22 juli 2011 i Norge – terrorattackerna i Oslo och på Utøya
22 juli 2011 i Norge – detaljerad genomgång av terrorattackerna i Oslo och på Utøya: händelseförlopp, offer, motiv och efterverkningar för Norge och Europa
2011 års attacker i Norge var två samordnade terrorattacker som inträffade den 22 juli 2011. Den första attacken var en bilbombning i centrala Oslo, nära flera regeringsbyggnader. Den andra var en masskjutning vid ett sommarläger för ungdomar på ön Utøya i Tyrifjorden, nordväst om Oslo. Totalt dödades 77 personer, varav många var unga; av offren på Utøya var 55 tonåringar. Utöver dödsfallen skadades ett stort antal personer och många fick svåra fysiska och psykiska följder. Bilbomben orsakade också omfattande materiella skador och krossade fönster i regeringskvarteren i centrala Oslo.
Händelseförlopp
Bomben i Oslo exploderade nära statsminister Jens Stoltenbergs kontor klockan 15.26. Explosionen dödade åtta personer och orsakade skador på flera byggnader i området. Cirka 90 minuter senare, under ett ungdomsläger som arrangerades av det norska arbetarpartiets ungdomsgrupp (AUF), anlände en beväpnad man till Utøya i polisuniform och öppnade eld mot lägerdeltagarna. Angreppet på ön var långdraget och kaotiskt, och många försökte fly genom att simma från ön eller söka skydd i terrängen.
Förövaren och motiv
Polisen grep flera misstänkta i samband med utredningen, men många av dem släpptes efterhand. Anders Behring Breivik, en då 32‑årig norsk medborgare, visade sig vara gärningsmannen bakom båda attackerna. Utredningen och senare rättegången visade att han hade planerat attackerna under flera år och motiverade dem med extrema högerideologiska åsikter — framför allt en fientlighet mot invandring och mot mångkulturalism. Breivik publicerade också ett långt manifest på internet som beskrev hans ideologiska motiveringar och planering.
Rättegång och straff
Breivik åtalades och ställdes inför rätta i Norge. Han dömdes för massmord och terroristbrott. Den norska domen gav honom ett långtidsstraff i form av förvaring (en form av förlängningsbar säkerhetsdom), med en ursprunglig tidsram enligt norsk lag men möjlig förlängning om han bedöms fortsatt farlig för samhället.
Reaktioner och följder
Attacken väckte starka reaktioner i Norge och internationellt. Europeiska unionen, Nato och många länder runt om i världen uttryckte stöd för Norge och fördömde attackerna. I Norge följde en lång period av nationell sorg och omfattande debatt om beredskap, polisinsatser, radikalisering och vilka åtgärder som behövs för att motverka extremism. Polisens insats vid Utøya kritiserades i flera utredningar, vilket ledde till granskningar och rekommendationer för att förbättra den nationella beredskapen.
Konsekvenser för samhället och minnesarbete
Händelserna den 22 juli 2011 har lämnat djupa spår i det norska samhället. Det har startats minnesceremonier, monument och olika stödinsatser för överlevande, anhöriga och vittnen. Samtidigt har attackerna satt fokus på behovet av förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, trygghet för politiska verksamheter och stöd till psykisk hälsa för de drabbade.
Utredningar och forskning om händelserna fortsätter att bidra till lärdomar om hur samhällen kan förebygga liknande angrepp, förbättra myndigheters respons och arbeta för sammanhållning mot hat och våld.
Bombningen i Oslo
Den 22 juli 2011 kl. 15.26 (CEST) inträffade en kraftig explosion i närheten av Norges statsministers kontor (H-blokka) och flera andra regeringsbyggnader, t.ex. olje- och energidepartementet (R4) och finansdepartementet. (Se karta)
Den närliggande gatan fylldes med glas och skräp efter explosionen. En bils vrakdel sågs i närheten av en av de drabbade byggnaderna. Ett gigantiskt moln av vit rök syntes när en brand brann vid oljeministeriet. Explosionen hördes minst sju kilometer bort.
Efter explosionen rensade polisen området och letade efter fler sprängladdningar. Polisen bad människor att lämna centrala Oslo.
Förluster
Åtta personer har dödats i explosionen och femton personer har skadats, varav elva allvarligt. En läkare vid Universitetssjukhuset i Oslo sade att sjukhuspersonalen behandlade skador i huvudet, bröstet och buken.
Statsminister Jens Stoltenberg skadades inte i explosionen. Norges finansminister Sigbjørn Johnsen var på semester i Danmark vid tidpunkten.
Eftersom juli är den största semesterperioden i Norge och attackerna ägde rum under helgen var det inte lika många människor i området som vanligt, vilket kan ha räddat många liv.
Konsekvenser för transporterna
Alla vägar in till Oslos centrum stängdes av medan polisen flyttade människor från området och varnade Oslos invånare att hålla sig borta från centrum. De uppmanades också att begränsa användningen av mobiltelefoner på grund av oron för ytterligare en eventuell terroristattack. Kollektivtrafiken till och från staden stoppades. Polisen kontrollerade bilar på vägen till Oslos flygplats, som förblev öppen medan polisen genomförde sökningar i bilar på platsen.
Järnvägslinjen Gardermoen mellan Lillestrøm och Oslo flygplats stängdes av efter att ett misstänkt paket hittats nära spåren. Samma sak hände vid TV 2:s kontor, som evakuerades efter att ett misstänkt paket hittats utanför byggnaden.
Karta över området där explosionen ägde rum. Röd byggnad: Regeringsbyggnad. Orangefärgat område: Position för en förstörd bil. Blå byggnad: Oljeministeriets byggnad.
Den norska premiärministerns kontor med utblåsta fönster strax efter explosionen.
Det norska olje- och energidepartementet strax efter utbrottet.
Utøya skytte
Ungefär 90 minuter efter explosionen i Oslo gick en beväpnad man i polisuniform, som tros vara Anders Behring Breivik, ombord på en färja cirka 40 kilometer nordväst om Oslo. Färjan gick till ön Utøya i sjön Tyrifjorden. Ön var platsen för Arbeiderpartiets årliga sommarläger för arbetarnas ungdomsförbund (AUF). Väl på ön började den beväpnade mannen skjuta de huvudsakligen tonåriga lägerdeltagarna, innan han slutligen greps.
Skytten var klädd som polis och sa att han hade kommit för en rutinkontroll efter bombdådet i Oslo. Han signalerade och bad människor att samlas runt honom innan han avfyrade sina vapen och dödade och skadade många människor. Han sköt först människor på ön och började senare skjuta mot människor som försökte fly genom att simma över sjön. Polisen rapporterade att de flesta av offren var ungdomar i åldern 15 och 16 år. Människor på ön uppges ha gömt sig i toaletter eller i undervegetation och kommunicerat via sms för att undvika att ge sin position till skytten.
Skottlossningen ska ha pågått i 90 minuter. Polisen informerades om skottlossningen kl. 17.27, och kl. 18.27 hade skytten gripits. När polisen anlände till platsen konfronterades de med en scen av överlevande som bad poliserna att kasta sina vapen. De var rädda för att männen i uniformer återigen skulle öppna eld mot dem.
Vid 03:50 (CEST) den 23 juli 2011 trodde Øystein Mæland, chef för den nationella polisen, att antalet döda på Utøya var "minst 80" och att antalet förväntade dödsfall skulle öka. Sextio-nio personer har dött.
Förövare
Attackören är Anders Behring Breivik. Han greps på Utøya för skjutningarna och kopplades även till bombningarna i Oslo. Han har åtalats och dömts för att ha utfört båda attackerna. Han sitter i fängelse.
Politiska åsikter
Den tillförordnade nationella polischefen Sveinung Sponheim sade att den misstänkte gärningsmannens internetinlägg "tyder på att han har vissa politiska drag åt höger och antimuslimska åsikter, men om detta var motivet till själva dådet återstår att se". Polisen har beskrivit Breivik som en högerextremist. Breivik beskrev sig själv som en konservativ nationalist. Han har beskrivits som en kristen fundamentalist av nyhetskällor. Han uppges ha skrivit många inlägg på webbplatsen "document.no", som Aftenposten beskriver som "islamkritisk och Israelvänlig". Han har deltagit i möten med "Documents vänner", som är kopplade till webbplatsen. Han var också en gång medlem av högerpartiet Framstegspartiet (FrP) och dess ungdomsavdelning FpU. FpU-ledaren Ove Vanebo sade att Breivik var aktiv i början av 2000-talet, men att han lämnade partiet när hans åsikter blev mer extrema.
Enligt medieuppgifter har Breivik publicerat kommentarer på internet där han säger att han beundrar Winston Churchill och Max Manus, och även den nederländska politikern Geert Wilders. Breivik sade att Wilders Frihetsparti är "det enda sanna partiet för konservativa". Breivik har sagt att han är "för homosexuella och för Israel". På Twitter citerade han den utilitaristiska filosofen John Stuart Mill: "En person med en övertygelse är lika stor som 100 000 personer som bara har intressen". Det norska radio- och tv-bolaget (NRK) sade att Breivik publicerade ett manifest på 1516 sidor, om sina anti-multikulturalistiska och högermilitanta ideologier, på dagen för attackerna.
Tror att det fanns andra förövare
Flera vittnen vid ungdomslägret tror (enligt den 23 juli 2011) att det fanns mer än en skytt. Polisen har fått beskrivningar av en andra skytt och håller för närvarande på att kontrollera dessa uppgifter. På grund av osäkerheten kring dessa vittnesbeskrivningar och händelsernas kaotiska karaktär har polisen, som en försiktighetsåtgärd, ännu inte gjort någon officiell kommentar i frågan. Den tillförordnade polischefen Sveinung Sponheim har sagt att "det är mycket svårt att i nuläget säga om han agerade ensam eller om han agerade som en del av ett större nätverk".
Reaktioner
Inrikes
Vid en presskonferens på morgonen efter attackerna kallade statsminister Jens Stoltenberg attacken för en "nationell tragedi" och den värsta grymheten sedan andra världskriget. Stoltenberg sade att attacken inte skulle skada den norska demokratin och att det rätta svaret på våldet var "mer demokrati, mer öppenhet, men inte naivitet".
Eskil Pedersen från Arbetarnas ungdomsförbund lovade att "återvända till Utøya" och uppmanade Norge att fortsätta sin tradition av öppenhet och tolerans.
Kung Harald framförde sina kondoleanser till offren och deras familjer och uppmanade till sammanhållning.
Svein Østerud (nr:), professor emeritus, sade att innan vi kan analysera nationens trauma måste vi erkänna att Breivik och [några] andra terrorister är ungdomar som gått vilse när de går igenom institutioner ... samtidigt som de kämpar för att hitta sin identitet och samtidigt (och varje dag) tvingas [ anpassa sig till] normer som sätts upp av skolan, föräldrarna och sociala medier.
Internationellt
Europeiska unionen, Nato, FN:s säkerhetsråd, regeringar och ledare från hela världen fördömde attacken och uttryckte sitt deltagande och sin solidaritet med Norge.
Blommor läggs framför Oslos katedral dagen efter attentaten.
Minnesmärken
På Utøya kallas minnesplatsen ["gläntan"] "Lysninga"; en del av den är ["ringen"] "Ringen" - en "ring av stål [som] hänger mellan träden och där är namnen och åldern på de flesta av de 69 dödade ingraverade"; "den ligger på öns högsta punkt"; den avtäcktes under sommaren 2015. Hegnhuset invigdes 2016.
Ett tillfälligt nationellt monument i Oslo invigdes den 22 juli 2016.
En monolit står i varje kommun.
På 53 [platser] i Norge finns statyer av Nico Widerberg som finansierats anonymt.
En monolit har placerats vid Utsikten - en rastplats vid vägkanten med utsikt över Utøya; den ligger vid E16 vid Nes in Hole (kommun).
Nationellt minnesmärke i Hole kommun
I juni 2017 beslutade regeringen att ett av de nationella minnesmärkena ska placeras på Utøya-kaia, i Hole kommun; minnesmärket kommer inte att [vara ett konstverk eller] ha ett konstnärligt uttryck. KORO (no), ett organ under kulturministeriet, kommer inte längre att vara formellt knutet till processen när det gäller minnesmärket i Hole.
I populärkultur
Jan Kjærstad (en) publicerade 2017 Berge, en roman som handlar om attackerna och ett trippelmord 1999 i Norge (en).
Frågor och svar
Fråga: Vem var ansvarig för attackerna i Norge 2011?
S: Anders Behring Breivik, en 32-årig norsk protestantisk man, var ansvarig för attackerna i Norge 2011.
F: Hur många människor dödades i attackerna?
S: Totalt 77 personer dödades i attackerna i Norge 2011.
F: Vilken typ av attack skedde först?
S: Den första attacken var en bilbombning nära regeringsbyggnader i Oslo.
F: När inträffade den andra attacken?
S: Den andra attacken inträffade cirka 90 minuter senare vid ett ungdomsläger som anordnades av ungdomsgruppen (AUF) inom det norska arbetarpartiet (AP).
F: Hur många tonåringar dödades i attackerna?
S: 55 tonåringar dödades i attackerna i Norge 2011.
F: Vad motiverade Anders Behring Breivik att begå dessa dåd?
Svar: Anders Behring Breivik begick dessa dåd som en handling mot invandringsideologin och mot mångkulturalism.
F: Hur har andra länder reagerat på dessa attacker?
S: Europeiska unionen, Nato och länder runt om i världen har uttryckt sitt stöd för Norge och fördömt attackerna.
Sök