USS Enterprise (CV-6), ofta kallad "The Big E", var det sjätte hangarfartyget i den amerikanska flottan och sjunde fartyget i flottan att bära namnet "Enterprise". Hon sjösattes 1936 och togs i tjänst i slutet av 1930‑talet som ett hangarfartyg av Yorktown‑klass. Enterprise var ett av bara tre amerikanska hangarfartyg som togs i bruk före andra världskriget och som överlevde kriget. Hon deltog i fler strider mot Japan än något annat amerikanskt fartyg, bland annat slaget vid Midway, slaget vid östra Salomonöarna, slaget vid Santa Cruzöarna, många insatser under Guadalcanal‑kampanjen, slaget vid Filippinska havet och slaget vid Leytebukten. Vid flera tillfällen under Stillahavskriget hävdade japanska rapporter att hon hade sänkts — ett faktum som bidrog till smeknamnet "The Gray Ghost" (det grå spöket).

Design och kapacitet

Som Yorktown‑klassens fartyg var Enterprise konstruerad för att vara snabb, relativt välbeväpnad och kunna bära ett stort antal flygplan för den tidens standard. Under kriget förändrades hennes flygplanskomplement och luftvärnsutrustning flera gånger; anti‑luftvärnsvapen förstärktes successivt i takt med att hotet från japanska flyg ökade. Hon byggdes för operationsutrymme och flexibilitet, vilket gjorde henne särskilt användbar i olika roller: luftöverlägsenhet, sjötäckning för invasionsstyrkor, spaning och attacker mot ytfartyg och kustmål.

Tjänstgöring under andra världskriget

Enterprise var ständigt verksam i Stilla havet och deltog i flertalet av krigets avgörande sjöstrider. Hon var bland annat ute till sjöss och undgick därför den japanska attacken mot Pearl Harbor, och hennes flygplan och styrkor var involverade i operationer som följde, inklusive uppföljande operationer och täckning för räder som Doolittle‑raiden. Under slaget vid Midway spelade hennes flygplan en viktig roll i USA:s motanfall. Hon blev också hårt anfallen och skadad vid andra tillfällen, bland annat i striderna vid Santa Cruz‑öarna, men reparerades och återvände flera gånger till fronten.

Genom hela kriget fungerade Enterprise vanligtvis i kombination med andra hangarfartyg i de amerikanska flottgrupperna och bidrog både till offensiva operationer och till eskort och lufttäckning för landstigningar och konvojer under kampanjer som Guadalcanal och Filippinerna.

Rykte och utmärkelser

Enterprise tilldelades totalt 20 stridsstjärnor — fler än något annat amerikanskt krigsfartyg under andra världskriget — och betraktas ofta som ett av de mest åtråvärda och hedersamma skeppen i den amerikanska flottans historia. Hennes många insatser och det faktum att hon överlevde så många intensivt stridande operationer bidrog till en nästan mytisk status. Vissa historiker menar att hon är den mest hedrade fartygsenheten i USA:s flotta, även om 1700‑talets fregatt USS Constitution också ofta nämns i sådana jämförelser.

Efterkrigstiden och öde

Efter krigsslutet togs hon ur aktiv tjänst. Det fanns omfattande diskussioner och försök att bevara Enterprise som minnesmärke, men bevarandeplanerna lyckades inte slå igenom i praktiken. Till slut avregistrerades och såldes fartyget för upphuggning; delar och minnesföremål räddades och är idag bevarade i olika samlingar och museer. Arvet efter Enterprise lever vidare, bland annat i namngivningen av senare amerikanska hangarfartyg och i många böcker, filmer och minnesmärken över Stillahavskriget.

Varför hon är viktig

  • Hon var en arbetsnära och mångsidig plattform som stod i spetsen för många kritiska operationer i Stilla havet.
  • Hennes överlevnad genom otaliga strider gjorde henne till en symbol för beständighet och sjöstridsförmåga.
  • De 20 stridsstjärnorna och hennes rykte gör henne till en av de mest dekorerade enheterna i USA:s marina historia.

Enterprises historia exemplifierar både teknisk anpassningsförmåga och mänsklig uthållighet under extrema förhållanden. Hennes insatser bidrog i hög grad till de allierades framgångar i Stilla havet.