År 30 f.Kr. var antingen ett vanligt år som började på onsdag, torsdag eller fredag eller ett skottår som började på torsdag. På den tiden var det känt som året för Octavianus och Crassus konsulat.

 

Kalender och kronologi

År 30 f.Kr. placeras i den period då den julianska kalendern redan hade införts (45 f.Kr.). I praktiken uppstod dock problem med hur ofta skottår inföll under de första decennierna efter reformen — en felaktig tillämpning ledde till att skottår satts in för ofta tills Augustus slutligen rättade till systemet. Därför kan modern återberäkning av veckodagar för år 30 f.Kr. variera beroende på om man antar korrekt eller felaktigt införda skottår i den samtida tillämpningen. Detta är anledningen till att år 30 f.Kr. i vissa källor anges som ett vanligt år som började på onsdag, torsdag eller fredag, eller alternativt ett skottår som började på torsdag.

Octavianus och Crassus — konsulatet

Gaius Octavianus (senare känd som kejsaren Augustus) var vid denna tid den klart dominerande politiska figuren i Rom. Som Julius Caesars adoptivson hade han under de senaste åren konsoliderat makten efter inbördeskrigen och använde sina konsulära befogenheter för att befästa sin ställning och fördela ämbeten och provinser till sina anhängare. Octavianus var skicklig i politisk propaganda och organiserade segrar som stärkte hans image som Roms räddare och återställare av ordningen.

Marcus Licinius Crassus som delade konsulatet 30 f.Kr. var ättling till den mäktige triumvirn Marcus Licinius Crassus (den äldre). Denna Crassus hade inte samma dominans som sina föregångare men som konsul 30 f.Kr. utgjorde han part av den formella republiksinstitutionen samtidig som verklig makt i praktiken låg hos Octavianus.

Viktiga händelser under året

  • Octavianus slutförde sin kampanj mot Egypten. Efter den avgörande sjöslagen året innan och det politiska trycket mot Antonius och Kleopatra drabbade Octavianus nu området i nordöstafrika.
  • Alexandria intogs och Ptolemaiska dynastins styre kollapsade. Detta innebar att Egypten förvandlades till en romersk provins och dess enorma sädproduktion och ekonomiska resurser kom under direktromerskt kontroll — en strategiskt viktig förvärvning för Rom.
  • Mark Antony (Marcus Antonius) och drottning Kleopatra VII av Egypten begick självmord i samband med Alexandrias fall, vilket markerade slutet för deras makt och slutet för den ptolemaiska monarkin.
  • Ptolemy XV, kallad Caesarion (son till Julius Caesar och Kleopatra), mördades kort efter Alexandrias fall, vilket avskaffade en potentiell legitim motkandidat till Octavianus.
  • Händelserna under 30 f.Kr. bidrog direkt till den övergång som inom några år formellt avslutade republikens politiska system och banade väg för Octavianus upphöjelse till Augustus och startskottet för principatet (kejsardömets första fas).

Personer som avled omkring 30 f.Kr.

  • Cleopatra VII — sista härskarinnan i det ptolemaiska Egypten.
  • Marcus Antonius (Mark Antony) — romersk general och politiker, medlem av det andra triumviratet.
  • Caesarion (Ptolemy XV) — son till Kleopatra och Julius Caesar.

Betydelse och efterverkningar

År 30 f.Kr. ses ofta som en milstolpe: det markerar slutet på den sista större militära och dynastiska utmaningen mot Octavianus och inledningen till en ny ordning i Romarriket där en ensam härskare (princeps/kejsare) kom att ha övervägande makt. Genom annekteringen av Egypten säkrade Rom tillgång till viktiga resurser och dramatisk ekonomisk förstärkning, vilket underlättade Octavianus senare reformer och konsolidering av styret.

För den som vill fördjupa sig vidare kan man studera samtida källor (såsom historikerna Velleius Paterculus och Dio Cassius samt diktning och propaganda från perioden) samt modern historieforskning som analyserar övergången från republik till principat och hur personliga maktkamper formade Medelhavsvärlden i slutet av 1:a århundradet f.Kr.