Xenoturbella – maskliknande deuterostom med enkel kroppsplan

Xenoturbella – primitivt masklikt deuterostom med enkel kroppsplan. Upptäckt 1915, nära släkting till tagghudingar; finns i Nordatlanten och viktigt för studier av djurevolution.

Xenoturbella är ett släkte av bilaterala djur som ursprungligen beskrevs utifrån fynd vid början av 1900‑talet (först upptäckt 1915, formellt beskrivet 1949). Släktet består av marina, maskliknande djur som länge utmanat zoologers uppfattningar om djurrikets tidiga utveckling och systematik. En tidig molekylär studie (2003) ledde till hypotesen att Xenoturbella tillhör primitiva deuterostomer, men deras exakta position i djurens släktträd har varit föremål för intensiv debatt och revision med senare genomanalyser.

Utseende och kroppsplan

Xenoturbella har en mycket enkel kroppsplan. Den är dorsoventalt tillplattad, upp till cirka 4 centimeter lång och saknar många organ som är vanliga hos andra bilateria. Viktiga egenskaper är:

• Ingen hjärna: saknar en centraliserad hjärna eller större ganglier, men har ett diffust nervsystem med nervceller under epidermis.
• Ingen genomgående tarm: har en enkel blind säckliknande tarm (ingen anus) och ett tarmöppning (mun) på ventralsidan.
• Inga organiserade gonader: saknar tydliga organ för könsproduktion men producerar könsceller inuti parenkymet.
• Statocyst: en enkel balanssensor (statocyst) med flagellerade celler, unik i sin uppbyggnad hos dessa djur.
• Cilier: ytan är täckt av cilier vilket möjliggör glidande rörelse över underlaget.
• Inget utsöndringssystem: saknar specialiserade utsöndringsorgan och coelomatiska håligheter.

Systematik och släktskap

Systematiskt har Xenoturbella varit svårplacerat. Tidiga studier föreslog att släktet var ett basal deuterostomt taxon (basalt inom deuterostomerna). Senare arbete visade att släktet bildar en enhet tillsammans med Acoelomorpha (sammansatta som gruppen Xenacoelomorpha), och flera stora fylogenomiska studier har föreslagit olika placeringar:

• I vissa analyser placeras Xenacoelomorpha som systergrupp till övriga bilaterier (dvs. basal i Bilateria).
• Andra analyser har placerat dem närmare eller inom deuterostomerna, vilket visar att relationerna fortfarande inte är fullständigt lösta.

Sammanfattningsvis: deras position är fortsatt ett aktivt forskningsfält och tolkningarna har förändrats i takt med större och bättre sekvensdata.

Ekologi och livscykel

Xenoturbella lever i marina miljöer, ofta i sediment eller nära havsbotten. Fynd har rapporterats utanför Sveriges, Skottlands och Islands kuster samt från andra tempererade och djupa havsområden i senare studier.

Deras födoval är delvis osäkert. Förekomsten av DNA från blötdjur i prover från Xenoturbella har lett till två huvudhypoteser:

• att de aktivt äter blötdjurslarver eller andra delar av blötdjur, dvs. är predatorer eller nekrofager på blötdjur;
• eller att vissa utvecklingsstadier av Xenoturbella (larver) lever som inre parasiter i blötdjur, vilket förklarar närvaron av blötdjurs-DNA i materialet.

Reproduktion och utveckling har observerats vid ett fåtal tillfällen: de flesta arter tros reproducera sexuellt genom frigivande av könsceller i vattnet (extern befruktning). Eftersom organiserade gonader saknas verkar könscellerna uppstå i parenkymet och släppas ut genom kroppen; detaljer om larvstadier och tidig utveckling är fortfarande föremål för forskning.

Historia och betydelse

Upptäckten och den svårplacerade systematiken hos Xenoturbella har haft stor betydelse för förståelsen av bilateriernas tidiga evolution. Den enkla kroppsplanen och den osäkra fylogenetiska placeringen gör dem intressanta för studier av hur komplexa organ och kroppssymmetrier har utvecklats i djurriket.

Arter

Släktet Xenoturbella innehåller historiskt två välkända arter, bland andra Xenoturbella bocki och Xenoturbella westbladi, men nyare expeditioner och molekylära studier har beskrivit ytterligare arter, framförallt från djuphavet. Taxonomin är under utveckling och antalet erkända arter kan därför variera beroende på källan.

Frågor och svar

F: Vad är Xenoturbella?

F: När upptäcktes den första kända arten?

F: Vad visade en DNA-studie från 2003?

F: Hur kommer det sig att den har en enkel kroppsbyggnad?

F: Hur lång kan den bli?

F: Var har den hittats?

F: Vilka teorier finns det om dess diet?

Sök med bokstav