Yom Kippur-kriget 1973 – Ramadankriget/Oktoberkriget: Bakgrund & konsekvenser
Yom Kippur-kriget 1973 (Oktober-/Ramadankriget) – djupgående bakgrund, avgörande händelser och långsiktiga konsekvenser för Mellanöstern och internationell politik.
Yom Kippur-kriget (även känt som Ramadankriget och Oktoberkriget) var en väpnad konflikt mellan Israel och en koalition av arabländer ledd av Egypten och Syrien. Kriget pågick i oktober 1973 och började den 6 oktober — dagen för den jom kippur, den judiska försoningsdagen — samtidigt som den muslimska månaden ramadan pågick för delar av den angripande sidan. Striderna utspelade sig främst på två fronter: på Sinaihalvön mot Egypten och på Golanhöjderna mot Syrien.
Bakgrund
Kriget måste ses i ljuset av tidigare konflikter i regionen, särskilt Sexdagarskriget 1967 då Israel erövrade bland annat Sinaihalvön och Golanhöjderna. Förlorade arabiska stater, framför allt Egypten, eftersträvade att återta territorium och bryta den militära och politiska dominansen Israel upplevdes ha efter 1967. Kriget var också präglat av kalla krigets dynamik: både USA och Sovjetunionen gav politiskt och materiellt stöd till sina respektive allierade, vilket ökade risken för ett bredare internationellt engagemang.
Förlopp
Den 6 oktober 1973 inledde Egypten och Syrien ett koordinerat överraskningsangrepp. Egyptiska styrkor korsade Suezkanalen och etablerade bryggor över kanalen (Operation Badr) för att gå i land på Sinaihalvön. Syriska styrkor attackerade israeliska positioner på Golanhöjderna. Inledningsskedet gav arabländerna betydande framgångar och Israel tvingades till snabb mobilisering av reservtrupper.
Efter de inledande förlusterna genomförde Israel kraftfulla motanfall. På Sinaifronten lyckades israeliska trupper så småningom bryta igenom de egyptiska linjerna och nå områden öster om Suezkanalen, vilket ledde till att en stor egyptisk styrka (den så kallade Tredje armén) blev omringad på den östra stranden. På Golanhöjderna stoppades syriska framryckningar och israeliska styrkor återtog mycket av det förlorade territoriet.
Under kriget ökade supermakternas materiella stöd: Sovjetunionen ökade leveranserna till Egypten och Syrien, medan USA startade en omfattande flygtransport för att stötta Israel (Operation Nickel Grass). FN antog flera resolutioner som uppmanade till eldupphör; ett slutligt vapenstillestånd trädde i kraft efter förhandlingar i slutet av oktober.
Konsekvenser
- Mänskliga och materiella förluster: Kriget innebar stora förluster på båda sidor — tusentals dödade och tiotusentals sårade — samt omfattande materiella skador.
- Politisk påverkan i Mellanöstern: Kriget förändrade maktbalansen i regionen. Egyptens president Anwar Sadat stärkte sin position genom att visa att Egypten kunde utmana Israel militärt, vilket senare öppnade vägen för fredsförhandlingar.
- Diplomatiska följder: Kriget banade väg för förhandlingar som så småningom ledde till Camp David-avtalen (1978) och avtalet mellan Egypten och Israel 1979, där Sinai återlämnades till Egypten.
- Internationell påverkan: OAPEC:s oljeembargo mot länder som ansågs stödja Israel ledde till en global energikris 1973–1974, med kraftigt stigande oljepriser och ekonomiska följdeffekter i många länder.
- Inrikespolitiska effekter i Israel: Chocken över krigets inledande överraskning och brister i underrättelsearbete ledde till omfattande kritik mot den israeliska ledningen. En statlig utredning (Agranatkommissionen) och politiska följder följde; premiärminister Golda Meir avgick 1974.
- Militärt och psykologiskt: Kriget bröt myten om israelisk omedelbar militär överlägsenhet efter 1967 och visade hur sårbart området var för nya konflikter. Samtidigt ledde kriget till förändringar i militär doktrin och upprustning i regionen.
Sammanfattning
Yom Kippur-kriget 1973 var en avgörande händelse i Mellanöstern som både omedelbart återförde konflikter till frontlinjerna och långsiktigt förändrade regionens diplomatiska landskap. Kriget inleddes som en överraskningsattack av Egypten och Syrien mot Israel, gav inledande framgångar för angriparna men slutade med ett vapenstillestånd efter hårda strider och ett starkt internationellt engagemang. Konsekvenserna sträckte sig från lokala politiska förändringar till globala ekonomiska kriser och lade grunden för efterföljande fredsavtal.
Bakgrund
Sinai och Golanhöjderna tillhörde tidigare Egypten och Syrien, men ockuperades av Israel 1967 under sexdagarskriget. Syriens mål med kriget var att befria hela Golanhöjderna.
Battles
Under de första dagarna av kriget vann Egypten och Syrien segrar. Israel chockades av attacken och var på väg att besegras. De första israeliska motattackerna misslyckades mot både Egypten och Syrien. Israeliska attacker slog dock senare tillbaka de syriska styrkorna och drev dem tillbaka. Den irakiska armén anslöt sig till kriget mot Syrien och den israeliska armén slutade avancera.
På den egyptiska fronten hade Israels attacker mot Syrien fungerat som en "distraktion" mot den egyptiska offensiven. Detta gjorde det möjligt för den egyptiska armén att gräva sig djupare in i Sinai, cirka 12 km, ytterligare 2 km utöver den ursprungliga planen på 10 km. Israel fruktade ett massivt militärt nederlag och bad därför Amerika om hjälp. Till att börja med vägrade Amerika så Israel hotade med att använda sina kärnvapen, detta hot var tillräckligt för att övertala president Richard Nixon att skicka bistånd till Israel. Amerika genomförde Operation Nickel Grass, som gav Israel en ny leverans av 22 000 ton militär utrustning och ammunition, som ett svar på den parallella sovjetiska leveransoperationen, där 15 000 ton utrustning flögs och 63 000 ton utrustning sjövägen. Detta var livsviktigt för Israel och gjorde det möjligt för Israel att fortsätta kämpa trots att det var kraftigt underlägset i antal. Henry Kissinger, Detta förnekades dock senare.
Den egyptiska armén korsade Suezkanalen den 6 oktober och förstörde det israeliska försvaret och fortet på andra sidan. Israel försökte under de följande dagarna att besegra egyptierna och driva dem tillbaka bakom kanalen. Israelerna kunde dock inte driva tillbaka dem, så de lockade den egyptiska armén djupare in i Sinai i ett försök att omringa dem. USA började skicka ammunition och vapen till Israel med hjälp av flygplan för att hjälpa den israeliska armén att vinna kriget i Operation Nickel Grass. Syrien vädjade snart till Egypten att attackera Israel för att minska trycket på landet. Den 14 oktober attackerade Egypten igen och försökte avancera ännu mer in i Sinai, efter att Syrien rapporterat en falsk seger mot Israel på den norra fronten. Detta ledde till att egyptierna trängde fram på israeliskt kontrollerat territorium utan någon lufttäckning, vilket gjorde det möjligt för Israel att omringa hela den 20 000 man starka egyptiska tredje armén och skära av den från alla förnödenheter, genom att israeliska styrkor invaderade det egyptiska fastlandet. Egypten försökte stoppa denna invasion med sin 25:e pansarbrigad med de mest avancerade stridsvagnarna för tillfället, men föll i ett israeliskt stridsvagnsbakhåll och blev helt förstörd.
Efter detta attackerade israelerna igen och trängde in på det egyptiska fastlandet. Efter hårda strider korsade de kanalen i dess mitt, mellan två egyptiska arméer. De avancerade norrut och söderut tills de nådde staden Suez i söder och fångade den egyptiska tredje armén på den östra sidan av kanalen, i Sinai. Saddat, som var orolig för att hans tredje armé var omringad, vilket om den kollapsade kunde leda till att den andra egyptiska armén kollapsade och att kriget i sin helhet, ringde till Brezjnev och uppmanade honom att stoppa kriget. Brezjnev tog in flygfördelningsbara bataljoner från Europa och hotade USA att snabbt stoppa kriget. Israelerna försökte erövra Suez, men besegrades. De misslyckades också med att avancera norrut. De nådde ett område 101 kilometer från Kairo, Egyptens huvudstad, och erövrade 1600 kvadratkilometer på Egyptens fastland.
FN-resolution
Saddat, som var oroad över att hans tredje armé var omringad, vilket om den kollapsade skulle kunna leda till att den andra egyptiska armén kollapsade och att kriget i sin helhet skulle upphöra, ringde till Brezjnev och uppmanade honom att stoppa kriget. Brezjnev tog in flygfördelningsbara bataljoner från Europa och hotade USA att snabbt stoppa kriget.
FN antog en resolution i säkerhetsrådet där alla länder uppmanades att tillfälligt upphöra med kriget (så kallad vapenvila). Arabländerna och Israel gick med på detta. Vapenvilan misslyckades dock när den israeliska armén avancerade söderut för att nå Suez. Efter detta sade den sovjetiske ledaren Leonid Brezjnev till USA:s president att om USA inte skickade trupper skulle han skicka sovjetiska trupper till området. Detta ansågs vara ett hot och USA satte sin militär i full kärnvapenberedskap. På grund av denna spänning mellan USA och Sovjet gick Israel med på ett eldupphör och kriget tog slut. Det var det närmaste kärnvapenkrig (och tredje världskriget) som de två supermakterna, USA och Sovjetunionen, hade varit sedan Kubakrisen på 1960-talet.
Slut
Kriget avslutades den 26 oktober 1973. Efter kriget förhandlade Egypten och Israel. De nådde en överenskommelse om att separera sina styrkor. Avtalet ledde till att Israel drog sig tillbaka från Suezkanalen endast sex år efter krigsslutet, tack vare fredsavtalet i Camp David 1979.
Israel förde också förhandlingar med Syrien och gick med på att dra sig tillbaka från de platser som de erövrat i Syrien, men de stannade kvar på Golanhöjderna. Egypten och Israel fortsatte sina förhandlingar och 1979 undertecknade de fredsavtalet mellan Egypten och Israel. Fördraget innebar fred mellan Israel och Egypten, och Israel drog sig tillbaka från hela Sinai och lämnade tillbaka det till Egypten. Fördraget gäller fortfarande än i dag. Egyptierna firar seger denna dag på grund av deras framgångsrika attack i början av kriget, trots tydliga taktiska och strategiska brister och misslyckanden som skedde under resten av kriget och som ledde till deras nederlag. Syrierna å andra sidan gillar inte att prata om kriget eftersom mycket av det sågs som ett nederlag snarare än en seger eller ett dödläge.
Frågor och svar
F: Vad är Yom Kippur-kriget också känt som?
S: Yom Kippur-kriget är också känt som Ramadankriget och Oktoberkriget.
F: När ägde kriget rum?
S: Kriget ägde rum mellan den 6 och 24 oktober 1973.
F: Vilken dag började kriget?
Svar: Kriget började på den judiska ångerdagen jom kippur 1973.
F: Under vilken månad ägde kriget rum?
Svar: Detta krig ägde rum under den muslimska månaden Ramadan.
F: Varför attackerade Egypten och Syrien Israel?
Svar: Egypten och Syrien attackerade Israel efter att Israel erövrade Sinaihalvön och Golanhöjderna från Egypten 1967, för att återta sin mark från Israel.
F: Hur lång tid tog det innan konflikten löstes?
S: Konflikten löstes inom 18 dagar, från den 6-24 oktober 1973.
F: Var några andra länder inblandade i denna konflikt förutom Israel, Egypten och Syrien?
Svar: Nej, endast dessa tre länder var inblandade i denna konflikt.
Sök