La Chanson de Roland — episk medeltidsdikt om Roland och Roncevaux

La Chanson de Roland — episk medeltidsdikt om Roland och slaget vid Roncevaux. En klassisk chanson de geste: 4 000 rader av hjältemod, legend och medeltida historia.

Författare: Leandro Alegsa

Rolandssången (franska: La Chanson de Roland) är en episk dikt baserad på slaget vid Roncevaux 778 under Karl den store. Det är det äldsta bevarade stora verket i fransk litteratur. Den finns i olika manuskriptversioner, vilket visar på dess stora popularitet under 1100- till 1300-talen. Verket har haft stor betydelse för Europas litterära och kulturella traditioner och bidrog till att forma föreställningar om riddarideal, lojalitet och hjältemod.

Dikten är daterad någonstans mellan 1040 och 1115. En tidig version började användas omkring 1040. Tillägg och ändringar gjordes fram till omkring 1115. Den slutliga texten har cirka 4 000 rader poesi. Dessa är vidare indelade i 298 poetiska enheter som kallas laisses. Den skrevs för att framföras, eventuellt till musik. Författaren till dikten är okänd.

Handling och centrala personer

Berättelsen skildrar hur Roland, en av Karl den stores främsta riddare och hans systerson, leder Frankrikes bakre trupp när arméns reträtt från Spanien blir attackerad vid Roncevaux. I dikten framställs angriparna som morer (saracener), även om den historiska verkligheten i huvudsak rörde ett anfall av baskiska gerillakrigare. Handlingen kulminerar i Rolands vägran att blåsa i sitt horn, olifanten, förrän det är för sent; hornet blåses slutligen så kraftigt att Roland spricker och dör som martyr. Andra viktiga gestalter är Oliver (Rolands vän och motsats i försiktighet), och Ganelon, som förråder Roland och därigenom utlöser katastrofen.

Form, språk och stil

Rolandssången är ett typiskt exempel på chanson de geste – en hjältesång i medeltida tradition. Språket är gammalfranska och verserna är uppbyggda i laisses: block av verser som binds samman genom assonans snarare än slutrim. Raderna är oftast decasyllabiska och tempot och den repetitiva stilfiguren gör texten lätt att framföra muntligt. Berättelsens enkla, kraftfulla bildspråk och upprepningar understryker teman som ära, lojalitet och martyrskap.

Historisk bakgrund och tolkning

Slaget vid Roncevaux 778 var ett verkligt bakhåll mot Karl den stores trupper, men diktens skildring är starkt idealiserad och omtolkad för att passa en kristen riddarvärld. Över tiden förvandlades de lokala angriparna till ett muslimskt hot i epiken – en förändring som speglar samtida konflikter och ideologier snarare än strikt historisk återgivning. Dikten används ofta som ett exempel på hur myt och legend omformas för att bygga nationella och religiösa identiteter.

Bevarande, författarskap och mottagande

Det finns flera medeltida handskrifter och fragment som visar att texten cirkulerade i olika versioner. I något av de bevarade handskrifterna förekommer namnet Turoldus, vilket gett upphov till spekulationer om författaren, men ingen säker attribution kan göras. Under medeltiden framfördes berättelsen muntligt på hövdingars salar och marknader; senare har den getts ut i tryckta och kommenterade utgåvor, översatts till många moderna språk och blivit föremål för litteraturhistorisk forskning.

Betydelse och eftermäle

Rolandssången har haft stor påverkan på den europeiska hjältesagan och dess ideal: lojalitet mot härskaren, personligt mod och viljan att offra sig för det gemensamma. Den studeras idag både som litterärt verk och som källa till förståelse för medeltida värderingar, muntlig tradition och hur historia blev till myt. Modern forskning analyserar också könsroller, retorik och politiska skeenden i dikten samt dess spridning och reception i olika samhällsskikt.

Dikter som denna fortsätter att ge insikt i medeltidens kultur, och Rolandssången finns i många moderna utgåvor med kommenterade översättningar som gör verket tillgängligt för dagens läsare.

Historisk händelse

Dikten handlar om en verklig historisk händelse som inträffade flera hundra år tidigare. År 778 invaderade Karl den store Spanien. På sin väg genom Pyrenéerna plundrade han baskiska områden. Han mötte föga motstånd i Spanien tills han nådde staden Zaragoza. Karl den store krävde att de skulle kapitulera. Stadens guvernör, Hussain Ibn al-Ansari, vägrade. Karl den store belägrade då staden men utan större framgång. Till slut betalade guvernören Karl den store en stor mängd guld i utbyte mot att Karl den stores armé lämnade området. Karl den store hade en pågående sachsisk revolt hemma så han behövde inte övertalas särskilt mycket för att ge sig av.

När Karl den store marscherade norrut tillbaka till Frankrike passerade han återigen genom baskiskt territorium. Hans stora armé låg djupt inne i Pyrenéerna i en lång kolonn den 15 augusti 778. Hans eftertrupp leddes av Roland, en av Karl den stores mest betrodda ledare. Eftertruppen attackerades inledningsvis i slaget vid Roncevauxpasset. Baskerna kunde med hjälp av sin kunskap om terrängen besegra den frankiska eftertruppen. Men deras uppgift var att skydda huvudarmén så de kämpade till sista man. Baskerna plundrade bagagetågen och erövrade guldet som Karl den store fick betalt i Zaragoza. Innan den frankiska armén hann vända sig om för att bekämpa baskerna hade de försvunnit. Roland och hans män dog som hjältar.

Huvudpersoner i dikten

  • Baligant
  • Blancandrin
  • Bramimonde
  • Karl den store
  • Ganelon
  • Kung Marsile
  • Naimon
  • Oliver
  • Roland
  • Turpin

Frågor och svar

F: Vad är The Song of Roland?


S: Rolandssången är en episk dikt baserad på slaget vid Roncevaux år 778 under Karl den stores regeringstid. Det är den äldsta bevarade större delen av fransk litteratur.

F: Under vilken tidsperiod var Rolandssången populär?


S: Rolandssången var populär från 1100- till 1300-talet.

F: När skrevs den tidigaste versionen av Rolandssången?


S: Den tidigaste versionen av Rolandssången började skrivas omkring 1040.

F: Var Rolandssången en skriftlig eller muntlig tradition?


S: Rolandssången skrevs för att framföras, eventuellt till musik.

F: Vem skrev Rolandssången?


S: Författaren till Rolandssången är okänd.

F: Vilken är den litterära formen för Rolandssången?


S: Rolandssången är det äldsta exemplet på chanson de geste, som var en litterär form som var populär mellan 1000- och 1400-talet.

F: Hur många poetiska enheter finns det i Rolandssången?


S: Det finns 298 poetiska enheter som kallas laisses i Rolandssången, som har cirka 4 000 rader poesi.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3