Romarrikets nedgång och fall | bok

Avhandling

Gibbon gav en förklaring till varför Romarriket föll.

Enligt Gibbon gav Romarriket efter för barbariska invasioner eftersom medborgarna gradvis förlorade sin "medborgardygd". De hade blivit svaga och använde sig av barbariska legosoldater för att försvara sitt rike, som sedan blev så många att de kunde ta över riket.

Han trodde att romarna blev ovilliga att leva den tuffare, "manliga" militära livsstilen. Dessutom hävdade Gibbon att kristendomen skapade en tro på att det fanns ett bättre liv efter döden. Detta skapade en likgiltighet för det nuvarande bland de romerska medborgarna och minskade deras vilja att offra sig för imperiet. Han menade också att dess pacifism tenderade att hämma den traditionella romerska krigsandan. Slutligen, i likhet med andra upplysningstänkare, föraktade Gibbon medeltiden som en präststyrd, vidskeplig och "mörk tidsålder". Det var inte förrän i hans egen tidsålder av förnuft och rationellt tänkande som mänsklighetens historia skulle kunna återuppta sin utveckling, trodde man.

Gibbon ser pretoriangardet som den viktigaste katalysatorn för imperiets inledande förfall och slutliga kollaps, ett frö som Augustus planterade i början av imperiet. Han nämner upprepade exempel på hur pretoriangardet missbrukade sin makt med katastrofala följder, bland annat många fall av kejserliga mord och oupphörliga krav på högre löner.

Åsikter om kristendomen

I volym I, särskilt i kapitlen XV och XVI, ifrågasatte Gibbon kyrkans historia. Han uppskattade ett mycket mindre antal kristna martyrer än vad man tidigare hade trott. Kyrkans version av sin tidiga historia hade sällan tidigare ifrågasatts. För Gibbon var dock kyrkans skrifter sekundära källor. Han undvek dem till förmån för primärkällor från den period han skrev om. Detta är en av anledningarna till att Gibbon kallas den "första moderna historikern".

Gibbons huvudteori var att kristendomen var en viktig faktor för imperiets nedgång och fall.

"Införandet, eller åtminstone missbruket av kristendomen, hade ett visst inflytande på det romerska imperiets nedgång och fall. Prästerskapet predikade framgångsrikt doktrinerna om tålamod och pusillanimitet; samhällets aktiva dygder avskräcktes och de sista resterna av militär anda begravdes i klostret".

Och mer generellt:

"De olika gudstjänstformer som rådde i den romerska världen ansågs alla lika sanna av folket, lika falska av filosoferna och lika användbara av magistraten". (volym 1, kapitel 1)

Senare historiker har oftast inte hållit med Gibbon. I dag tenderar historiker att analysera ekonomiska och militära faktorer i Roms nedgång.

Editions

Gibbon fortsatte att revidera och ändra sitt verk även efter publiceringen. Problemets komplexitet tas upp i Womersleys introduktion och bilagor till hans fullständiga utgåva.

• Fullständiga utgåvor i tryck
• Hugh Trevor-Roper (red) 6 volymer (New York: Everyman's Library, 1993-1994). ISBN 0-679-42308-7 (band 1-3); ISBN 0-679-43593-X (band 4-6).
• David Womersley (red) 3 volymer. inbunden-(London: Allen Lane, 1994); pocket-(New York: Penguin Books, 2005;1994). Innehåller det ursprungliga indexet och Vindication (1779) som Gibbon skrev som svar på angrepp på hans bitande skildring av kristendomen. Trycket från 2005 innehåller mindre revideringar och en ny kronologi. ISBN 0-7139-9124-0 (3360 s.); ISBN 0-14-043393-7 (v.1, 1232 s.); ISBN 0-14-043394-5 (v.2, 1024 s.); ISBN 0-14-043395-3 (v.3, 1360 s.)
• Förkortningar i tryckt form
• David Womersley (red) 1 volym (New York: Penguin Books, 2000). Innehåller alla fotnoter och elva av de ursprungliga sjuttioen kapitlen. ISBN 0-14-043764-9, 848 s.
• Hans-Friedrich Mueller (red), en förkortning i en volym (New York: Random House, 2003). Innehåller utdrag ur alla sjuttioen kapitel. Fotnoter, geografiska översikter, detaljer om stridsformationer, långa berättelser om militära kampanjer, etnografier och genealogier tas bort, men berättelsen behålls från början till slut. ISBN 0-375-75811-9, (pocket, 1312 sidor); ISBN 0-345-47884-3 (mass market paper, 1536 sidor).