1990 FIFA World Cup | fotboll idrottsevenemang

Kvalifikation

24 lag kvalificerade sig till fotbolls-VM 1990. Costa Rica, Irland och Förenade Arabemiraten kvalificerade sig för första gången.

Team	Kvalificerad som	Deltagande i finalen	Kvalifikationssträcka	Tidigare bästa resultat
Argentina	Champions	10:e	5	Vinnare (1978, 1986)
Österrike	Andraplats i UEFA-grupp 3	6:e	1 (Senast: 1982)	Tredje plats (1954)
Belgien	Vinnare i UEFA:s grupp 7	8:e	3	Fjärde plats (1986)
Brasilien	CONMEBOL:s gruppvinnare	14:e	14	Vinnare (1958, 1962, 1970)
Kamerun	Vinnare i CAF:s sista omgång	2:a	1 (Senast: 1982)	Gruppspel (1982)
Colombia	CONMEBOL v OFC-slutspelsspelare	2:a	1 (Senast: 1962)	Gruppspel (1962)
Costa Rica	Vinnare av CONCACAF-mästerskapet	1:a	1	-
Tjeckoslovakien	Andraplatsen i UEFA-grupp 7	8:e	1 (Senast: 1982)	Andra plats (1934, 1962)
Egypten	Vinnare i CAF:s sista omgång	2:a	1 (Senast: 1934)	Första omgången (1934)
England	Andraplatsen i UEFA-grupp 2	9:e	3	Vinnare (1966)
Italien	Värdar	12:e	8	Vinnare (1934, 1938, 1982)
Sydkorea	Vinnare i AFC:s sista omgång	3:e	2	Gruppspel (1954, 1986)
Nederländerna	Vinnare i UEFA:s grupp 4	5:e	1 (Senast: 1978)	Andra plats (1974, 1978)
Republiken Irland	Andraplatsen i UEFA-grupp 6	1:a	1	-
Rumänien	Vinnare i UEFA:s grupp 1	5:e	1 (Senast: 1970)	Gruppspel (1930, 1934, 1938, 1970)
Skottland	Andra plats i UEFA-grupp 5	7:e	5	Gruppspelet (1954, 1958, 1974, 1978, 1982, 1986)
Spanien	Vinnare i UEFA:s grupp 6	8:e	4	Fjärde plats (1950)
Sverige	Vinnare i UEFA:s grupp 2	8:e	1 (Senast: 1978)	Andra plats (1958)
Förenade Arabemiraten	AFC Final Round Runners-up	1:a	1	-
Förenta staterna	CONCACAF-mästerskapets andraplatser	4:e	1 (Senast: 1950)	Tredje plats (1930)
Uruguay	CONMEBOL:s gruppvinnare	9:e	2	Vinnare (1930, 1950)
Sovjetunionen	Vinnare i UEFA:s grupp 3	7:e	3	Fjärde plats (1966)
Jugoslavien	Vinnare i UEFA:s grupp 5	8:e	1 (Senast: 1982)	Fjärde plats (1930, 1962)
Västtyskland	Andraplatsen i UEFA:s grupp 4	12:e	10	Vinnare (1954, 1974)

 

Deltagare

Afrika

• Kamerun (CMR) - Trupp
• Egypten (EGY) - Trupp

Asien

• Korea Republic (KOR) - Trupp
• Förenade Arabemiraten (UAE) - Trupp

Europa

• Österrike (AUT) - Trupp
• Belgien (BEL) - Trupp
• Tjeckoslovakien (TCH) - Trupp
• England (ENG) - Trupp
• Västtyskland (FRG) - Trupp
• Italien (ITA) - Trupp
• Nederländerna (NED) - Trupp
• Republiken Irland (IRL) - Trupp
• Rumänien (ROU) - Trupp
• Skottland (SCO) - Trupp
• Sovjetunionen (URS) - Trupp
• Spanien (ESP) - Trupp
• Sverige (SWE) - Trupp
• Jugoslavien (YUG) - Trupp

Nord- och Centralamerika

• Costa Rica (CRC) - Trupp
• Förenta staterna (USA) - Trupp

Sydamerika

• Argentina (ARG) - Trupp
• Brasilien (BRA) - Trupp
• Colombia (COL) - Trupp
• Uruguay (URU) - Trupp

 

Gruppspel

Grupp A

Värdlandet Italien vann grupp A med ett 100-procentigt resultat. De slog Österrike med 1-0 tack vare inhopparen Salvatore "Totò" Schillaci, som bara hade spelat en enda landskamp tidigare men som skulle bli en stjärna under turneringen. En andra 1-0-seger följde mot ett amerikanskt lag som redan hade slagits med 5-1 av Tjeckoslovakien. Tjeckoslovakerna slutade tvåa i gruppen, medan USA:s första framträdande i en VM-final sedan 1950 slutade med tre raka nederlag.

Team	Pld	W	D	L	GF	GA	GD	Poäng
Italien	3	3	0	0	4	0	+4	6
Tjeckoslovakien	3	2	0	1	6	3	+3	4
Österrike	3	1	0	2	2	3	-1	2
Förenta staterna	3	0	0	3	2	8	-6	0

 

9 juni 1990
Italien	1-0	Österrike	Stadio Olimpico, Rom
10 juni 1990
Förenta staterna	1-5	Tjeckoslovakien	Stadio Comunale, Florens
14 juni 1990
Italien	1-0	Förenta staterna	Stadio Olimpico, Rom
15 juni 1990
Österrike	0-1	Tjeckoslovakien	Stadio Comunale, Florens
19 juni 1990
Italien	2-0	Tjeckoslovakien	Stadio Olimpico, Rom
Österrike	2-1	Förenta staterna	Stadio Comunale, Florens

Grupp B

Kamerun besegrade de regerande mästarna Argentina. Trots att matchen avslutades med endast nio man höll det afrikanska laget ut för en chockartad 1-0-seger, med kontrasterande öden för bröderna Biyik: François Omam gjorde segermålet, kort efter att Andre Kana hade blivit utvisad för en allvarlig foul. I den andra matchen var det Roger Millas inhopp som var katalysatorn för en 2-1-seger mot Rumänien, där Milla gjorde två mål från bänken (vilket gjorde honom till turneringens äldsta målskytt). Kamerun, som var garanterat avancemang, föll till föga i den sista gruppspelsmatchen med 4-0 mot Sovjetunionen (i vad som skulle bli deras sista VM på grund av Sovjetunionens upplösning), som försökte hålla sig kvar i turneringen på grund av målskillnad efter flera 2-0-nederlag i rad. Ett 1-1 oavgjort resultat mellan Rumänien och Argentina skickade båda två vidare, det sistnämnda som ett av de bästa tredjeplacerade lagen.

Team	Pld	W	D	L	GF	GA	GD	Pts
Kamerun	3	2	0	1	3	5	-2	4
Rumänien	3	1	1	1	4	3	+1	3
Argentina	3	1	1	1	3	2	+1	3
Sovjetunionen	3	1	0	2	4	4	0	2

 

8 juni 1990
Argentina	0-1	Kamerun	San Siro, Milano
9 juni 1990
Sovjetunionen	0-2	Rumänien	Stadio San Nicola, Bari
13 juni 1990
Argentina	2-0	Sovjetunionen	Stadio San Paolo, Neapel
14 juni 1990
Kamerun	2-1	Rumänien	Stadio San Nicola, Bari
18 juni 1990
Argentina	1-1	Rumänien	Stadio San Paolo, Neapel
Kamerun	0-4	Sovjetunionen	Stadio San Nicola, Bari

Grupp C

Costa Rica besegrade Skottland med 1-0 i sin första match, förlorade med 1-0 mot Brasilien i den andra och besegrade sedan Sverige med 2-1 för att ta sig till den andra omgången. Brasilien tog maximalt antal poäng i gruppen. De inledde med en 2-1-seger över Sverige och slog sedan både Costa Rica och Skottland med 1-0. Skottlands 2-1-seger över Sverige räckte inte för att rädda dem från en tidig hemresa som ett av de två lägst rankade tredjeplacerade lagen.

Team	Pld	W	D	L	GF	GA	GD	Poäng
Brasilien	3	3	0	0	4	1	+3	6
Costa Rica	3	2	0	1	3	2	+1	4
Skottland	3	1	0	2	2	3	-1	2
Sverige	3	0	0	3	3	6	-3	0

 

10 juni 1990
Brasilien	2-1	Sverige	Stadio delle Alpi, Turin
11 juni 1990
Costa Rica	1-0	Skottland	Stadio Luigi Ferraris, Genua
16 juni 1990
Brasilien	1-0	Costa Rica	Stadio delle Alpi, Turin
Sverige	1-2	Skottland	Stadio Luigi Ferraris, Genua
20 juni 1990
Brasilien	1-0	Skottland	Stadio delle Alpi, Turin
Sverige	1-2	Costa Rica	Stadio Luigi Ferraris, Genua

Grupp D

Grupp D innehöll flest mål av alla grupper, delvis på grund av de defensiva bristerna hos ett lag från Förenade Arabemiraten som förlorade med 2-0 mot Colombia, 5-1 mot Västtyskland och 4-1 mot Jugoslavien. Västtyskland låg i topp i gruppen efter en 4-1-öppningsseger mot grupptvåan Jugoslavien.

Team	Pld	W	D	L	GF	GA	GD	Poäng
Västtyskland	3	2	1	0	10	3	+7	5
Jugoslavien	3	2	0	1	6	5	+1	4
Colombia	3	1	1	1	3	2	+1	3
Förenade Arabemiraten	3	0	0	3	2	11	-9	0

 

9 juni 1990
Förenade Arabemiraten	0-2	Colombia	Stadio Renato Dall'Ara, Bologna
10 juni 1990
Västtyskland	4-1	Jugoslavien	San Siro, Milano
14 juni 1990
Jugoslavien	1-0	Colombia	Stadio Renato Dall'Ara, Bologna
15 juni 1990
Västtyskland	5-1	Förenade Arabemiraten	San Siro, Milano
19 juni 1990
Västtyskland	1-1	Colombia	San Siro, Milano
Jugoslavien	4-1	Förenade Arabemiraten	Stadio Renato Dall'Ara, Bologna

Grupp E

Vinnarna i grupp E var Spanien, för vilka Michel gjorde ett hattrick när de besegrade Sydkorea med 3-1 i en obesegrad gruppseger. Belgien vann sina två första matcher mot Sydkorea och Uruguay för att säkra sitt avancemang. Uruguays avancemang till den andra omgången skedde genom ett segermål på tilläggstid mot Sydkorea som gjorde att de gick vidare som det svagaste av de tredjeplacerade lagen som fick stanna kvar i turneringen.

Team	Pld	W	D	L	GF	GA	GD	Poäng
Spanien	3	2	1	0	5	2	+3	5
Belgien	3	2	0	1	6	3	+3	4
Uruguay	3	1	1	1	2	3	-1	3
Sydkorea	3	0	0	3	1	6	-5	0

 

12 juni 1990
Belgien	2-0	Sydkorea	Stadio Marc'Antonio Bentegodi, Verona
13 juni 1990
Uruguay	0-0	Spanien	Stadio Friuli, Udine
17 juni 1990
Belgien	3-1	Uruguay	Stadio Marc'Antonio Bentegodi, Verona
Sydkorea	1-3	Spanien	Stadio Friuli, Udine
21 juni 1990
Belgien	1-0	Spanien	Stadio Marc'Antonio Bentegodi, Verona
Sydkorea	0-1	Uruguay	Stadio Friuli, Udine

Grupp F

I grupp F spelade Nederländerna, England, Irland och Egypten. I de sex gruppmatcherna lyckades inget lag göra mer än ett mål i en match. England slog Egypten med 1-0 tack vare ett mål av Mark Wright i den 64:e minuten - och det räckte för att vinna gruppen.

Team	Pld	W	D	L	GF	GA	GD	Poäng
England	3	1	2	0	2	1	+1	4
Republiken Irland	3	0	3	0	2	2	0	3
Nederländerna	3	0	3	0	2	2	0	3
Egypten	3	0	2	1	1	2	-1	2

Republiken Irland och Nederländerna slutade med samma resultat. Eftersom båda lagen var säkra på att gå vidare delades de upp genom lottdragning för att avgöra andra och tredje plats.

11 juni 1990
England	1-1	Republiken Irland	Stadio Sant'Elia, Cagliari
12 juni 1990
Nederländerna	1-1	Egypten	Stadio La Favorita, Palermo
16 juni 1990
England	0-0	Nederländerna	Stadio Sant'Elia, Cagliari
17 juni 1990
Republiken Irland	0-0	Egypten	Stadio La Favorita, Palermo
21 juni 1990
England	1-0	Egypten	Stadio Sant'Elia, Cagliari
Republiken Irland	1-1	Nederländerna	Stadio La Favorita, Palermo

Rangordning av de tredjeplacerade lagen

Grupp	Team	Pld	W	D	L	GF	GA	GD	Pts
B	Argentina	3	1	1	1	3	2	+1	3
D	Colombia	3	1	1	1	3	2	+1	3
F	Nederländerna	3	0	3	0	2	2	0	3
E	Uruguay	3	1	1	1	2	3	-1	3
A	Österrike	3	1	0	2	2	3	-1	2
C	Skottland	3	1	0	2	2	3	-1	2

 

Knockout-stadiet

I utslagsfasen deltog de 16 lag som kvalificerade sig från gruppspelet. Det var fyra omgångar, där varje omgång eliminerade hälften av de lag som gick in i den omgången. De på varandra följande omgångarna var: åttondelsfinaler, kvartsfinaler, semifinaler och final. Det fanns också ett slutspel för att avgöra tredje/fjärde plats. För varje match i utslagningsfasen följdes oavgjort resultat efter 90 minuter av 30 minuters förlängning. Om det fortfarande stod lika skulle det bli straffläggning (minst fem straffar vardera, och fler om det behövs) för att avgöra vem som gick vidare till nästa omgång. Resultat efter förlängning anges med (aet), och straffsparkar anges med (p).

Åttondelsfinal

Kvartsfinaler

Semifinalerna

Slutligt

24 juni - Turin

Brasilien

0

30 juni - Florens

Argentina

1

Argentina (p)

0 (3)

26 juni - Verona

Jugoslavien

0 (2)

Spanien

1

3 juli - Neapel

Jugoslavien (aet)

2

Argentina (p)

1 (4)

25 juni - Genua

Italien

1 (3)

Republiken Irland (p)

0 (5)

30 juni - Rom

Rumänien

0 (4)

Republiken Irland

0

25 juni - Rom

Italien

1

Italien

2

8 juli - Rom

Uruguay

0

Argentina

0

23 juni - Bari

Västtyskland

1

Tjeckoslovakien

4

1 juli - Milano

Costa Rica

1

Tjeckoslovakien

0

24 juni - Milano

Västtyskland

1

Västtyskland

2

4 juli - Turin

Nederländerna

1

Västtyskland (p)

1 (4)

23 juni - Neapel

England

1 (3)

Tredje plats

Kamerun (aet)

2

1 juli - Neapel

7 juli - Bari

Colombia

1

Kamerun

2

Italien

2

26 juni - Bologna

England (aet)

3

England

1

England (aet)

1

Belgien

0

Åttondelsfinal

I två av matcherna - Argentina mot Brasilien och Italien mot Uruguay - möttes tidigare mästarländer, och Västtyskland mötte Nederländerna i en repris av VM-finalen från 1974.

Den sydamerikanska matchen vanns av Argentina genom ett mål av Claudio Caniggia med 10 minuter kvar efter en löpning genom det brasilianska försvaret av Diego Maradona och en enastående insats av deras målvakt Sergio Goycochea. Det skulle senare komma fram att Maradona och Ricardo Giusti hade erbjudit Branco vatten spetsat med lugnande medel i halvtid för att göra honom långsammare i andra halvlek. Branco blev till en början misskrediterad av pressen, men skulle flera år senare få rätt när Maradona erkände händelsen i en TV-show i Argentina. När det gäller Italien fick värdlandet efter en stark andra halvlek besegra Uruguay med 2-0, tack vare ytterligare ett mål av Schillaci och ett av Aldo Serena.

Matchen mellan Västtyskland och Nederländerna hölls i Milano, och på båda sidor fanns flera kända spelare från de två Milano-klubbarna (tyskarna Andreas Brehme, Lothar Matthäus och Jürgen Klinsmann för Internazionale, och holländarna Marco van Basten, Ruud Gullit och Frank Rijkaard för Milan). Efter 22 minuter blev Rudi Völler och Rijkaard båda utvisade efter ett antal incidenter (bland annat spottade Rijkaard på Völler) mellan de två spelarna, vilket gjorde att den argentinske domaren inte hade något annat val än att skicka ut dem båda. När spelarna gick av planen tillsammans spottade Rijkaard på Völler en andra gång. I början av den andra halvleken gav Jürgen Klinsmann västtyskarna ledningen och Andreas Brehme gjorde ett andra mål med åtta minuter kvar. En Ronald Koeman-straff för Nederländerna i den 89:e minuten reducerade till 2-1 men tyskarna såg till att matchen gick ut för att få lite revansch för sitt uttåg mot nederländarna i det förra EM-kvalet.

Samtidigt fortsatte Kameruns och Roger Millas hjältedåd i matchen mot Colombia. Milla kom in som inhoppare i andra halvlek när matchen var mållös, och han lyckades till slut bryta dödläget i mitten av förlängningen. Tre minuter senare gjorde han sitt andra mål efter att den colombianske målvakten René Higuita blev avhänt av Milla när han var långt utanför sitt mål, vilket gjorde att anfallaren kunde slå in bollen i det tomma målet. Även om underläget snart reducerades till 2-1 höll Kamerun stånd och blev det första afrikanska laget någonsin att nå VM-kvartsfinal. Costa Rica besegrades komfortabelt med 4-1 av Tjeckoslovakien, för vilket Tomáš Skuhravý gjorde turneringens andra och sista hattrick.

Republiken Irlands match mot Rumänien var mållös efter förlängning och det irländska laget vann med 5-4 på straffar. David O'Leary satte straffen som gav Irland en plats i kvartsfinalen. Irland blev därmed det första laget sedan Sverige 1938 som nådde åttondelsfinalerna i en VM-slutspelsturnering utan att vinna en match direkt. Jugoslavien besegrade Spanien med 2-1 efter förlängning, där Dragan Stojković gjorde båda jugoslavernas mål. England var det sista kvalet mot Belgien, då mittfältaren David Platt med sin svängiga volley bröt dödläget med matchen strax före straffläggning.

Kvartsfinaler

I den första matchen i åttondelsfinalen spelade Argentina och ett jugoslaviskt lag, som reducerades till tio man efter bara en halvtimme, ett mållöst stillestånd. Innehavarna nådde semifinal efter att ha vunnit straffläggningen med 3-2, trots att Maradona fick sin straff räddad. En andra argentinsk miss (av Pedro Troglio) såg ut att ha eliminerat dem tills målvakten Sergio Goycochea - som spelade eftersom förstavalet Nery Pumpido bröt benet under gruppspelet - räddade sitt lag genom att stoppa jugoslavernas två sista straffsparkar.

Republiken Irlands VM-utflykt avslutades med ett enda mål av Schillaci i den första halvleken av kvartsfinalen mot värdlandet Italien. Västtyskland besegrade Tjeckoslovakien genom en straff från Lothar Matthäus i den 25:e minuten.

Den mest spännande matchen i kvartsfinalen var den mellan England och Kamerun. Förutom allt annat var det den enda kvartsfinalen som gav mer än ett mål. Trots Kameruns hjältedåd tidigare i turneringen satte David Platt England i ledningen i den 25:e minuten. I halvtid kom Milla in i matchen. I den andra halvleken vändes matchen på huvudet under fem minuter: först tilldömdes Kamerun en straff från vilken Emmanuel Kunde gjorde kvitteringsmålet, och i den 65:e minuten satte Eugene Ekeke Kamerun i ledningen. Kamerun var åtta minuter från att nå semifinalen innan de fick en straff, som Gary Lineker satte i mål. I mitten av förlängningen tilldelades England ytterligare en straff, och Lineker gjorde återigen mål från straffpunkten. England var vidare till semifinal för första gången på 24 år.

Semifinalerna

I den första semifinalen möttes värdlandet Italien och världsmästaren Argentina i Neapel. "Toto" Schillaci gjorde ännu ett mål för att ge Italien ledningen i den 17:e minuten, men Claudio Cannigia kvitterade i mitten av den andra halvleken och bröt Walter Zengas målskörd under hela turneringen. Det gjordes inga fler mål under de 90 minuterna eller i förlängningen trots att Maradona (som spelade för Neapel i Serie A vid den tiden) visade glimtar av magi, men det blev en utvisning: Ricardo Giusti från Argentina fick det röda kortet i den 13:e minuten av förlängningen. Argentina gick vidare på straffar och vann straffläggningen med 4-3 efter fler hjältedåd av Goycochea.

Semifinalen mellan Västtyskland och England på Juventus hemmaarena i Turin var mållös i halvtid. Sedan, i den 60:e minuten, avvärjdes ett skott från Andreas Brehme av Paul Parker i eget mål. England kvitterade med 10 minuter kvar, Gary Lineker blev målskytt. Matchen slutade 1-1. Förlängningen gav fler chanser och Klinsmann gjorde sig skyldig till två flagranta missar medan båda sidor träffade en stolpe. England fick ännu ett Platt-mål bortdömt för offside. Matchen gick till straffar och Västtyskland gick vidare och vann med 4-3.

Match om tredje plats

I matchen gjordes tre mål på 15 minuter. Roberto Baggio öppnade målskyttet efter ett sällsynt misstag av Englands målvakt Peter Shilton, i sin sista match innan han gick i pension, som gav en enkel möjlighet. Ett huvudskott av David Platt utjämnade 10 minuter senare men Schillaci blev foulad i straffområdet fem minuter senare, vilket ledde till en straff. Schillaci själv reste sig upp och omvandlade sparken, vilket gav honom turneringens gyllene stövel för sina sex mål. Nicola Berti fick ett mål bortdömt minuterna senare, men värdarna tog hem tredjeplatsen. England fick tröstpriset i form av Fair Play-priset, eftersom man inte fick några röda kort och hade det lägsta genomsnittliga antalet gula kort per match.

Slutligt

Finalen mellan Västtyskland och Argentina har citerats som den mest cyniska och sämsta av alla VM-finaler. I den 65:e minuten blev Argentinas Pedro Monzon utvisad för en foul på Jürgen Klinsmann, den första spelaren någonsin att bli utvisad i en VM-final.

Argentina, som var försvagat av avstängningar och skador, erbjöd inte mycket till offensivt hot i en tävling som dominerades av västtyskarna, som hade svårt att skapa många klara målchanser. Tävlingens enda mål kom i den 85:e minuten när den mexikanske domaren Edgardo Codesal dömde ut en straff till Västtyskland efter en foul av Roberto Sensini på Rudi Völler. Andreas Brehme, som senare sa att det inte var någon foul, satte straffspark och avgjorde matchen. I slutminuterna reducerades Argentina till nio efter att Gustavo Dezotti fått matchens andra gula kort när han drog Jürgen Kohler till marken under ett spelavbrott. 1-0-målet innebar ytterligare en premiär: Argentina var det första laget som inte lyckades göra mål i en VM-final.

Med sin tredje titel (och tre andraplatser) blev Västtyskland - i sin sista turnering före den nationella återföreningen - den mest framgångsrika VM-nationen vid den tiden. Västtysklands manager Franz Beckenbauer blev den enda man som både var kapten (1974) och ledare för ett lag som vann VM, och bara den andra mannen (efter Mário Zagallo från Brasilien) som vann VM som spelare och som ledare. Det var också första gången ett lag från UEFA vann finalen mot ett utomeuropeiskt lag.

 

Målgörare

2 mål

• Marius Lăcătuş
• Tomáš Shukravý
• Careca
• Lothar Matthäus

1 mål

• François Omam-Biyik
• Bernardo Redín
• Carlos Valderrama
• Salvatore Schillaci
• Michal Bílek
• Ivan Hašek
• Milan Luhový
• Paul Caligiuri
• Tomas Brolin
• Jürgen Klinsmann
• Rudi Völler
• Davor Jozić