Brytontiska språk — bretonska, walesiska och korniska: historia & utbredning

Upptäck brytontiska språk — bretonska, walesiska och korniska: deras historia, utbredning och bevarande. Läs om ursprung, utveckling och kulturarv.

De brytonska språken är en språkfamilj inom de keltiska språken. De talas i Bretagne, Wales och Cornwall. Medan de håller på att dö ut på resten av de brittiska öarna, omfattar de (erkända) regionerna följande: Cumbria och Skottland, även om det fortfarande diskuteras, talades det gemensamma brittonska i stor utsträckning i hela England.

Det finns tre brytonska språk:

• Bretonskt (Brezhoneg)
• Walesiska (Cymraeg)
• Cornish (Kernowek)

Och tre utdöda språk

• Cumbric (talades i norra England och södra Skottland, utdött under medeltiden)
• Pictish (en språkform i norra Skottland vars klassificering är omdiskuterad; ofta räknad som p-keltisk och därför nära besläktad med brytonska)
• Gemensamma brittonska (Common Brittonic) — det forna gemensamma urspråket som utvecklades till dagens brytonska språk

Historia och ursprung

Brytonska språk utvecklades ur den gemensamma brittonska (Common Brittonic), som talades i stora delar av Brittiska öarna under järnåldern och tidig medeltid. När romarriket drog sig tillbaka och germanska stammar som angler och saxare etablerade sig i östra och södra England, trängdes de keltiska språken västerut och nordväst. Under medeltiden utvecklades den gemensamma brittonska i olika regionala former — vilket gav upphov till walesiska, korniska och bretonska samt utdöda varianter som cumbric.

Geografisk utbredning idag

- Breton talas främst i Bretagne (Frankrike), framför allt i västra kantoner som Finistère och delar av Côtes-d'Armor och Morbihan. Språket nådde Bretagne med britoniska invandrare från brittiska öarna under tidig medeltid.

- Walesiska finns i hela Wales, med starkast koncentration i nordväst och i vissa samhällen där undervisning och media på walesiska är väl etablerade. Walesiska har en stabilare ställning än de flesta andra keltiska språk tack vare lagstiftning, utbildning och public service-media på språket.

- Korniska talas i Cornwall. Språket dog ut i vardagligt bruk omkring 1700-talet men har återupplivats under 1900- och 2000-talen. Kärnframsteg inom utbildning, litteratur och kultur har gjort att en liten men aktiv talargemenskap finns idag.

Språkdrag och gemensamma kännetecken

Brytonska språk delar flera typiska keltiska drag:

• Konsonantmutation — ljudförändringar i början av ord beroende på grammatisk miljö (t.ex. possessiv eller efter vissa prepositioner).
• Ordföljd — traditionellt VSO (verb–subjekt–objekt) i äldre stadier, även om moderna varianter ibland visar större variation under påverkan av omgivande språk.
• Inflekterade prepositioner — kombinationer av preposition + pronomen som bildar särskilda former.
• Bestämd artikel före substantivet (t.ex. bretonskt an, walesiskt y/yr).

Skrift, standardisering och dialekter

Varje levande brytonsk språk har sin egen skriftspråksstandard och dialektvariation:

• Breton har flera ortografier och dialekter (t.ex. Léonard, Trégorrois, Cornouaillais) och arbeten för en gemensam modern standard (Peurunvan) har pågått sedan 1900-talet.
• Walesiska har en stabiliserad stavning och ett omfattande standardspråk som används i utbildning, media och officiella sammanhang.
• Korniska har genomgått flera standardiseringsförsök (t.ex. Unified Cornish, Kernewek Kemmyn) i samband med språkets återuppväckelse.

Nuvarande status och revitaliseringsarbete

Ställningen varierar mellan språken:

• Walesiska har relativt stark institutionell ställning med skolor på språket, nationell och lokal media (bl.a. S4C och BBC Radio Cymru) samt officiell status i Wales. Regeringen i Wales har mål för att öka antalet talare.
• Bretonskt har större antal människor som kan några fraser eller är passiva talare, men antalet dagliga, fullt flytande talare har minskat. Det finns skolor (Diwan, Div yezh m.fl.) som undervisar på bretonska och aktiv kulturproduktion.
• Korniska är ett exempel på ett framgångsrikt revitaliseringsprojekt: trots tidigare utdöende finns idag kurser, certifierade lärare, kulturella evenemang och en växande litteratur- och musikscen på korniska.

Förhållande till andra keltiska språk

Brytonska språk utgör den så kallade p-keltiska eller brytonska grenen av de keltiska språken. De står i kontrast till den goideliska (q-keltiska) grenen, som inkluderar iriska, skotsk gaeliska och Manx. Skillnader syns i fonologi, ordförråd och vissa grammatiska konstruktioner, men alla keltiska språk har gemensamma drag som tyder på en delad historisk bakgrund.

Kulturell betydelse

Brytonska språk är bärare av regional identitet, traditionell poesi, sånger och mytologi. Återupplivningsrörelser har ofta kopplingar till lokalt kulturarv, festivaler, utbildning och politisk aktivism för språkens erkännande och bevarande.

Ytterligare läsning och resurser

För den som vill lära sig mer rekommenderas att söka upp litteratur om keltisk språkvetenskap, regionala språkinstitut samt lokala språkorganisationer som stöder undervisning och media på de brytonska språken.

Frågor och svar

F: Vad är de brytonska språken?

F: Var talas de brytonska språken?

F: Är de brytonska språken utdöda?

F: Var talades de brytonska språken annars?

F: Hur många brytonska språk finns det?

F: Vilka är namnen på de tre brytonska språk som är utdöda?

F: Finns det några andra regioner än Bretagne, Wales och Cornwall där de brytonska språken talas?

Sök med bokstav