Vomerbenet (vomer) – anatomi, funktion och placering i nässkiljeväggen

Vomerbenet (vomer) – komplett guide till anatomi, funktion och placering i nässkiljeväggen. Struktur, ledförbindelser och klinisk betydelse för näsans septum.

Vomer är ett av de oparade ansiktsbenen i skallen. Det ligger i midsagittalplanet och utgör den bakre och nedre delen av nässkiljeväggen (septum nasi), medan den övre delen av septum utgörs av lamina perpendicularis på etmoidbenet (ethmoid). Namnet vomer kommer från latinets ord för plogskiva och syftar på benets karakteristiska plogbladsliknande form.

Struktur och utseende

Vomer är ett tunt, något fyrkantigt ben med två ytor och fyra kanter. Benet ligger i medianplanet, men dess främre del är ofta lätt böjd åt ena sidan. Ytorna visar ofta små rännor för blodkärl. På varje yta finns den nasopalatinska rännan (sulcus nasopalatinus) som löper snett nedåt och framåt. I denna ränna löper nerven och kärlen till den nasopalatinska (inspecifika) regionen.

Gränser och artikulationer

Vomer har fyra kanter med specifika förbindelser:

• Övre kant: Den tjockaste kanten med en djup fåra. På båda sidor om fåra finns en horisontell utskjutande del — vomervingar — som tar emot sphenoidens rostrum.
• Främre kant: Längst och sluttar nedåt och framåt. Övre halvan är sammanfogad med lamina perpendicularis i etmoid (etmoidens lodräta platta). Nedre halvan är räfflad och fäster mot septalbrosket (cartilago septi nasi).
• Nedre kant: Sammanfogad med den kam (crista) som bildas av maxillorna (överkäkarna) och palatum (gombenen).
• Bakre kant: Fri från beniga leder, konkav och skiljer choanae (bakre näsöppningar) åt; den är tjockare i övre delen och tunnare nedtill.

Artikulationer: Vomer bildar benkontakter med flera kranial- och ansiktsben. Dessa kan sammanfattas som:

• Sphenoid (kilbenet) — främst rostrum sphenoideum och mediala pterygoidplattor.
• Ethmoid (silbenet) — lamina perpendicularis bidrar till den övre delen av septum.
• Två palatinabenen (gombenen) — i den främre delen av övre kantens fäste.
• Två maxillabenen (överkäkarna) — vid den nedre kanten/cristan.
• Dessutom är vomer fäst till nässkiljeväggens brosk (cartilago septi nasi).

Utveckling

Vomer bildas under fosterlivet och växer vidare under barndomen. Benet visar ofta två lameller som förenas till ett enda ben. Det är ett sent ossifierande ben jämfört med vissa andra kraniala delar, och formen kan vara individuell — små variationer och kurvaturer är vanliga.

Funktion

Vomer bidrar framför allt till att:

• bilda nässkiljeväggen och därigenom dela näshålan i två näsgångar, vilket påverkar luftflöde och nasal ventilation
• ge fäste åt nässkiljeväggens brosk (vilket är viktigt för septums stabilitet)

Ytterligare anatomi i näsområdet, såsom det vomeronasala organet (Jacobsons organ), är namngivet för att det ligger nära vomer och näsben men är inte en del av själva benet. Hos många däggdjur är vomeronasala organet väl utvecklat och involverat i perceptionen av feromoner (t.ex. Flehmen-reaktionen hos katter). Hos vuxna människor är detta organ i stort sett rudimentärt och saknar ofta samma funktion.

Vaskularisation och nerver

Ytorna på vomer visar rännor för kärl. Nässkiljeväggen har ett rikt blodförsörjningsnätverk — bl.a. grenar från sphenopalatina- och anteriora etmoidalarterierna — vilket är kliniskt viktigt vid näsblödningar (epistaxis). Den nasopalatinska nerven löper i sulcus nasopalatinus och förser främre delen av hårda gommen och nässlemhinnan sensoriskt.

Klinisk betydelse

• Septumdeviation: Vomer är ofta involverad vid avvikelser i nässkiljeväggen. Deformiteter kan orsaka nästäppa, näsblod och problem med luftflödet. Deviation kan vara medfödd eller följd av trauma.
• Septumperforation: Perforation i nässkiljeväggen påverkar inte vomer direkt men kan förändra näsfunktionen och kräva kirurgisk åtgärd beroende på orsak och symtom.
• Operationer: Vid septoplastik eller annan näschirurgi arbetar kirurger ofta med både brosk och vomer för att rätta till septumets form och funktion.
• Trauma och frakturer: Fraktur i näsregionen kan involvera vomer och påverka nässkiljeväggen och choanae.

Bilddiagnostik

Vomer ses tydligt på datortomografi (CT) av ansiktsskelettet och kan också avbildas på vissa röntgenprojektioner. CT är särskilt användbart vid bedömning av avvikelser, frakturer eller före kirurgisk planering.

Sammanfattning: Vomer är ett smalt, medianställt ansiktsben som tillsammans med etmoidets lodräta platta och nässkiljeväggens brosk bildar nässkiljeväggen. Dess anatomiska läge och kontakter gör det viktigt för näsans struktur, luftflöde och vid flera kliniska tillstånd som rör näshålan.

Frågor och svar

F: Vad är vomer?

F: Var ligger vomer?

F: Vilken form har vomer?

F: Vad gör vomer?

F: Är det ett parat ben?

F: Är det ett stort eller litet ben?

F: Vilka andra ben utgör en del av nässkiljeväggen?

Sök med bokstav