Parisoperan (Opéra national de Paris)
Översikt över Opéra national de Paris: verksamhet, scener, historisk bakgrund, repertoar och roll för Paris Opéra Ballet samt andra framstående operascener i Paris.
Översikt
Opéra national de Paris, ofta kallad Parisoperan, är Frankrikes största och mest inflytelserika operainstitution. Den kombinerar operaproduktioner, balettföreställningar och konstnärlig utveckling inom vokal- och scenkonst. Som nationalteater har den både konstnärligt ansvar och offentlig finansiering och spelar en ledande roll i Frankrikes musikliv. En officiell beteckning är Opéra national de Paris.
Byggnader och scener
Organisationen använder flera scener för olika typer av föreställningar. De mest kända är Opéra Bastille och Opéra Garnier, två arkitektoniskt och funktionellt skilda byggnader. Garnier är berömd för sin 1800-talsarkitektur och rika interiör, medan Bastille representerar en modern spillra med större salonger och tekniska möjligheter. Valet av scen påverkar ofta repertoarens storlek, scenografi och publikupplevelse.
Historik och utveckling
Institutionens rötter går tillbaka till barockens och upplysningstidens Frankrike, när kungliga och välgörenhetsdrivna musikkompanier utvecklades till permanenta institutioner. Genom århundradena har Parisoperan förändrats, både konstnärligt och administrativt, och anpassat sig till nya estetiska strömningar — från 1700‑ och 1800‑talens grand opéra till 1900‑talets experiment och samtida verk.
Repertoar, balett och konstnärligt arbete
Repertoaren spänner över operaklassiker, moderna verk och nyskriven samtida musik. Förutom operaföreställningar är institutionen hemvist för Paris Opéra Ballet, en av världens äldsta och mest respekterade balettkompanier. Baletten profilerar sig både genom klassiska uppsättningar och nyskapande koreografier, och kompaniet turnerar regelbundet internationellt.
Betydelse och omgivning
Parisoperan fungerar som en nationell kulturbärare: den påverkar utbildning, kritik och scenkonstens normer i Frankrike. Den lockar en internationell publik och samverkar ofta med festivaler, orkestrar och andra konsthögskolor. I Paris finns flera andra viktiga operascener och musikscener:
- Théâtre du Châtelet – känd för operetter, konserter och musikaler.
- Opéra-Comique – historiskt center för fransk opéra-comique och nya produktioner.
- Théâtre des Champs-Élysées – scen för opera, konsert och modernistiska premiärer.
Genom sina scener, kompanier och internationella samarbeten fortsätter Parisoperan att vara en central aktör inom europisk operakonst och scenisk dans.
Historia
Kung Ludvig XIV lät Jean-Baptiste Lully starta Académie Royale de Musique 1672. Detta var en organisation som omfattade opera, balett och musik. Balettkompaniet var en del av operakompaniet. Sedan startade Ludvig XIV balettskolan, som kallades Académie Royale de Danse, år 1661. Från 1671 fram till Lullys död 1687 leddes skolan av den store dansmästaren Pierre Beauchamp, mannen som fastställde de fem fotpositionerna.
År 1713 gjorde kung Ludvig XIV operan till en statlig institution. Det fanns en grupp professionella dansare som kallades Le Ballet de l'Opéra. Från den tiden fram till 1875 använde de många teatrar, som alla förstördes av en brand. Alla dessa kompanier kallades Paris Opéra eller Opéra de Paris.
Den 29 oktober 1873 förstördes den gamla Opéra de Paris, känd som Théâtre de l'Académie Royale de Musique, som hade använts sedan 1821, av en brand som brann i 27 timmar. År 1875 flyttade operasällskapet till det nya Palais Garnier som var en del av kejsar Napoleon III:s återuppbyggnad av Paris.
När Opéra Bastille byggdes 1989 valde kompaniet den som sin huvudteater.
Författare
AlegsaOnline.com Parisoperan (Opéra national de Paris) Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/143925