2011 års attacker

Bombningen i Oslo

Den 22 juli 2011 kl. 15.26 (CEST) inträffade en kraftig explosion i närheten av Norges statsministers kontor (H-blokka) och flera andra regeringsbyggnader, t.ex. olje- och energidepartementet (R4) och finansdepartementet. (Se karta)

Den närliggande gatan fylldes med glas och skräp efter explosionen. En bils vrakdel sågs i närheten av en av de drabbade byggnaderna. Ett gigantiskt moln av vit rök syntes när en brand brann vid oljeministeriet. Explosionen hördes minst sju kilometer bort.

Efter explosionen rensade polisen området och letade efter fler sprängladdningar. Polisen bad människor att lämna centrala Oslo.

Förluster

Åtta personer har dödats i explosionen och femton personer har skadats, varav elva allvarligt. En läkare vid Universitetssjukhuset i Oslo sade att sjukhuspersonalen behandlade skador i huvudet, bröstet och buken.

Statsminister Jens Stoltenberg skadades inte i explosionen. Norges finansminister Sigbjørn Johnsen var på semester i Danmark vid tidpunkten.

Eftersom juli är den största semesterperioden i Norge och attackerna ägde rum under helgen var det inte lika många människor i området som vanligt, vilket kan ha räddat många liv.

Konsekvenser för transporterna

Alla vägar in till Oslos centrum stängdes av medan polisen flyttade människor från området och varnade Oslos invånare att hålla sig borta från centrum. De uppmanades också att begränsa användningen av mobiltelefoner på grund av oron för ytterligare en eventuell terroristattack. Kollektivtrafiken till och från staden stoppades. Polisen kontrollerade bilar på vägen till Oslos flygplats, som förblev öppen medan polisen genomförde sökningar i bilar på platsen.

Järnvägslinjen Gardermoen mellan Lillestrøm och Oslo flygplats stängdes av efter att ett misstänkt paket hittats nära spåren. Samma sak hände vid TV 2:s kontor, som evakuerades efter att ett misstänkt paket hittats utanför byggnaden.

Karta över området där explosionen ägde rum. Röd byggnad: Regeringsbyggnad. Orangefärgat område: Position för en förstörd bil. Blå byggnad: Oljeministeriets byggnad.


Den norska premiärministerns kontor med utblåsta fönster strax efter explosionen.


Det norska olje- och energidepartementet strax efter utbrottet.

Utøya skytte

Ungefär 90 minuter efter explosionen i Oslo gick en beväpnad man i polisuniform, som tros vara Anders Behring Breivik, ombord på en färja cirka 40 kilometer nordväst om Oslo. Färjan gick till ön Utøya i sjön Tyrifjorden. Ön var platsen för Arbeiderpartiets årliga sommarläger för arbetarnas ungdomsförbund (AUF). Väl på ön började den beväpnade mannen skjuta de huvudsakligen tonåriga lägerdeltagarna, innan han slutligen greps.

Skytten var klädd som polis och sa att han hade kommit för en rutinkontroll efter bombdådet i Oslo. Han signalerade och bad människor att samlas runt honom innan han avfyrade sina vapen och dödade och skadade många människor. Han sköt först människor på ön och började senare skjuta mot människor som försökte fly genom att simma över sjön. Polisen rapporterade att de flesta av offren var ungdomar i åldern 15 och 16 år. Människor på ön uppges ha gömt sig i toaletter eller i undervegetation och kommunicerat via sms för att undvika att ge sin position till skytten.

Skottlossningen ska ha pågått i 90 minuter. Polisen informerades om skottlossningen kl. 17.27, och kl. 18.27 hade skytten gripits. När polisen anlände till platsen konfronterades de med en scen av överlevande som bad poliserna att kasta sina vapen. De var rädda för att männen i uniformer återigen skulle öppna eld mot dem.

Vid 03:50 (CEST) den 23 juli 2011 trodde Øystein Mæland, chef för den nationella polisen, att antalet döda på Utøya var "minst 80" och att antalet förväntade dödsfall skulle öka. Sextio-nio personer har dött.

Förövare

Attackören är Anders Behring Breivik. Han greps på Utøya för skjutningarna och kopplades även till bombningarna i Oslo. Han har åtalats och dömts för att ha utfört båda attackerna. Han sitter i fängelse.

Politiska åsikter

Den tillförordnade nationella polischefen Sveinung Sponheim sade att den misstänkte gärningsmannens internetinlägg "tyder på att han har vissa politiska drag åt höger och antimuslimska åsikter, men om detta var motivet till själva dådet återstår att se". Polisen har beskrivit Breivik som en högerextremist. Breivik beskrev sig själv som en konservativ nationalist. Han har beskrivits som en kristen fundamentalist av nyhetskällor. Han uppges ha skrivit många inlägg på webbplatsen "document.no", som Aftenposten beskriver som "islamkritisk och Israelvänlig". Han har deltagit i möten med "Documents vänner", som är kopplade till webbplatsen. Han var också en gång medlem av högerpartiet Framstegspartiet (FrP) och dess ungdomsavdelning FpU. FpU-ledaren Ove Vanebo sade att Breivik var aktiv i början av 2000-talet, men att han lämnade partiet när hans åsikter blev mer extrema.

Enligt medieuppgifter har Breivik publicerat kommentarer på internet där han säger att han beundrar Winston Churchill och Max Manus, och även den nederländska politikern Geert Wilders. Breivik sade att Wilders Frihetsparti är "det enda sanna partiet för konservativa". Breivik har sagt att han är "för homosexuella och för Israel". På Twitter citerade han den utilitaristiska filosofen John Stuart Mill: "En person med en övertygelse är lika stor som 100 000 personer som bara har intressen". Det norska radio- och tv-bolaget (NRK) sade att Breivik publicerade ett manifest på 1516 sidor, om sina anti-multikulturalistiska och högermilitanta ideologier, på dagen för attackerna.

Tror att det fanns andra förövare

Flera vittnen vid ungdomslägret tror (enligt den 23 juli 2011) att det fanns mer än en skytt. Polisen har fått beskrivningar av en andra skytt och håller för närvarande på att kontrollera dessa uppgifter. På grund av osäkerheten kring dessa vittnesbeskrivningar och händelsernas kaotiska karaktär har polisen, som en försiktighetsåtgärd, ännu inte gjort någon officiell kommentar i frågan. Den tillförordnade polischefen Sveinung Sponheim har sagt att "det är mycket svårt att i nuläget säga om han agerade ensam eller om han agerade som en del av ett större nätverk".

Reaktioner

Inrikes

Vid en presskonferens på morgonen efter attackerna kallade statsminister Jens Stoltenberg attacken för en "nationell tragedi" och den värsta grymheten sedan andra världskriget. Stoltenberg sade att attacken inte skulle skada den norska demokratin och att det rätta svaret på våldet var "mer demokrati, mer öppenhet, men inte naivitet".

Eskil Pedersen från Arbetarnas ungdomsförbund lovade att "återvända till Utøya" och uppmanade Norge att fortsätta sin tradition av öppenhet och tolerans.

Kung Harald framförde sina kondoleanser till offren och deras familjer och uppmanade till sammanhållning.

Svein Østerud (nr:), professor emeritus, sade att innan vi kan analysera nationens trauma måste vi erkänna att Breivik och [några] andra terrorister är ungdomar som gått vilse när de går igenom institutioner ... samtidigt som de kämpar för att hitta sin identitet och samtidigt (och varje dag) tvingas [ anpassa sig till] normer som sätts upp av skolan, föräldrarna och sociala medier.

Internationellt

Europeiska unionen, Nato, FN:s säkerhetsråd, regeringar och ledare från hela världen fördömde attacken och uttryckte sitt deltagande och sin solidaritet med Norge.

Blommor läggs framför Oslos katedral dagen efter attentaten.

Minnesmärken

På Utøya kallas minnesplatsen ["gläntan"] "Lysninga"; en del av den är ["ringen"] "Ringen" - en "ring av stål [som] hänger mellan träden och där är namnen och åldern på de flesta av de 69 dödade ingraverade"; "den ligger på öns högsta punkt"; den avtäcktes under sommaren 2015. Hegnhuset invigdes 2016.

Ett tillfälligt nationellt monument i Oslo invigdes den 22 juli 2016.

En monolit står i varje kommun.

På 53 [platser] i Norge finns statyer av Nico Widerberg som finansierats anonymt.

En monolit har placerats vid Utsikten - en rastplats vid vägkanten med utsikt över Utøya; den ligger vid E16 vid Nes in Hole (kommun).

Nationellt minnesmärke i Hole kommun

I juni 2017 beslutade regeringen att ett av de nationella minnesmärkena ska placeras på Utøya-kaia, i Hole kommun; minnesmärket kommer inte att [vara ett konstverk eller] ha ett konstnärligt uttryck. KORO (no), ett organ under kulturministeriet, kommer inte längre att vara formellt knutet till processen när det gäller minnesmärket i Hole.

I populärkultur

Jan Kjærstad (en) publicerade 2017 Berge, en roman som handlar om attackerna och ett trippelmord 1999 i Norge (en).