Invasionen av Irak 2003 (20 mars 2003-1 maj 2003) var det krig som USA, Storbritannien, Australien, Polen och några andra länder förde mot Irak för att få slut på Saddam Husseins styre. Huvudskälet till att kriget startade uppgavs vara att den brittiska och amerikanska regeringen trodde att Irak hade farliga massförstörelsevapen (t.ex. kemiska vapen eller kärnvapen) som kunde användas mot andra länder. Detta visade sig efter invasionen inte vara sant.

Bakgrund

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 ökade trycket i delar av den amerikanska och brittiska politiken att agera mot grupper och stater som uppfattades som hot. Ett uttalat mål var att hindra spridning eller användning av massförstörelsevapen. FN:s vapeninspektörer (bland andra UNMOVIC och IAEA) hade under 1990-talet och början av 2000-talet genomfört inspektioner i Irak, men den politiska bedömningen i Washington och London var att Irak fortfarande kunde hålla på förbjudna vapen. Samtidigt fanns misstankar om kopplingar mellan delar av irakiskt territorium och extremistgrupper som al-Qaida, och namnet Abu Musab al-Zarqawi förekom i debatten.

Förlopp

Invasionen inleddes den 20 mars 2003 med omfattande flygbombningar och snabba markoffensiver – den så kallade "shock and awe"-taktiken. Större delen av den koalition som deltog förflyttade sina styrkor in i Irak från söder via Kuwait, medan fallskärmsjägare och specialstyrkor genomförde operationer i norr och från havet.

Bagdad föll relativt snabbt formellt i april 2003 och den 1 maj samma år deklarerade den amerikanske presidenten att större stridsoperationer var över. I praktiken följde en lång period av ockupation, uppror och växande våld, där motståndsrörelser, olika miliser och senare också sekteristiska grupper utkämpade strider mot koalitionen och varandra.

Den gamla irakiska statsapparaten förändrades snabbt: Coalition Provisional Authority (CPA) ansvarade för administrationen under en period, samtidigt som beslut som avpollettering av Baath-partiet och upplösningen av den irakiska armén bidrog till arbetslöshet och radikalisering bland före detta soldater och tjänstemän. Saddam Hussein greps i december 2003, ställdes inför rätta av irakiska domstolar och avrättades 2006 efter fällande dom för brott mot mänskligheten.

Kontroverser och internationell reaktion

Kriget var djupt kontroversiellt och mötte stora protester världen över innan invasionen. Flera länder, däribland Frankrike, Tyskland och Ryssland, vägrade att ge sitt stöd i FN:s säkerhetsråd. Många kritiker anklagade ledarna för Storbritannien och USA — bland annat Tony Blair och George W. Bush — för att ha baserat beslutet på osäkra underrättelser och för att ha handlat utan ett tydligt FN-mandat.

Konsekvenser och följder

Konsekvenserna av invasionen och den efterföljande ockupationen var omfattande och långsiktiga, både för Irak, regionen och de deltagande länderna:

  • Humanitära kostnader: Civila dödsoffer är svåra att fastställa exakt. Mer än 100 000 civila irakier dödades enligt många uppskattningar; beroende på metod och källa varierar siffrorna från drygt 100 000 till flera hundratusen. De militära förlusterna för koalitionen uppgick till flera tusen: cirka 4 500 amerikanska soldater om man avrundar, 179 brittiska samt soldater från andra länder. Antalet skadade är betydligt högre, med tiotusentals sårade.
  • Politiska och säkerhetsmässiga följder: Ockupationen ledde till en lång period av insurgens, våldsamma sekteristiska konflikter mellan shia- och sunnagrupper samt framväxten av islamistiska extremiströrelser. Den instabilitet som uppstod bidrog senare till framväxten av Islamiska staten (IS/ISIL/Daesh) som 2013–2014 kunde ta kontroll över stora områden i Irak och Syrien.
  • Ekonomiska kostnader: Kriget och återuppbyggnaden kostade hundratals miljarder dollar för USA och stor kostnad för Irak i förstörd infrastruktur och tappad produktion samt stora samhällsekonomiska effekter.
  • Flyktingsituation och intern fördrivning: Miljoner irakier tvingades fly inom landet eller söka asyl i grannländer och längre bort, med långsiktiga humanitära konsekvenser för regionen.
  • Rättsliga och moraliska frågor: Diskussioner om krigets laglighet, användning av fångförvar och behandlingen av interner (t.ex. Abu Ghraib-skandalen) har påverkat både internationell politik och förtroendet för de inblandade länderna.
  • Regional påverkan: Iraks försvagning bidrog till ökad regional konkurrens om inflytande, särskilt från Iran, och förändrade maktbalansen i Mellanöstern.

Sammanfattning

Invasionen av Irak 2003 avskaffade Saddam Husseins regim men ledde inte till en snabb stabilisering av landet. De långsiktiga följderna blev omfattande: humanitära tragedier, politisk fragmentering, regional instabilitet och debatt om underrättelser, ansvar och laglighet i internationell politik. Uppskattningar av dödsoffer och kostnader varierar kraftigt beroende på källa, men alla bedömare är eniga om att invasionen och dess efterspel förändrade Irak och regionen djupt.