Slaget vid Hastings

Bakgrund

År 1002 gifte sig Ethelred, kung av England, med Emma, syster till Richard II, hertig av Normandie. Den allians som bildades genom detta äktenskap fick långtgående konsekvenser. När kung Knut kom till Englands tron 1016 tog han drottning Emma av Normandie till hustru. Hennes två söner från hennes tidigare äktenskap flydde till Normandie för sin egen säkerhet. Edvard Bekännaren, den äldre sonen, stannade i Normandie i många år vid hertigarnas hov. Den sista hertigen som skyddade honom där var hans kusin hertig William. Edward blev kung av England 1042. 1052 gjorde kung Edward, som var barnlös, William till sin arvtagare. År 1065 befann sig Harold Godwinson i Normandie. Medan han var där lovade han hertig William att han skulle stödja honom som efterträdare till den engelska tronen.

Den 5 januari 1066 dog kung Edvard. Men Harold respekterade inte sin ed till Vilhelm. Nästa dag, på begravningsdagen, kröntes Harold Godwinson till kung av England. Historien gick ut på att kungen på sin dödsbädd hade ändrat sig och lovat Harold tronen. Harold var själv inte kunglig och hade inga juridiska anspråk på tronen. I flera veckor måste William ha vetat att Edward var döende. Men nyheten om kungens död och att Harold tog över tronen måste ha varit en överraskning.

 

Förspel

När Vilhelm hörde nyheten om att Harold hade blivit kung reagerade han snabbt. Han sammankallade ett möte med sina bästa män. Vilhelm planerade att samla en stor armé från hela Frankrike. Hans inflytande och rikedomar gjorde att han kunde sätta upp ett stort fälttåg. Hans första uppgift var att bygga en fartygsflotta för att föra sin armé över Engelska kanalen. Sedan började han samla ihop en armé. Hans vänskap med Bretagne, Frankrike och Flandern gjorde att han inte behövde förlita sig enbart på sin egen armé. Han anställde och betalade soldater från många delar av Europa. Vilhelm bad om och fick stöd av påven som gav honom en fana att bära med sig i strid. Samtidigt som hertig Vilhelm planerade sin invasion gjorde även Harald Hardrada det. Englands kung visste att båda skulle komma, men han höll sina fartyg och styrkor i södra England där Vilhelm skulle kunna landa.

Vilhelm kan ha haft så många som 1 000 fartyg i sin invasionsflotta. De hade gynnsamma vindar för att lämna Normandie natten till den 27 september 1066. Vilhelms fartyg, Mora, var en gåva från hans hustru Matilda. Det ledde flottan till landstigningen vid Pevensey nästa morgon. Så snart han landade fick William nyheter om kung Harolds seger över den norske kungen vid Stamford Bridge i norra England. Harold fick också nyheten om att William hade landstigit vid Pevensey och kom söderut så fort han kunde. Kungen vilade i London i några dagar innan han tog sin armé för att möta William och hans franska styrkor.

 

Striden

Kung Harolds armé intog en position på en öst-västlig ås norr om Hastings. Själva åsen kallades Senlac Hill. De fann den normandiska armén marschera upp i dalen framför dem. Harold hade visserligen fler soldater, men de var trötta efter tvångsmarschen från London. Vilhelm bildade sina linjer vid foten av kullen och vände sig mot engelsmännens sköldvägg. Han skickade sina bågskyttar halvvägs uppför sluttningen för att attackera engelsmännen. Han skickade sina beridna riddare till vänster och höger för att hitta eventuella svaga punkter. Till en början försökte Williams riddare bryta igenom sköldmuren med sina hästars tyngd. Men de anföll i uppförsbacke och kunde inte få någon fart. Harolds frontlinje stod helt enkelt fast och kunde avvärja alla attacker. Vilhelms armé började falla tillbaka med rykten om hertig Vilhelms död. Vilhelm tog av sig hjälmen så att hans män kunde se att han fortfarande levde. När William såg att många av Harolds män följde hans riddare tillbaka nerför kullen använde han ett trick som han hade lärt sig flera år tidigare. Han vände sig plötsligt om och gick till attack mot de motsträviga engelska fotsoldaterna, som inte hade någon chans mot de beridna riddarna.

Denna taktik fungerade minst två gånger till under slaget och gjorde Harolds sköldvägg svagare. Därefter använde William något nytt. Där hans attacker av riddare och soldater hade varit separata rörelser använde han dem nu tillsammans. Där hans bågskyttar inte hade lyckats mot sköldmuren lät han dem skjuta högt upp i luften så att pilarna kom ner ovanpå engelsmännen. Det kan vara här som kung Harold dödades av en pil genom ögat. Sköldmuren bröts till slut och normanderna låg ovanpå dem. Vid mörkrets inbrott var engelsmännen antingen döda på fältet eller jagade av Vilhelms män. William kallade tillbaka sina män och de tillbringade natten i läger på slagfältet.

 
Slaget vid Hastings, stridsplan.  

Efterspel

Slaget var vunnet, men engelsmännen hade fortfarande mindre arméer som inte hade anslutit sig till kung Harold vid Hastings. De hade förlorat sin kung men försökte fortfarande omorganisera sig. Vilhelm vilade sin armé i fem dagar innan han drog mot London. Hans marschlinje tog honom genom flera städer som han antingen erövrade eller förstörde. När William nådde London gjorde engelsmännen motstånd under en kort tid men gav till slut upp.

Slaget vid Hastings var en viktig vändpunkt i den engelska historien. Vilhelms anspråk på tronen var starkt och han kunde stödja det med våld. På juldagen 1066 kröntes William till kung av England.

En tid senare avbildades slaget på en serie tavlor som kallas Bayeuxtapeten. Segern i Hastings gav William det smeknamn som han har varit känd under sedan dess: "William the Conqueror".