År 15 (15 e.Kr.) – juliansk kalender och historiska händelser

Utforska år 15 e.Kr.: juliansk kalender, romerska konsulerna Caesar och Flaccus samt nyckelhändelser som präglade första århundradet.

15 är ett år på första århundradet. Det var ett vanligt år som började på tisdagen i den julianska kalendern. På den tiden var det känt som året för Caesars och Flaccus konseljpresentation.

Översikt och beteckning

År 15 e.Kr. betecknades i Rom enligt den traditionella konsulårsräkningen, där man angav året efter vilka som innehade konsulatet — därför namnet "året för Caesars och Flaccus konseljpresentation". Den moderna beteckningen "15 e.Kr." (eller 15 AD) började användas först många sekler senare i samband med det medeltida införandet av Anno Domini-systemet.

I romersk tid räknades detta också i systemet ab urbe condita (AUC, från grundandet av Rom). År 15 e.Kr. motsvarar år 768 AUC (ungefärlig omräkning med hänsyn till traditionell grundläggningsår 753 f.Kr.).

Kalendern

Som ett vanligt år i den julianska kalendern hade år 15 365 dagar. Att året "började på tisdagen" avser veckodagen enligt den rekonstruktion av den julianska kalendern; den julianska kalendern, införd av Julius Caesar, använde ett enkelt skottårsregelverk (en extra dag vart fjärde år) och var i bruk i stora delar av Europa och Medelhavsområdet under denna tid.

Historisk kontext

År 15 ligger tidigt i den romerska kejsartiden, under kejsar Tiberius. Romarriket präglades av administrativ stabilitet i delar av riket och av militära operationer i gränsprovinser, bland annat i Germanien och längs Rhen där gränssäkerhet och upprepade expeditioner förekom under första århundradet.

I övriga delar av världen var den politiska situationen även den komplex: i Kina styrde Xin-dynastin under Wang Mang efter hans maktövertagande år 9, och i Mellanöstern och Centralasien fanns gryende maktkonstellationer som påverkade handel och kulturutbyte över Sidenvägen. Lokala händelser i provinser och kungadömen registrerades ofta i kronikor som i många fall är fragmentariska i dag.

Vad historiska källor kan berätta

• Namnet på ett år i antik tid ger ofta viktig information om högre ämbetsinnehavare (t.ex. konsuler) och därmed om politiska förhållanden.
• Källmaterial för årtal i den här perioden består av romerska inskrifter, kronikörer, myntpräglingar och i vissa fall samtidiga källor från andra kulturer (t.ex. kinesiska annaler).
• Många specifika händelser från enskilda år i första århundradet är endast fragmentariskt dokumenterade, och forskare använder ofta flera källor för att rekonstruera skeenden.

Vidare läsning

För fördjupning rekommenderas källor om den julianska kalenderns konstruktion och romersk konsulårsräkning, samt allmänna översikter över Romarrikets historia under kejsartiden och kinesisk historia kring Wang Mangs regeringstid.

Sök med bokstav