Systole
Systolen är det sista steget i hjärtslaget. Det sker direkt efter diastolen, när hjärtat fylls på med blod. Under systolen drar hjärtats två ventriklar ihop sig (pressas). (Ventriklarna är de största delarna av hjärtat som pumpar blod till kroppen och lungorna).
Under systolen får hjärtmuskeln en automatisk elektrisk signal som talar om för hjärtat att dra ihop sig. Detta får blodet att strömma ut ur hjärtat.
Ventrikelsystole
Faser
Ovanför ventriklarna finns mindre kamrar (delar) i hjärtat som kallas förmak. De drar ihop sig under den sista delen av diastolen och skickar blodet ner till de större, nedre ventriklarna. Förmakarna har klaffar som stängs efter detta så att blodet inte kan strömma tillbaka till förmakarna.
När kamrarna är fyllda och ventilerna till förmaken är stängda drar kamrarna ihop sig. Förmaken och kamrarna drar ihop sig i tur och ordning. Vänster och höger förmak matar blodet in i kamrarna. Sedan drar sig vänster och höger kammare ihop.
Den högra kammaren pumpar blod till lungorna och den vänstra kammaren pumpar blod till resten av kroppen. Det är därför vi har en puls.
Systoliskt tryck
Eftersom hjärtmuskeln drar ihop sig under systolen är det systoliska trycket det högsta trycket i det arteriella blodflödet under varje hjärtslag. (Blodet orsakar det största trycket mot artärernas väggar när det trycks ut under systolen). Det lägsta arteriella trycket uppstår när hjärtmuskeln slappnar av och kallas "diastoliskt tryck".
När blodtrycket mäts för medicinska ändamål är systoliskt tryck det första talet i "förhållandet" mellan systoliskt och diastoliskt tryck. Om en persons blodtryck till exempel är 120/80 är 120 det systoliska trycket och 80 det diastoliska trycket.
