Stamning

Den här sidan handlar om talproblem, albumet finns på Hands All Over

Stamning är ett problem som vissa människor har när de talar. 5-6 % av barnen stammar och 1 % av de vuxna stammar. Män har fyra gånger större sannolikhet att stamma än kvinnor. Stamning börjar normalt vid 2-6 års ålder och förekommer i familjer. Personen vet vad han eller hon vill säga men talflödet är "ojämnt" och kan ha några av följande kännetecken:

 

Känslor och attityder

Stamning kan vara mycket upprörande och kan förstöra en persons självförtroende. Joseph Sheehan jämförde stamning med ett isberg, där de ojämna delarna av stamningen som man kan höra (de öppna delarna) ligger ovanför vattenlinjen, och det större blocket av hur personen känner sig (de dolda delarna) är osynligt under ytan. Dessa personer kan känna förlägenhet, skam, frustration, rädsla, ilska och skuld. Dessa känslor kan öka stressen och ansträngningen vilket gör att personen stammar mer. Sådana negativa känslor kan vara en viktig del av ett behandlingsprogram. Stammarna påverkar människors liv eftersom de kanske inte har självförtroende nog att söka jobbintervjuer eller skaffa sig vänner.

 

Behandling

Terapi för stamning

Terapi för att forma flödesspridning

Denna terapi kallas också "tala mer flytande", "förlängt tal" eller "sammanhängande tal". Den tränar stammarna i att tala flytande (utan de "ojämna bitarna") genom att kontrollera sin andning och hur de rör läpparna, käken och tungan. Stammarna tränas i att sänka sin talhastighet genom att sträcka ut vokaler och konsonanter. Andra metoder är bl.a. mjuka talkontakter. Detta hjälper till att göra ett mycket långsamt men icke bumpigt tal som endast används på talkliniken. För att få ett mer normalt klingande tal för det dagliga livet ökar man talhastigheten. Många människor tycker att deras tal inte låter naturligt i slutet av behandlingen. Metoder för att forma flödet lärs normalt ut i gruppterapiprogram som kan ta två till tre veckor att genomföra. På senare tid har Camperdown-programmet, som använder ett mycket kortare schema, visat sig fungera bra.

Terapi för ändring av stamning

Målet med terapi för ändring av stamning är inte att bli av med stamningen utan att förändra den så att stamningen blir lättare och mindre påfrestande. Eftersom rädsla och oro får människor att stamma kommer stamningen att minska om man blir av med dessa känslor. Det mest kända tillvägagångssättet gjordes av Charles Van Riper 1973 och kallas också blockmodifieringsterapi. Terapin för att modifiera stamning har fyra steg:

  • I det första skedet, som kallas identifiering, arbetar stammaren och logopeden fram de kärnbeteenden, sekundära beteenden och känslor som orsakar stamningen.
  • I det andra steget, som kallas desensibilisering, arbetar stammaren för att minska rädsla och ångest. Detta görs genom att frysa stotterbeteenden, konfrontera svåra ljud, ord och situationer och genom att stamma avsiktligt ("frivillig stamning").
  • I det tredje steget, som kallas modifiering, lär sig stammaren "lätt att stamma". Detta görs genom "annulleringar" (man stannar upp i en stamning, väntar några ögonblick och säger ordet igen), "pull-outs" (man drar sig ur en stamning och går över till "normalt" tal) och "förberedande uppsättningar" (man tittar framåt för att hitta ord som man kan komma att stamma och använder "lätt stamning" på dessa ord).
  • I det fjärde steget, som kallas stabilisering, förbereder stammaren övningsuppgifter, gör förberedande uppsättningar och utdragningar automatiska och ändrar hur han/hon känner sig själv från att vara en person som stammar till att vara en person som talar flytande men som ibland stammar lätt.

Berömda stammare

Det fanns många kända stammarna:

 

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3