Agilbert — frankisk biskop i Wessex och Paris (blomstr. 650–685)
Agilbert (650–685) — frankisk biskop utbildad i Irland, verksam i Wessex och senare biskop i Paris efter konflikt med kung Cenwalh. Historisk profil och inflytande.
Agilbert (blomstrade 650-685) var frankisk av börd och utbildad på Irland. Han blev den andra biskopen för västsachsarna efter biskop Birinus. Efter en meningsskiljaktighet med kung Cenwalh av Wessex återvände han till Gallien för att så småningom bli biskop av Paris.
Bakgrund och utbildning
Agilbert var av frankisk börd men enligt samtida källor (bland annat Beda) fick han sin teologiska utbildning i det irländska klosterväsendet, som på 600‑talet var en viktig centrum för lärdom i Västeuropa. Hans uppväxt och utbildning visar de starka kontakterna mellan det kontinentala Europa, Irland och de anglosaxiska kungadömena under denna tid.
Biskop i Wessex
Efter Birinus, som hade initierat kristnandet av västsachsarna, utsågs Agilbert till deras biskop. Sätet för biskopsstolen låg sannolikt i Dorchester‑området. Agilbert tjänstgjorde under en period då kyrkan i England var i snabb förändring och när kontakter med Rom och irländska traditioner ofta stod i fokus.
Enligt Beda uppstod en konflikt mellan Agilbert och kung Cenwalh av Wessex. En viktig orsak var språksvårigheter: Agilbert talade inte engelska, vilket försvårade kontakten med kungen och delar av befolkningen. Cenwalh lät därför tillsätta en annan biskop (Wine) i delar av sitt rike, och Agilbert lämnade så småningom Wessex och återvände till kontinenten.
Roll i kyrkliga frågor och synoden i Whitby
Agilbert deltog i viktiga kyrkliga samlingar under 600‑talet. Vid synoden i Whitby (664) stod han på den romerska kyrkans sida i frågor om påskens beräkning och andra sedvänjor. Eftersom han inte talade engelska lät han sin vän och medarbetare översätta hans inlägg. Samtidigt omnämns Agilbert i källorna som en aktad prästherre som hade inflytande både i England och på kontinenten.
Återkomst till Gallien och biskop av Paris
Efter sin avresa från Wessex återvände Agilbert till Gallien, där han fortsatte sin kyrkliga bana. Han utsågs senare till biskop av Paris och verkade under senare delen av 600‑talet i den frankiska kyrkans tjänst. Hans verksamhet i både England och Gallien illustrerar den gränsöverskridande roll många kyrkans män spelade i denna period.
Eftermäle
Agilbert betraktas idag som ett exempel på de täta kulturella och religiösa banden mellan Irland, Frankerriket och England under 600‑talet. Hans karriär — från frankisk härkomst och irländsk utbildning till biskop i både Wessex och Paris — visar hur kyrkliga nätverk och personliga kontakter formade kristendomens utbredning och organisation i Västeuropa under tidig medeltid.
Karriär
Wessex
Agilbert studerade på Irland i flera år. År 650 kom han till Wessex som missionär. Kungen Cenwalh var imponerad av hans bakgrund och erbjöd Agilbert biskopsämbetet i Dorchester. Detta var det säte som ursprungligen hade givits till biskop Birinus som grundade en kyrka i Dorchester on Thames. Birinus hade dött år 650 och Cenwalh letade efter en ersättare. Men efter en tid tröttnade Cenwalh på att inte kunna förstå biskopen, som tydligen inte talade det anglosaxiska språket. Cenwalh skapade ett nytt stift i Winchester år 660 och gjorde Wine till den första biskopen. Agribert tog illa vid sig av att inte ha blivit tillfrågad och lämnade sitt ämbete.
Northumbria
Agilbert lämnade inte England omedelbart utan besökte Northumbria. Det hade uppstått en kontrovers i den nordumbriska kyrkan om datumet för påsken. Kungen Oswiu av Northumbria och hans son Eahlfrith stödde var och en en annan kyrklig ståndpunkt. Varför Agilbert kom till Northumbria vid denna tidpunkt eller vem som skickade honom är inte dokumenterat. Men kungarna Osiwu och Cenwalh var vänner. De stödde båda den romerska ståndpunkten att påsken skulle firas på samma sätt i hela den kristna världen. En synod sammankallades i Whitby för att lösa frågan. Biskop Agilbert var den äldsta kyrkliga personen där som stödde den romerska ståndpunkten. Eftersom han inte talade språket så bra bad han Wilfrid att tala för honom. Deras argument var varför endast de avlägsna delarna av Storbritannien firade påsken annorlunda än resten av den kristna världen? Osiwu fattade ett beslut om att fira påsken tillsammans med resten av de kristna kyrkorna.
Frankrike
Agilbert vandrade en tid i Gallien (senare Frankrike) innan han accepterade posten som biskop i Paris. Han innehade den positionen från ca 667 i ungefär 12 år. Han vigde Wilfrid till biskop i Compiègne tillsammans med flera andra. Senare fördrevs biskop Wine från Wessex av Cenwalh. Detta lämnade Wessex utan biskop. Cenwalh skickade vädjanden till Agilbert om att återvända till Wessex. Agilbert avvisade Cenwalh med hänvisning till att hans nuvarande uppgifter som biskop i Paris hindrade honom från att återvända. Men han skickade sin brorson Leutherius i hans ställe. Leutherius välkomnades i Wessex som ny biskop av Winchester. Agilbert dog någon gång efter 679. Han begravdes i klostret Jouarre.
Frågor och svar
F: Vem var Agilbert?
S: Agilbert var en frankisk man som utbildades på Irland och blev den andra biskopen för västsaxarna efter biskop Birinus.
F: När levde Agilbert?
S: Agilbert levde mellan år 650 och ca 685.
F: Vilken ställning hade Agilbert efter att han lämnat Wessex?
S: Efter att ha lämnat Wessex blev Agilbert så småningom biskop av Paris.
F: Vad var anledningen till att Agilbert lämnade Wessex?
S: Agilbert lämnade Wessex efter att ha haft en meningsskiljaktighet med kung Cenwalh.
F: Var föddes Agilbert?
S: Agilbert föddes på frankernas territorium.
F: Var utbildades Agilbert?
S: Agilbert fick sin utbildning på Irland.
F: Vem var den tidigare biskopen för västsaxarna före Agilbert?
S: Den tidigare biskopen för västsaxarna före Agilbert var biskop Birinus.
Sök