Valet stod mellan vicepresident George H. W. Bush (republikan) och Massachusetts guvernör Michael Dukakis (demokrat). Bush drog nytta av en god ekonomi, en stabil internationell scen och president Ronald Reagans popularitet och drev en aggressiv kampanj. Samtidigt led Dukakis kampanj av flera missar, bland annat misslyckades han med att försvara sig mot Bushs attacker. Detta gjorde det möjligt för Bush att vinna med en betydande marginal i folkvalet, samtidigt som han vann valmanskapet med en jordskredsseger. Sedan valet 1988 har ingen kandidat lyckats nå upp till eller överträffa Bushs antal vunna elektorsröster eller procentuella andel av folkomröstningen.

Bakgrund och nomineringar

Republikanerna nominerade GeorgeH.W. Bush som sin kandidat med kongressledamoten och senatorn Dan Quayle som vicepresidentkandidat. Bush hade varit Ronald Reagans vice president och framhöll i nomineringen sin erfarenhet inom utrikes- och säkerhetspolitik samt kontinuitet med den populära Reagan-eran. Demokraterna nominerade Michael Dukakis, guvernör i Massachusetts, med senatorn Lloyd Bentsen som vicepresidentkandidat. Dukakis profilerade sig som en effektiv statsledare på delstatsnivå och betonade praxis- och förvaltningskompetens.

Kampanjens huvudfrågor och taktik

Kampanjen handlade i hög grad om ekonomi, brottslighet, försvar och personlig trovärdighet. Republikanerna använde en intensiv negativkampanj för att ifrågasätta Dukakis karaktär och hans politik. Två kända inslag från 1988 års val var:

  • "Willie Horton"-affären – en annonsknuten kontrovers rörande ett straffrättsligt program i Massachusetts som utnyttjades av motståndare för att framställa Dukakis som för mjuk mot brottslingar. Annonsens ras- och trygghetsdimensioner väckte stark debatt.
  • "Tankbilden" – ett fotografi och en mediestunt där Dukakis körde eller poserade vid en stridsvagn som del av en försvarsrelaterad PR-övning. Bildvalet uppfattades av många som klumpigt och undergrävde hans anseende i säkerhetspolitiska frågor.

Dessutom lanserade Bush tydliga budskap om stabilitet och ekonomisk konservatism, inklusive det välkända löftet "Read my lips: no new taxes" under partikonventet. Dukakis försökte svara med sakpolitik och teknokratisk ton men hade svårt att neutralisera de effektiva politiska attackerna mot hans person.

Valresultat

Vicepresident GeorgeH.W. Bush vann valet med 426 elektorsröster och cirka 53,4 % av folkets röster. Massachusetts guvernör Michael Dukakis fick 111 elektorsröster och omkring 45,6 % av folkets röster. Lloyd Bentsen fick 1 elektorsröst genom en trolös elektor från West Virginia. Resultatet innebar en klar seger för republikanerna och en bred geografisk spridning av stöd till Bush, som vann majoriteten av delstaterna.

Efterspel och betydelse

Segraren, Bush, tillträdde i januari 1989 och är ofta ihågkommen för att ha ärvt en ekonomiskt stabil period, men också för löftet om inga nya skatter som senare skulle bli kontroversiellt när han 1990 godkände skatthöjningar i samband med budgetförhandlingar. För demokraterna blev valförlusten en grund för omprövning inför 1992, då partiet valde en annan väg med fokus på ekonomisk återhämtning och mittfältsstrategier.

Valet 1988 illustrerar hur kampanjstrategier, negativa annonser och frågor om personlig trovärdighet kan få stor betydelse i amerikanska presidentval, även i ett läge av relativt god ekonomi och internation stabilitet.