1943 (MCMXLIII) var ett vanligt år som började på fredag i den gregorianska kalendern, det 1943:e året i den gemensamma eran (CE) och Anno Domini (AD) beteckningar, det 943:e året i det andra millenniet, det 43:e året i 1900-talet, och det 4:e året i 1940-talet decennium.


 

Översikt

År 1943 präglades i hög grad av andra världskriget. Under året vände flera avgörande militäriska skeenden till de allierades fördel, samtidigt som civilbefolkningen i många delar av världen drabbades hårt av svält, fördrivning och förföljelser. Året innehöll också viktiga politiska konferenser där de allierade ledarna började forma planer för efterkrigstiden.

Viktiga händelser (urval)

  • Slutet på belägringen av Stalingrad — 2 februari 1943: Den tyska 6:e arméns kapitulation markerade ett stort skifte på östfronten och inledde en lång tysk reträtt.
  • Slaget vid Kursk — juli 1943: Världens största pansarslag och en avgörande sovjetisk seger som befäste initiativet på östfronten.
  • Allierade invasionen av Sicilien (Operation Husky) — juli–augusti 1943: Invasionen ledde till Mussolinis fall.
  • Mussolinis störtande — 25 juli 1943: Benito Mussolini avsattes som Italiens premiärminister; Italien bytte senare sida efter kapitulation.
  • Italienska vapenstilleståndet — offentliggjort 8 september 1943: Italien kapitulerade till de allierade; Tyskland ockuperade snabbt norra och centrala Italien.
  • Operation Gomorrah — juli 1943: Kraftiga allierade bombningar mot Hamburg orsakade omfattande förstörelse och stora civila förluster.
  • Kriget i Stilla havet — flera viktiga strider 1943: Slaget vid Guadalcanal avslutades i början av året till amerikansk fördel; senare under året genomfördes amfibieoperationer som vid Tarawa (november).
  • Bytet i Atlanten — 1943: U-båtsläget för Tyskland försämrades när allierad konvoyskydd och teknik (såsom radar och luftövervakning) började vända striden i Atlanten.
  • Teherankonferensen — 28 november–1 december 1943: USA:s president Franklin D. Roosevelt, Storbritanniens premiärminister Winston Churchill och Sovjets ledare Josef Stalin träffades för att samordna militära planer och diskutera en andra front i Västeuropa.
  • Motstånd och fånguppror mot nazistiskt förtryck — 1943: Flera uppror i förintelseläger och getton ägde rum, bland annat Warszawaghetto-upproret (april–maj), Treblinka-upproret (2 augusti) och Sobibor-upproret (14 oktober).
  • Bengalfödan — 1943: Den svåra svälten i Bengal (britiska Indien) orsakade uppskattningsvis 2–3 miljoner döda och blev en av de största humanitära katastroferna under kriget.

Politik och diplomati

  • Allierade ledare började samordna planer för invasion av det ockuperade Europa (som senare ledde till D-dagen 1944) och diskuterade efterkrigstidens ordning vid konferenser som Teheran.
  • I Italien ledde interna och externa påfrestningar till regimens kollaps och en period av splittring där Tyskland snabbt etablerade kontroll i norr medan de allierade avancerade från söder.

Civilbefolkning, folkmord och motstånd

1943 fortsatte Nazitysklands systematiska folkmord mot Europas judar och andra grupper. Trots extremt svåra förhållanden uppstod motståndsrörelser och uppror i getton och förintelseläger. Deportationer och massmord fortsatte i stor skala, men år 1943 präglades också av flera organiserade flykt- och upproretshandlingar som visar motståndets kraft även i de mest förtryckta miljöerna.

Teknik, vetenskap och ekonomi

  • Manhattanprojektet och annan krigsteknisk utveckling fortsatte i snabb takt; arbete med kärnvapen och annan avancerad forskning pågick intensivt.
  • Massproduktion av läkemedel som penicillin trappades upp och började få större genomslag i sjukvård under och efter året.
  • Industriell produktion fokuserades på krigsinsatsen, vilket innebar fortsatt rationering och omställning av samhällsekonomier i många länder.

Kultur och samhälle

Under kriget präglades kulturlivet av både propaganda och försök att upprätthålla normala kulturella aktiviteter som teater, film och musik för att bevara moral och identitet. Samtidigt ledde krigsförhållandena till materialbrist och begränsningar för den civila underhållningen.

Födda och avlidna (exempel)

  • Födda (urval): George Harrison (25 februari 1943), Mick Jagger (26 juli 1943) — senare internationellt kända musiker.
  • Avlidna (exempel): Sergei Rachmaninoff (d. 28 mars 1943), kompositör och pianist.

Eftermäle

År 1943 betraktas ofta som ett avgörande vändår i andra världskriget: de strategiska initiativen skiftade till de allierade och grunden för efterkrigstidens politiska ordning började läggas. Samtidigt visar året tydligt krigets mänskliga kostnader — både i fråga om civila dödsoffer, som svälten i Bengal, och i de brott mot mänskligheten som begicks i Europa.