Yi qi: Glidande dinosaurie med fladdermuslika vingar från Jura

Yi qi — unik glidande dinosaurie från Jura i Kina: småvuxen trädlevande art med fladdermuslika vingar och modifierat handledsben, upptäckt för ~160 miljoner år sen.

Yi är ett släkte av klättrande och glidande dinosaurier från juratiden i Kina. Dess enda art, Yi qi, är känd från ett enda fossilt exemplar av en vuxen individ som hittades i mitten eller slutet av jura i Hebei, Kina. Den levde för cirka 160 miljoner år sedan.

Upptäckt och namn

Fossilet av Yi qi beskrevs vetenskapligt 2015 (Xu et al.). Namnet härstammar från kinesiska: Yi (翼) betyder "vinge" och qi (奇) betyder "underlig" eller "sällsam" – en referens till den ovanliga vingstrukturen som skiljer sig från andra kända dinosaurier. Exemplaret förvaras i en kinesisk samling där detaljer om benstomme och mjukdelar dokumenterats noggrant.

Anatomi och flygförmåga

Yi var ett litet, troligen trädlevande (trädlevande) djur. Liksom andra medlemmar i sin grupp hade det ett ovanligt långsträckt tredje finger som kan ha hjälpt till att spänna ut ett membranliknande glidplan (aerofoil) av hud eller tunn vävnad.

Yi qi:s glidande plan stöddes också av en lång bensträng som var fäst vid handleden. Detta modifierade handledsben och det föreslagna glidmembranet är unikt bland alla kända dinosaurier och kan ha gett vingar som liknade fladdermössens i form och funktion. Fossilet visar dessutom bevarade filamentösa hudstrukturer (fjäderliknande täckning) i kombination med områden som tolkats som membran, vilket tyder på en komplex mix av integumentära strukturer.

Funktion och rörelsemönster

De kombinerade dragen – ett långt tredje finger, en styliform (stängerliknande) utskott från handleden och möjliga membran – har lett till tolkningen att Yi kunde glida mellan träd och kanske utföra kontrollerade landningar. Det råder dock osäkerhet om huruvida vingen möjliggjorde aktiv fläktande flygning (powered flight) eller begränsades till planlöst glid (paragliding). Den unika konstruktionen visar att evolutionen av luftburen rörelse hos theropoder experimenterade med flera olika lösningar, inte bara fjäderbaserade vingar som hos fåglar.

Betydelse för evolutionär forskning

Upptäckten av Yi qi är viktig eftersom den visar att membranliknande vingar utvecklats oberoende i flera linjer av små, trädlevande maniraptorer. Det förstärker bilden av att övergången till flyg eller glidning var en mångfacetterad process där olika morfologiska innovationer prövades i evolutionen.

Vetenskaplig debatt

Det finns fortfarande debatt i forskarsamhället kring tolkningen av vissa mjukdelspreservat i fossilet – exempelvis om det avbildade membranet verkligen är en hudmembranstruktur eller resultatet av förskjutna vävnadsintryck eller täckande filament. Nya fynd och vidare analysmetoder kan ge klarhet, men i dagsläget betraktas Yi som ett tydligt exempel på hur varierande lösningar för glidning och flyg utvecklats hos små theropoder.

Sammanfattningsvis är Yi qi ett fascinerande och unikt exempel på evolutionens experimentlusta: en liten, troligen trädlevande dinosaurie med en sällsynt kombination av långfinger, ett styliformt handledsutskott och både filamentösa och möjliga membranstrukturer som tillsammans antyder förmåga till glidning eller annan form av luftburen rörelse. Fler fossil och fortsatt forskning behövs för att fullt ut förstå dess biologi och flygförmåga.

Frågor och svar

F: Vad är Yi?

F: Vilken är den enda kända arten av Yi?

F: Var hittades exemplaret av Yi qi?

F: För hur länge sedan levde Yi?

F: Vilken typ av djur var Yi?

F: Vad är unikt med Yis avlånga tredje finger?

F: Vad gör Yi qi unik bland alla kända dinosaurier?

Sök med bokstav