett slag under andra världskriget. Det ägde rum den 30 januari-2 februari 1944 nära Cisterna i Italien. Det var en del av slaget vid Anzio som följde på Operation Shingle.
Slaget var en klar tysk seger. Det påverkade verkligen de amerikanska rångarna. Under detta slag beordrades många amerikanska Ranger-grupper att stödja ett angrepp av 3:e infanteridivisionen på Cisterna. 3:e infanteridivisionen hade försökt inta Cisterna den 25-27 januari.
3:e divisionens attack var en del av en stor attack av den amerikanska VI:e kåren för att flytta ut från Anzio-stranden. Den amerikanska VI-kåren ville komma bort från Anzio-stränderna innan nya tyska trupper kunde anlända och anfalla.
Bakgrund
Målet med landstigningen vid Anzio (Operation Shingle) var att kringgå den tyska Gustavlinjen och snabbt avancera mot Rom. Cisterna låg på en viktig väg norrut; när staden intogs skulle det öppna kommunikations- och försörjningslinjer för en vidare offensiv. Efter landstigningen den 22 januari 1944 försökte amerikanska styrkor flera gånger pressa fram mot staden utan att säkra en avgörande framryckning.
Slagets förlopp
Planen i slutet av januari innebar att infanteridivisionen skulle genomföra en huvudsaklig anfallsriktning mot Cisterna medan Ranger-bataljoner användes för att infiltrera och säkra staden och dess omgivningar. De amerikanska Rangers, en spetsstyrka utbildad för snabba, djärva operationer, skickades fram i hopp om överraskning. I praktiken mötte de dock hårt motstånd; tyskarna hade förstärkt området och genomförde motanfall med både infanteri och bepansrade enheter.
De amerikanska Ranger-enheterna drabbades av starkt eldunderstöd, artilleri och pansar, och många av dem fick svårt att bryta igenom. Bristfällig underrättelse, dålig koordinering med stödtrupper och svår terräng bidrog till att anfallet splittrades. Resultatet blev att stora delar av de angripande rangersstyrkorna antingen dödades eller togs till fånga, och de som överlevde drog sig tillbaka utmattade och demoraliserade.
Konsekvenser och betydelse
Slaget vid Cisterna blev en taktisk katastrof för de amerikanska elitförbanden som deltog och innebar en betydande förlust av erfarna soldater. Förlusterna försvårade VI:e kårens planer på en snabb utbrytning från Anzio och bidrog till att kampanjerna i området drog ut på tiden. Händelsen ledde också till kritik mot hur elittrupper användes i operationen och mot de underrättelse- och sambandsrutiner som fanns inför anfallet.
Historiskt betraktas Cisterna som ett varnande exempel på riskerna med att använda lätta elitstyrkor i sammanstötningar där de saknar tillräckligt infanteri-, pansar- och artilleristöd eller korrekt underrättelse. Många efterstudier har fokuserat på behovet av bättre samordning mellan specialtrupper och konventionella förband samt på vikten av säker underrättelse innan truppinsatser genomförs.
Minnesbild: Slaget vid Cisterna har i efterhand ofta framhållits i berättelser om Rangers mod och offer, samtidigt som det blivit föremål för militärhistorisk analys om hur och varför operationen misslyckades. Många av de överlevande och de stupade hedras fortfarande i minnesmärken och i litteraturen om Anzio-kampanjen.
