År 1268 – Översikt: Händelser, krig, kultur, födslar och dödsfall

Innehåll

• Evenemang
  • Europa
    • Krig och politik
    • Kultur
  • Asien
• Födslar
• Dödsfall

Evenemang

Europa — Krig och politik

• Slaget vid Tagliacozzo (23 augusti 1268) — En avgörande konfrontation i kampen om den syditalienska kronan där Karl I av Anjou besegrade Conradin av Hohenstaufen. Segern stärkte Karl I:s ställning i Italien och markerade ett avgörande steg i Anjou-dynastins konsolidering av makten i södra Italien.
• Fångenskap och avrättning av Conradin (29 oktober 1268) — Conradin, den siste manlige medlemmen av Hohenstaufenätten och sista arvinge till det normanniskt-herrskande riket i södra Italien, tillfångatogs efter sitt nederlag och avrättades i Neapel. Hans död innebar i praktiken slutet på Hohenstaufenarnas strävan efter att återerövra italieniska riken.
• Pavens död och lång sedisvakans — På slutet av året dog påven Clemens IV (29 november 1268). Hans bortgång inledde en lång period utan vald påve (sede vacante) som pågick till 1271. Den utdragna processen och lokala politiska påtryckningar i Viterbo bidrog till att utveckla regler för påveval som i förlängningen ledde till den formella konklaven.

Europa — Kultur

• 1268 ligger i högmedeltidens kulturella blomstringstid: universitetens och skolornas roll växer, kyrklig skolastik dominerar intellektuellt liv och gotisk arkitektur sprider sig i centrala och västra Europa. Samtidigt fortsätter vernakulära litteraturformer, såsom lyrik och krönikeskrivning, att utvecklas i olika regioner.
• Patronage från furstar och kungligheter, bland annat i Kastilien under Alfons X (som under 1250–1280-talet stödde vetenskapliga och litterära projekt), bidrar till spridning av översättningar och litterära verk.

Asien

• Fallet av Antiochia (18 maj 1268) — Mamluksultanen Baibars intog Antiochia, en av korsfararstaternas främsta fästen, efter en hård belägring. Staden plundrades och stora delar av den förstördes; erövringen innebar ett viktigt steg i Mamlukernas utvidgning och ett avgörande bakslag för korsfararrikena i Levanten.
• I Östasien fortsatte den mongoliska expansionen och konsolideringen av makt under khanerna, vilket påverkade handelsvägar och politiska strukturer i stora delar av kontinenten. Under perioden stärktes centralmakter i flera områden och interregionala kontakter (handel, diplomati) ökade.

Födslar

• Philippe IV av Frankrike (född 1268) — senare kallad "Filip den sköne", kom att bli kung av Frankrike 1285–1314 och är känd för sin konflikt med påven, sin politik mot tempelriddarna och centralisering av kungamakten. (Årtalet 1268 anges allmänt i källor; exakta födelsedatum kan variera mellan källorna.)
• Flera regionala adelsmän och kyrkliga personer som senare kom att spela lokala roller i slutet av 1200-talet föds detta år; många sådana födelsedata är dock osäkra eller dåligt dokumenterade.

Dödsfall

• Conradin (Konrad V av Hohenstaufen) (avrättad 29 oktober 1268) — siste manlige Hohenstaufen, avrättningen markerade slutet på Hohenstaufenarnas politiska inflytande i Italien och Tyskland.
• Pope Clemens IV (död 29 november 1268) — hans död inledde en ovanligt lång period utan påve, vilket fick konsekvenser för kyrkans politiska ställning i Europa tills en efterträdare valdes 1271.
• Andra lokala dignitärer — året präglades även av bortgångar bland regionala härskare och kyrkliga ledare; för många av dessa är exakta dödsdatum svåra att fastställa i efterhand.

Sammanfattning och betydelse

År 1268 var ett år av avgörande militärpolitiska händelser som förändrade maktbalansen i Medelhavsområdet och Mellanöstern: Hohenstaufenätternas ställning i Italien slogs i spillror efter Tagliacozzo och avrättningen av Conradin, medan Mamlukernas intag av Antiochia markerade ett tydligt steg i korsfararrikenas tillbakagång. Påvlig död och den följande långa sedisvakansen ledde till förändringar i hur påveval organiserades. Samtidigt fortsatte kulturella och intellektuella rörelser i Europa att utvecklas, med ökad betydelse för universitet, översättningstraditioner och vernakulär litteratur.