Inbördeskriget i Jemen är en utdragen och komplex konflikt som började 2015 mellan anhängare av den internationellt erkända regeringen och motståndsgrupper som i huvudsak leds av Houthirörelsen (Ansar Allah). Konflikten har många lokala och regionala dimensioner och har orsakat stora civila förluster, omfattande förstörelse och en svår humanitär kris. Båda sidor har gjort anspråk på att företräda Jemens regering. Houthier kontrollerar stora delar av nordvästra Jemen, inklusive huvudstaden Sanaʽa, och har stundtals samarbetat med styrkor lojala mot den tidigare presidenten Ali Abdullah Saleh. Regeringslojalister har etablerat sin bas i södra städer såsom Aden, vilket bidragit till ett delat styre och tillväxt av lokala miliser. I mars 2015 inledde en koalition under ledning av Saudiarabien en militär intervention med målet att återinsätta den avsatte presidenten och hämma houthiernas framryckning; åtgärderna inkluderade en omfattande flygkampanj. Förenta staterna och andra stater har åtminstone initialt gett logistiskt, underrättelse- och materielstöd till koalitionen.
Bakgrund och orsaker
Konflikten har rötter i långvariga politiska, ekonomiska och religiösa spänningar i Jemen, inklusive regionala maktkamper, svag statlig förmåga och konkurrerande lokala maktcentrum. Houthirörelsen tog ursprungligen form som en politisk och väpnad rörelse i norra Jemen och växte i styrka efter 2011 års uppror mot det tidigare styret. Samtidigt utnyttjade jihadistiska nätverk, främst al-Qaida på Arabiska halvön (AQAP), säkerhetsluckor och kontrollerade periodvis områden i inlandet och längs kusten. Även grupper som Islamiska staten i Irak och Levanten har genomfört attentat och bidragit till osäkerheten.
Väsentliga militära skeenden
År 2014–2015 erövrade houthier stora delar av norra Jemen och tog kontroll över Sanaʽa. I mars 2015 inleddes omfattande offensiver mot södra provinser, och Hadi-regeringens ledning flydde till Aden och därefter utomlands. Koalitionens flyginsatser intensifierade striderna och möjliggjorde framryckningar och blockader som drabbade civila. Under krigets gång har frontlinjerna förskjutits flera gånger; lokala vapenvilor och avtal har växlat med nya vågor av stridigheter. Konflikten har också inneburit att externa aktörer har stött olika parter politiskt och materiellt, vilket många observatörer ser som en del av en vidare regional rivalitet.
Humanitär påverkan
Kriget har haft förödande konsekvenser för civilbefolkningen. Uppskattningar av dödsoffer varierar beroende på källa och period; enligt rapporter till och med december 2017 dödades uppskattningsvis mellan 8 670 och 13 600 människor i stridigheter under perioden mars 2015–december 2017, där en betydande andel var civila. Samtidigt har indirekta dödsfall orsakade av sjukdom, kollapsad vårdinfrastruktur, brist på livsmedel och kraftiga störningar i leveranskedjor bidragit till en mycket större dödssiffra. Organisationer varnade tidigt för massvält och stora humanitära behov: FN konstaterade 2018 att miljontals människor stod inför svält och att situationen kunde bli ”den värsta hungersnöden i världen på 100 år” om hjälpen inte nådde fram. Begreppet hungersnöd har använts för att beskriva lokala katastrofscenarier, och humanitära organisationer har rapporterat omfattande brist på sjukvård, rent vatten och skydd.
Internationella reaktioner och ansvar
Det internationella samfundet har uttryckt oro över krigets påverkan på civila och över rykten och bevis om brott mot internationell humanitär rätt. Den Saudiarabien-ledda koalitionens bombningar har fått utbredd kritik för träffar mot civila mål, medan houthier och andra väpnade grupper också anklagats för övergrepp och rekrytering av barn. Databaser och projekt som samlar uppgifter om civila förluster har publicerat uppskattningar; till exempel rapporterade Yemen Data Project att ett stort antal civila skadades eller dödades i bombkampanjen fram till 2019. Samtidigt finns debatt om konfliktens roll i en bredare regional maktkamp där flera stater ser situationen som en arena för inflytande.
Politiskt har USA:s engagemang i konflikten varit föremål för debatt i den amerikanska kongressen. År 2019 antog senaten en resolution som syftade till att avsluta USA:s stöd till koalitionen; detta ledde till en ställningstagandeprocess där ett veto lades av USA:s president Donald Trump, och försöket att enligt författningen åsidosätta vetot misslyckades i maj 2019.
Försök till fred och nuvarande situation
FN har lett flera rundor av förhandlingar och medlingar för att uppnå vapenvila, humanitära korridorer och politiska lösningar. Det har ingåtts lokala överenskommelser och avtal om utbyten av fångar och begränsade vapenvilor, men ett omfattande och varaktigt politiskt avtal har hittills inte realiserats. Trots perioder av lägre intensitet fortsätter konfliktens struktur att ge upphov till humanitärt behov och politisk osäkerhet. Läget utvecklas och bedömningar om ansvar, ekonomiska konsekvenser och återuppbyggnad kommer att vara centrala för framtida lösningar.
Sammanfattning
Inbördeskriget i Jemen är en komplex konflikt med stark påverkan på civilbefolkningen och med inblandning från regionala och globala aktörer. Humanitära konsekvenser och brott mot internationell humanitär rätt har lett till internationell kritik och påtryckningar för politiska lösningar. Samtidigt kvarstår stora utmaningar för att säkerställa fred, återuppbyggnad och skydd för civila.