Budai (kinesiska:布袋), uttalad Hotei på japanska, även känd som den skrattande Buddha, var en buddhistisk munk i Kina. Många kinesiska buddhister tror att han var en reinkarnation av Maitreya, den person som kommer att bli nästa Buddha efter Gautama Buddha.

Han har införlivats i buddhism, taoism och shintoism. Bilder av honom finns i många tempel, restauranger och företag. Budai har blivit en gud för lycka och överflöd i vissa former av taoism och buddhism. I Japan är Hotei en av de sju lyckogudarna (Shichi Fukujin). Han visas nästan alltid leende eller skrattande, därav hans smeknamn på kinesiska, "den skrattande Buddha" (kinesiska:笑佛).

Liv och historisk bakgrund

Enligt traditionella kinesiska källor var Budai en excentrisk, kringresande chan-munk (zen) som levde i Kina under slutet av 900‑talet eller början av 1000‑talet. Hans namn Budai betyder bokstavligen "tygsäck" och hänvisar till den stora säck han alltid bar med sig. Historiska uppgifter är knapphändiga och mycket av det som berättas är legender och senare folktraditioner. Vissa källor ger honom namnet Qieci (契此) eller andra lokala beteckningar, men mycket av hans biografi är osäker och färgad av mytbildning.

Utseende och symbolik

Budai framställs typiskt som en rund, godmodig figur med bar överkropp, stor mage och ett brett leende eller gapskratt. Han bär en enkel munkkappa och har en stor tygsäck, därav namnet. Vanliga attribut är också en bönfana eller solfjäder och ibland en stav. I konst och statyer förekommer ofta barn som klänger runt honom, vilket förstärker associationerna till fruktbarhet och glädje.

  • Stor mage: symboliserar överflöd, generositet och inre frid.
  • Tygsäcken: sägs innehålla mat, leksaker eller gåvor som han delar ut till de behövande — en symbol för välvilja och välstånd.
  • Leendet och skrattet: uttrycker glädje, lätthet och ett frigjort förhållningssätt till materiella bekymmer.

Religiös betydelse och folklig kult

Budai associeras i många folkbelägna traditioner med Maitreya, den framtida Buddha, och uppfattas därför av vissa som en inkarnation eller budbärare för Maitreya‑idealet om medkänsla och kommande frälsning. Samtidigt finns han som en populär figur i taoistiska och synkretiska dyrkelseformer där han ses som en lyckobringare och beskyddare för hushåll och företag.

I praktiken förekommer Budai i såväl tempel som i kommersiella miljöer — hans bild används ofta som en lyckosymbol. Inom populärkulturen finns även många folkliga sedvänjor kopplade till honom, till exempel att gnugga hans mage för tur och välstånd (en sed som inte har religiös grund i de gamla texterna utan är senare folklig praxis).

I Japan och i populärkultur

I Japan kallas han Hotei och är en av de Shichi Fukujin — de sju lyckogudarna — där han representerar lättsinne, generositet och rikedom. Hans popularitet i östasiatiska samhällen har gjort honom till en vanlig dekorationsfigur i hem, restauranger och affärer och han förekommer också flitigt i samtida konst, keramiker och souvenirer.

Tydlig skillnad mot Gautama Buddha

Det är viktigt att skilja mellan Budai/Hotei och den historiska Gautama Buddha. Budai är en folklig munkfigur och symbolisk gestalt som i vissa traditioner förknippas med Maitreya, medan Gautama Buddha är grundaren av buddhismen. Trots att Budai ofta kallas "den skrattande Buddha" i vardagligt tal så är han inte samma person som den historiska Buddha.

Sammanfattningsvis: Budai/Hotei är en älskad figur i östasiatisk folkreligion och konst — en lyckobringande, leende munk som representerar generositet, glädje och överflöd. Hans ursprung blandas med legend och religiös tolkning, vilket gjort honom till en mångfacetterad symbol i både buddhistisk och populär kultur.