Taifa

En taifa (från arabiska: طائفة ṭā'ifa, plural طوائف ṭawā'if) var ett självständigt muslimskt styrt furstendöme. Taifas utvecklades under Iberiens historia. De var vanligtvis emirat eller små kungadömen, men det fanns också en oligarki, Sevilla. Ett antal bildades i Al-Andalus (det moriska Iberien) efter slutet av det umayyadiska kalifatet i Cordóba 1031.

De utvecklades på grund av en administrativ uppdelning av det umayyadiska kalifatet i Córdoba och en etnisk uppdelning av dess elit. Den var uppdelad mellan araber (en mäktig men liten minoritet), berber, östeuropeiska före detta slavar och iberiska muslimer (kända som muladíes (den stora majoriteten).

Det fanns en andra period då taifas utvecklades: i mitten av 1100-talet, när den almoravidiska dynastin var på tillbakagång.

Under 1000-talet och återigen i mitten av 1100-talet fortsatte emirerna (härskarna) i taiforna att strida sinsemellan, inte bara militärt utan också för kulturell prestige. De försökte rekrytera de mest kända poeterna och hantverkarna.

Efter kalifatets slut var de rivaliserande muslimska kungadömena mycket svagare än de kristna, så de var tvungna att underkasta sig och betala tribut.

Vid två tillfällen vädjade taifafurstarna till nordafrikanska krigare att hjälpa dem i kampen mot kristna kungar. Almoraviderna bjöds in efter Toledos fall (1085) och almohaderna efter Lissabons fall (1147). Krigarna hjälpte inte taifaemirerna utan annekterade snarare deras landområden till sina egna nordafrikanska imperier.

Taifas anlitade ofta kristna legosoldater för att slåss mot grannrikena (både kristna och muslimska). Den mest dynamiska taifan, som erövrade de flesta av sina grannar före den almoravidiska invasionen, var Sevilla. Zaragoza var också mycket mäktig och expansiv, men hölls i schack av de kristna grannstaterna i Pyrenéerna. Zaragoza, Toledo och Badajoz hade tidigare varit kalifatets militära gränsdistrikt.

Karta över taiferna år 1031

Förteckning över taifas

Första perioden (1000-talet)

Albarracín: 1011-1104 (till almoraviderna)
Algeciras: 1035-58 (till Sevilla)
Almería: 1011-91 (till almoraviderna)
Alpuente: 1009-1106 (till almoraviderna)
Arcos: 1011-68 (till Sevilla)
Badajoz: 1009-1094 (till almoraviderna)
Carmona: 1013-91 (till almoraviderna)
Ceuta: 1061-84 (till almoraviderna)
Córdoba: 1031-91 (till Sevilla)
Denia: 1010/12-76 (till Zaragoza)
Granada: 1013-90 (till almoraviderna)
Lissabon: 1022-? (till Badajoz)
Lorca: 1051-91 (till almoraviderna)
Málaga: 1026-57/58 (till Granada); 1073-90 (till almoraviderna).
Mallorca: 1076-1116 (till almoraviderna)
Mértola: 1033-91 (till almoraviderna)
Molina: ?-1100 (till Aragonien)
Morón: 1013-66 (till Sevilla)
Murcia: 1011/12-65 (till Valencia)
Murviedro och Sagunto: 1086-92 (till almoraviderna)
Niebla: 1023/24-91 (till Sevilla)
Ronda: 1039/40-65 (till Sevilla)
Rueda: 1118-30 (till Aragonien)
Saltés och Huelva: 1012/13-51/53 (till Sevilla)
Santa María de Algarve: 1018-51 (till Sevilla)
Sevilla: 1023-91 (till almoraviderna)
Silves: 1040-63 (till Sevilla)
Toledo: 1010/31-85 (till Kastilien)
Tortosa: 1039-60 (till Zaragoza); 1081/82-92 (till Denia).
Valencia: 1010/11-94 (till El Cid, nominellt Vasall till Kastilien).
Zaragoza: 1018-46 (till Banu Tujib; sedan till Banu Hud); 1046-1110 (till Almoraviderna; 1118 till Aragonien).

Andra perioden (1100-talet)

Almería: 1145-47 (kortvarigt till Kastilien och sedan till Almohaderna)
Arcos: 1143 (till Almohaderna)
Badajoz: 1145-50 (till almohaderna)
Beja och Évora: 1114-50 (till almohaderna)
Carmona: datum och öde är diffusa
Constantina och Hornachuelos: datum och öde är oklara
Granada: 1145 (till almohaderna?)
Guadix och Baza: 1145-51 (till Murcia)
Jaén: 1145-59 (Murcia); 1168 (till almohaderna)
Jerez: 1145 (till Almohaderna)
Málaga: 1145-53 (till almohaderna)
Mértola: 1144-45 (till Badajoz)
Murcia: 1145 (till Valencia); 1147-72 (till almohaderna).
Niebla: 1145–50? (till Almohaderna)
Purchena: datum och öde är diffusa
Ronda: 1145 (till almoraviderna)
Santarém: ?-1147 (till Portugal)
Segura: 1147–? (okänt öde)
Silves: 1144-55 (till almohaderna)
Tavira: datum och öde diffusa
Tejada: 1145-50 (till almohaderna)
Valencia: 1145-72 (till almohaderna)

Tredje perioden (1200-talet)

Arjona: 1232-44 (till Kastilien)
Baeza: 1224-26 (till Kastilien)
Denia: 1224-27 (till Almohaderna?)
Lorca: 1240-65 (till Kastilien)
Menorca: 1228-87 (till Aragonien)
Murcia: 1228-66 (till Kastilien)
Niebla: 1234-62 (till Kastilien)
Orihuela: 1239/40-49/50 (till Murcia eller Kastilien).
Valencia: 1228/29-38 (till Aragonien)

Dessutom, men som vanligtvis inte betraktas som taifas, är:

Granada: 1237-1492 (till Kastilien)
Las Alpujarras: 1568-71 (till Spanien)

Taifas i 1080

Frågor och svar

F: Vad är en taifa?

S: En taifa var ett oberoende islamiskt muslimskt styrt furstendöme som utvecklades under Iberiens historia.

F: Hur bildades taiforna?

S: Taifas bildades efter slutet av det umayyadiska kalifatet i Cordóba år 1031, på grund av en administrativ uppdelning och etnisk uppdelning av dess elit.

F: Vilka var en del av en taifas elit?

S: Eliten i en taifa bestod av araber (en mäktig men liten minoritet), östeuropeiska före detta slavar och iberiska muslimer (kända som muladíes).

F: När inträffade den andra perioden då taifas utvecklades?

S: Den andra perioden då taifas utvecklades inträffade i mitten av 1100-talet, när den almoravidiska dynastin var på nedgång.

Fråga: Vad gjorde emirerna för att vinna kulturell prestige?

S: Emirerna försökte rekrytera kända poeter och hantverkare för att vinna kulturell prestige.

Fråga: Hur reagerade kristna kungariken på muslimska kungariken?

S: Kristna kungariken var mycket starkare än muslimska kungariken, så de hade makt över dem och tvingade dem att underkasta sig och betala tribut.

Fråga: Vad hände när nordafrikanska krigare bjöds in av taifaförstar?

Svar: När nordafrikanska krigare bjöds in av taifafurstar annekterade de deras landområden i stället för att hjälpa dem att kämpa mot kristna kungar.