Thomas Schelling

Thomas Crombie Schelling (14 april 1921-13 december 2016) var en amerikansk ekonom och professor i utrikesfrågor, nationell säkerhet, kärnvapenstrategi och vapenkontroll.

Efter 1953 lämnade han regeringen för att gå med i den ekonomiska fakulteten vid Yale University, och 1958 utnämndes han till professor i ekonomi vid Harvard University. År 1969 började han vid John F. Kennedy School of Government vid Harvard.

1993 fick Schelling ett pris från National Academy of Sciences. Han fick också en hedersdoktorsexamen från Yale University 2009 och en hedersdoktorsexamen från University of Manchester.

Han tilldelades Nobelpriset i ekonomi 2005 (tillsammans med Robert Aumann) för att ha "förbättrat vår förståelse av konflikter och samarbete genom spelteoretisk analys".

Personligt liv

Schelling föddes den 14 april 1921 i Oakland, Kalifornien. Han studerade vid University of California, Berkeley, Harvard University och Yale University.

Schelling gifte sig med Corinne Tigay Saposs 1947. De fick fyra barn. De skilde sig 1991. Schelling gifte sig sedan med Alice M. Coleman 1991. De fick fyra barn.

Schelling avled den 13 december 2016 i Bethesda, Maryland, efter komplikationer till följd av en höftfraktur, 95 år gammal.

Större arbeten

Konfliktstrategi (1960)

Schellings mest kända verk växte fram i samband med efterkrigstidens intresse för spelteori och det kalla kriget. Boken behandlar ett område som kallas strategisk förhandling, om hur USA skulle kunna hantera Sovjetunionen efter andra världskriget. Den anses vara en av de hundra böcker som har haft störst inflytande i västvärlden efter 1945. Många studier vid RAND Corporation och Herman Kahns Hudson Institute gick i samma riktning. Alla dessa personer kände varandra och gav råd och seminarier i Pentagon och andra amerikanska regeringsdepartement.

Vapen och inflytande (1966)

Schellings teorier om kriget utvidgades i Arms and Influence. I reklambladet står det att den "fortsätter den analys som så briljant påbörjades i hans tidigare The Strategy of Conflict ... och utgör ett viktigt bidrag till den växande litteraturen om modern krig och diplomati".

Mikromotiv och makrobeteende (1978)

1969 och 1971 publicerade Schelling ofta citerade artiklar om vad han kallade "en allmän teori om tippning". I dessa artiklar visade han att en preferens för att ens grannar skall vara av samma färg, eller till och med en preferens för en blandning "upp till en viss gräns", kan leda till total segregation. Detta förklarade fenomenet med fullständig lokal separation av olika grupper. När en cykel av sådana förändringar väl har påbörjats kan den ha en självbärande dynamik.

Global uppvärmning

Schelling har varit involverad i debatten om den globala uppvärmningen sedan han var ordförande för en kommission för president Jimmy Carter 1980. Han anser att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot mot utvecklingsländerna, men att hotet mot Förenta staterna har överdrivits. Med utgångspunkt i sin erfarenhet av Marshallplanen efter andra världskriget har han hävdat att det är ett förhandlingsproblem att ta itu med den globala uppvärmningen. Om världen kan minska utsläppen kommer de fattiga länderna att få de flesta fördelarna, men de rika länderna kommer att bära de flesta kostnaderna.

Förteckning över böcker

  • 1951. Nationell inkomstbeteende: en introduktion till algebraisk analys. New York: McGraw-Hill.
  • 1958. Internationell ekonomi. Boston: Allyn and Bacon.
  • 1960. Konfliktstrategin. Cambridge MA: Harvard University Press.
  • 1961. Strategi och vapenkontroll. (med Morton H. Halperin) New York: The Twentieth Century Fund, och nyutgiven med ett nytt förord, A Pergamon-Brassey's Classic, 1985.
  • 1966. Vapen och inflytande. New Haven CT: Yale University Press.
  • 1978. Mikromotiv och makrobeteende. New York: W.W. Norton.
  • 1979. Att tänka igenom energiproblemet. Kommittén för ekonomisk utveckling.
  • 1984. Val och konsekvenser. Harvard University Press.

Frågor och svar

F: Vem var Thomas Crombie Schelling?


S: Thomas Crombie Schelling var en amerikansk ekonom och professor i utrikespolitik, nationell säkerhet, kärnvapenstrategi och vapenkontroll.

F: Var arbetade Schelling efter att ha lämnat regeringen 1953?


S: Schelling lämnade regeringen 1953 för att gå med i den ekonomiska fakulteten vid Yale University.

F: När utnämndes Schelling till professor i ekonomi vid Harvard University?


S: Schelling utnämndes till professor i nationalekonomi vid Harvard University 1958.

F: Vilken skola vid Harvard gick Schelling med i 1969?


S: Schelling gick med i John F. Kennedy School of Government vid Harvard 1969.

F: Vilken utmärkelse fick Schelling av National Academy of Sciences 1993?


S: Schelling fick en utmärkelse från National Academy of Sciences 1993.

F: Vad var anledningen till att Schelling fick Nobelpriset i ekonomi 2005?


S: Schelling fick Nobelpriset i ekonomi 2005 (delat med Robert Aumann) för att ha "ökat vår förståelse av konflikt och samarbete genom spelteoretisk analys".

F: Fick Schelling några hedersutmärkelser under sin livstid?


S: Ja, Schelling erhöll ett hedersdoktorat från Yale University 2009 samt en hedersgrad från University of Manchester.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3