Thelema: idé, historia och inflytande

Det thelemiska tänkandets bredd

Kärnan i det thelemiska tänkandet är "Gör vad du vill". Människor förstår och tillämpar dock detta på olika sätt. Vissa människor accepterar till exempel Crowley som en profet. Andra människor anser att Crowleys system endast är en form av Thelema. Crowley själv delade denna uppfattning:

Jag erkänner att mina visioner aldrig kan betyda lika mycket för andra människor som de gör för mig. Jag ångrar inte detta. Allt jag begär är att mina resultat skall övertyga dem som söker sanningen om att det utan tvekan finns något som är värt att söka och som kan uppnås med metoder som mer eller mindre liknar mina. Jag vill inte bli far till en flock, vara fetisch för dårar och fanatiker eller grundare av en tro vars anhängare nöjer sig med att upprepa mina åsikter. Jag vill att var och en ska kunna utforska sin egen väg genom djungeln.

Många Thelema-anhängare lär sig och använder andra andliga tankesystem och blandar dem enligt sin egen vilja med Thelema. De flesta lånar fritt från andra traditioner. Till exempel anses Nu och Had vara samma som eller likna Tao och Teh i taoismen, Shakti och Shiva i de hinduiska tantrorna, Shunyata och Bodhicitta i buddhismen, Ain Soph och Kether i Qabalah. I likhet med Crowley använder sig andra Thelema-anhängare fritt av metoder och praktiker från andra traditioner, inklusive alkemi, astrologi, qabalah, tantra, tarot och yoga, i enlighet med sin egen vilja.

Vissa grupper säger att de är trogna Crowleys system (t.ex. A∴A∴ och Ordo Templi Orientis). Vissa grupper bygger vidare på hans läror och utökar och förlänger dem. Till exempel Fraternitas Saturni (Saturnus brödraskap), som grundades 1928 i Tyskland, accepterar Thelemas lag, men utökar den med frasen "Mitleidlose Liebe!". ("Medmänsklig kärlek!"). Thelema Society, som också finns i Tyskland, accepterar Liber Legis och en stor del av Crowleys arbete om magi, men inkluderar också idéer från andra tänkare, såsom Friedrich Nietzsche, Charles S. Peirce, Martin Heidegger och Niklas Luhmann. I Amerika har Maggie Ingalls (Nema) skrifter startat en rörelse som kallas Maat Magick, tillsammans med en grupp som kallas Horus-Maat Lodge, som grundades 1979. Denna rörelse kombinerar delar av Thelema med Nemas system som bygger på den egyptiska gudinnan Ma'at. Hon skrev sin egen heliga bok med titeln "Liber Pennae Praenumbra". HML syftar till att kombinera den nuvarande Horus-ekon med den framtida Ma'at-ekon där mänskligheten kommer att uppnå balans.

Moderna thelemiska skrifter

Aleister Crowley skrev det mesta av den thelemiska skriften. Han skrev många böcker. Många av dem handlade om Thelema. Under hans tid fanns det några andra personer som skrev i ämnet, bland annat Charles Stansfeld Jones och J.F.C. Fuller. Sedan hans död 1947 har endast ett fåtal nya författare skrivit om ämnet, t.ex:

• Israel Regardie, som inte bara redigerade många av Crowleys verk, utan även skrev en biografi om honom - The Eye in the Triangle - och skrev många böcker om ritualer och Qabalah, till exempel Garden of Pomegranates, Golden Dawn, Middle Pillar och Tree of Life.
• Kenneth Grant, som har skrivit många böcker om Thelema och det ockulta, till exempel The Magical Revival, Aleister Crowley and the Hidden God, Outside the Circles of Time och Hecate's Fountain.
• Nema, vars Liber Pennae Praenumbra tillkännager och förklarar den ma'atianska strömmen har påverkat thelemiter i över 25 år. Hon har nu flera böcker om Ma'atian Thelema, inklusive hennes bok Maat Magick.

Thelema har på senare år fått mer uppmärksamhet från religionsforskare, särskilt från dem som är intresserade av nya religiösa rörelser, samtida gnosticism och hermeticism. Referenser i slutet av denna artikel innehåller några sådana källor. Det kanske mest ovanliga försöket gjordes av biskop Federico Tolli i hans tyska bok Thelema - Im Spannungsfeld zwischen Christentum, Logentradition und New Aeon För Tolli är Thelema att betrakta som en dialektisk konsekvens av kristendomen. För Tolli existerar kristendomen som en gemenskap i Kristus, medan Tolli ser Thelema som ett nödvändigtvis individualistiskt svar på världen.

Begreppet "frälsningshistoria" (Heilsgeschichte), som är hämtat från ett teologiskt lexikon från 1938 (till Nya testamentet), har en stor inverkan på Tollis tänkande, och det är i detta sammanhang som han diskuterar Crowleyans Thelema. Tolli betraktar Crowleys Heilsgeschichte som en historia där hela universum (ergo Guds vilja) ska förenas (analogt med den alkemiska formeln "coagula"). "Kärlek", i form av kombinatorisk attraktion ("Kärlek är lagen, kärlek under viljan"), är en universell princip - därför besläktad med begreppet naturreligion. Den viktigaste skillnaden (för Tolli) är att i kristendomen kan hela universums frälsning ("Ganzheit") inte göras av en "solipsistisk" människa. Biskopen ser Crowley som en misslyckad - om än begåvad - konstnär eller "Mystagogie", men inte som en "Satanist". Biskop Tollis förtjänst och bidrag till de thelemiska studierna ligger i det faktum att det var han som först uttryckte att den genuina innebörden och idén om Thelema inte nödvändigtvis strider mot Jesu läror, vilket Crowley själv bekräftar.

• Magick
• Svecchachara