Regeringstid – definition och historisk översikt

En regeringstid är den tidsperiod under vilken en monark (kung, drottning, kejsare osv.) eller en annan statlig eller andlig ledare regerar över ett land eller innehar ett ämbete. Begreppet används också om ledare inom religiösa traditioner, till exempel en påvs, dalai lamas, patriarks med flera. En regeringstid kan i vidare mening även beskriva tiden för ett ämbete, en titel eller ett mästerskap.

Vad avgör att en regeringstid tar slut?

En regeringstid upphör normalt när den som regerar avgår, dör eller avsätts. Andra vanliga situationer är abdikation (när en monark frivilligt lämnar tronen), avsättning genom revolution eller riksrätt, samt övergångar vid tronföljd som följer lag eller sedvana. I vissa fall kan en regeringstid avbrytas av ett interregnum (en period utan erkänd härskare) eller följas av återinsättning efter en inskränkning eller exil.

Hur räknas regeringstiden?

• Regalår: I historiska källor anges ofta regentens regeringsår (regalår) för att datera dokument. Det betyder att år räknas från den dag personen tillträdde, till dess årsdag, och så vidare.
• Inkluderande eller exklusiv räkning: Olika traditioner räknar på olika sätt — ibland räknas hela första kalenderåret som det första regnalåret även om tillträdandet skedde mot slutet av året, andra gånger räknas endast fullbordade år.
• Flertalet tillträden: Om en person regerar i flera icke sammanhängande perioder (till exempel blir avsatt och senare återinsatt) räknas dessa antingen som en sammanlagd regeringstid eller som separata regeringsperioder beroende på historisk praxis.

Användning i dokument och historia

Regeringstiden har spelat en viktig roll i hur man daterat och organiserat historiska dokument. I många samhällen användes härskarens regeringstid som tidräkningspunkt för officiella handlingar, lagar, mynt och kungliga brev. I det anglosaxiska England, till exempel, förekommer dokument daterade efter kungens regeringsår i källmaterial från tidig medeltid. Sådana praxis har under olika tider och i olika länder hjälpt samtida att knyta händelser till en regents styre.

Olika former och undantag

• Medregent/co-regency: I vissa fall regerar två personer samtidigt, till exempel en äldre monark tillsammans med en utsedd efterträdare. Det påverkar hur man räknar regeringstid i formella källor.
• Personlig union: En regent kan vara härskare över flera riken samtidigt — varje rike kan då ha sin egen räkning av regeringsår.
• Religiösa ledare: För påvar, patriarker och liknande följer ofta en löpande numrering eller ett erkännande av inkarnationer (såsom i Dalai Lamas fall), vilket påverkar hur man talar om respektive regeringstid.
• Antipåvar och rivaliserande anspråk: I tider med splittring kan olika grupper räkna regeringstid för olika personer, vilket försvårar entydig datering.

Modern betydelse

I moderna konstitutionella monarkier och republikanska system används ofta formella accessionsdatum och officiella protokoll för att fastställa en regerings tid. Samtidigt är bruket att datera dokument efter kalenderår och kalenderdatum vanligare i vardaglig och administrativ användning. Regeringar och statschefer har fortfarande betydelse för lagstiftning, diplomati och symbolisk kontinuitet, och deras regeringstid används i historiska översikter och biografier.

Sammanfattning

Begreppet regeringstid fångar tiden då en person innehar högsta makten i en stat eller i ett religiöst ämbete. Det är centralt för historisk datering, rättsordningar och förståelsen av politisk kontinuitet. Hur man mäter och tolkar regeringstid kan variera mellan länder och epoker, och särskilda omständigheter som abdikationer, medregentskap och återinsättningar skapar undantag och komplexitet.

Sök med bokstav