Wikileaks: organisationen som avslöjade miljoner hemliga dokument

Wikileaks – organisationen som avslöjade miljoner hemliga dokument: stora diplomatiska och militära läckor, kontroversiell granskande journalistik med globala följder.

Wikileaks är en ideell organisation som använder sin webbplats för att publicera statliga, privata, företags- eller religiösa dokument som tidigare varit hemliga. Webbplatsen startades 2006 och hade över 1,2 miljoner dokument i sin databas när ett år hade gått. Vanligtvis ger den inte ut namn och adresser på personer som lägger ut dokument. Webbplatsen är baserad i Sverige. Även om dess namn liknar Wikipedia är den inte relaterad till Wikipedia eller Wikimedia Foundation. Namnet valdes eftersom Wikileaks till en början använde en wikimodell där människor kunde redigera webbplatsen, men det har sedan dess ändrats och är inte längre öppet för redigering.

I juli 2010 fick Wikileaks uppmärksamhet för att ha publicerat över 76 900 dokument om kriget i Afghanistan. I oktober samma år publicerade Wikileaks nästan 400 000 dokument som handlade om kriget i Irak.

Detta var den största läckan någonsin av dokument om den amerikanska armén. Den rapporterade främst om dödsfall bland civila och soldater och om iakttagelser av hemmagjorda bomber eller beväpnade civila.

Den 28 november började Wikileaks och fem stora tidningar - från Spanien (El País), Frankrike (Le Monde), Tyskland (Der Spiegel), Storbritannien (The Guardian) och USA (The New York Times) - att publicera de första 291 av 251 287 konfidentiella diplomatiska kablar från 274 ambassader från 1966-2010. Wikileaks planerar att släppa alla kablar i etapper under flera månader.

Denna läcka fick stor uppmärksamhet i internationella medier, eftersom många av läckorna innehöll information som berörde andra länder än USA. Vissa läckor publicerades av andra nyhetsorganisationer som Fairfax Media. Vita husets pressekreterare Robert Gibbs sade att en "öppen och transparent regering är något som presidenten anser vara verkligt viktigt. Men att stjäla hemlig information och sprida den är ett brott".

Wikileaks publicerade mer än 20 000 e-postmeddelanden från Democratic National Committee (DNC) som visar att de försökte underminera Bernie Sanders.

Bakgrund och mål

Wikileaks bildades med målet att ge whistleblowers ett säkert sätt att läcka information som kan vara av allmänintresse — exempelvis korruption, krigsbrott eller annan maktmissbruk. Organisationen har betonat att den skyddar källor genom anonymisering och krypterade kanaler och ofta samarbetar med etablerade tidningar för att granska och kontextualisera materialet innan publicering.

Grundare och viktiga personer

Wikileaks förknippas i hög grad med Julian Assange, som var en av de mest synliga grundarna och talespersonerna under många år. Flera andra personer och frivilliga har också varit viktiga för verksamheten: tekniker, journalister, redaktörer och juridiska rådgivare. Organisationens struktur har ofta varit decentraliserad och internationell.

Stora publiceringar och deras betydelse

Förutom de nämnda dokumentläckorna om krigen i Afghanistan och Irak och de diplomatiska kablarna (ibland kallade "Cablegate") har Wikileaks publicerat flera andra stora materialpaket som väckt internationell uppmärksamhet. Exempelvis publicerades videon känd som "Collateral Murder" som visar en amerikansk helikopterattack i Irak, vilket ledde till omfattande debatt om insyn i militära operationer. Publiceringarna har lett till politiska skandaler, förändrade debatter om sekretess och öppnat diskussion om balansen mellan säkerhet och yttrandefrihet.

Hur information tas emot och publiceras

Wikileaks har erbjudit krypterade kanaler för källor att skicka material. I praktiken har organisationen ofta samarbetat med etablerade medier för att granska materialet, göra redaktionella bedömningar och dölja känslig information som kan skada oskyldiga. Kritik har förekommit när bristande eller otillräcklig maskering ansetts utsätta personer för risk.

Rättsliga och politiska följder

Publiceringarna har lett till starka reaktioner från regeringar, diplomater och militära myndigheter. Wikileaks och dess ledning har utsatts för rättsliga processer och politiskt tryck i flera länder. Frågor om utlämning, åtal för spioneri eller dataintrång, samt diskussioner kring pressfrihet och whistleblower-skydd har varit centrala i dessa konflikter. Organisationens arbete har också lett till att banker och betalleverantörer vidtagit åtgärder som har försvårat dess ekonomi.

Kritik och kontroverser

• Säkerhet och redigering: Vissa kritiker menar att Wikileaks ibland publicerat material utan tillräckliga redaktionella skydd, vilket kan utsätta bakomliggande källor eller civila för fara.
• Politisk partiskhet: Organisationen har anklagats för att agera politiskt, exempelvis i samband med publiceringen av DNC-e-post 2016, vilket ledde till debatt om motivationsfrågor och eventuella kontakter med andra aktörer.
• Laglighet: Många regeringar ser publiceringen av hemligstämplade dokument som ett brott mot nationell säkerhet; rättsprocesser och krav på utlämning har följt i flera fall.

Whistleblowers och kända källor

Flera av Wikileaks publiceringar har kommit från enskilda personer som valt att läcka material de ansett vara av stort allmänintresse. Diskussionen om hur dessa personer ska skyddas och vilken status de ska ha enligt lag skiljer sig mellan länder. Vissa länder har infört eller föreslagit förstärkt lagstiftning för att försvåra läckor av hemligstämplade handlingar, samtidigt som organisationer för pressfrihet argumenterar för bättre skydd för whistleblowers.

Teknik och finansiering

Wikileaks har använt kryptering, anonymiseringsverktyg och andra tekniska lösningar för att skydda källor och data. Finansieringen har kommit från donationer och stöd från privatpersoner; organisationen har vid flera tillfällen haft ekonomiska svårigheter på grund av avstängningar från betalningstjänster eller rättsliga begränsningar.

Påverkan på offentligheten

Wikileaks har påverkat hur allmänheten och journalister diskuterar hemligstämplad information. Publiceringarna har lett till utredningar, politiska konsekvenser och diskussioner om transparens i både statliga och privata institutioner. Samtidigt har debatten bidragit till ökad uppmärksamhet kring vikten av ansvarsfull granskning av stora databaser med läckt material.

Nuvarande läge

Organisationens verksamhet och de rättsliga frågorna kring dess ledare har varit föremål för pågående processer och politiska beslut i flera länder. Debatten om hur man bäst kombinerar pressfrihet, skydd för källor och nationell säkerhet fortsätter att vara intensiv och komplex.

För den som vill följa utvecklingen rekommenderas att läsa flera källor och ta del av både juridiska bedömningar och journalistiska analyser för att få en nyanserad bild av Wikileaks roll i samtida informationsflöden.

Frågor och svar

F: Vad är Wikileaks?

F: När grundades Wikileaks?

F: Hur många dokument fanns i databasen efter ett års verksamhet?

F: Lämnar Wikileaks ut namn och adresser på personer som lägger ut dokument?

F: Var är Wikileaks baserat?

F: Är Wikileaks relaterat till Wikipedia eller Wikimedia Foundation?

F: Var Wikileaks ursprungligen en wikimodell där människor kunde redigera webbplatsen?

Sök med bokstav